Gängkrig och pandemi får inte stoppa områdespoliser

Polisen tar ner skylten. Från Lidingösidan 2009.
Debatt9 februari 2021 kl 12.544

Det viktigaste i Polisens omorganisation 2015 var att nu skulle äntligen polisen ut lokalt till människorna. Riksdag, Regering, Polismyndighet och organisationer främst Tryggare Sverige var överens om att måttet var 1 områdespolis per 10 000 invånare och i utanförskapsområden 1 polis per
5 000 invånare.

Trots en kraftig utökning av polisutbildningen har man inte på 6 år kommit i närheten av detta. Man har skyllt på flyktingsituationen, gränsövervakning, gängkrig, pandemi och en mängd andra saker trots att personalkrävande brottslighet på många områden gått ner speciellt under pandemiåret. Förstärkningen har av oförklarliga skäl hamnat i det stora svarta hålet istället för som områdespoliser. Nu försöker polisledningarna bluffa genom att påstå att man nu inför områdespoliser men i realiteten är de lokalpoliser !

Polisen har trummat ut förstärkningar av lokala poliser i utanförskapsområden och fått alibi för att skära ner in absurdum på annan polisverksamhet främst yttre tjänst och utredningar. Man har förstärkt med områdespoliser i utsatta områden men i andra områden har man inte satsat på områdespoliser eller bluffat genom att låta områdespoliserna få för stora områden som då tar bort hela tanken med social kontroll.

Mycket av förstärkningarna i utanförskapsområden är en bluff eftersom bl.a. Riksrevisionen påpekat att förstärkningarna där inte nått ut. Det visar sig att Polisledningarna manipulerar med områdespoliserna genom att ge dem andra uppdrag som innebär att huvuduppdraget får mindre än hälften av arbetstiden. Totalt utgör områdespolisernas verksamhet bara 2 procent av den totala polisverksamheten. På grund av rättssamhällets svek och hotsituationen mot polisverksamhet och poliser privat vill inte poliser jobba med vare sig gängkrig eller som områdespoliser. Utbildningen är helt inriktad på närmast militär gruppverksamhet.

Kommunerna har protesterat mot detta och att inflytandet över polisverksamheten tagits bort genom avskaffandet av Polisstyrelser och Polisnämnder. Detta har ersatts med medborgarlöften och samverkansavtal som är rena bluffen. Kommunerna får inte ha konkreta krav på polisverksamheten utan får nöja sig med standardiserade medborgarlöften som inte lovar någonting konkret.

Det visar sig att den kraftiga ökningen av poliser egentligen inte haft någon effekt alls. Gängkrigen fortsätter eftersom nästan ingen bevisning håller för de grova brotten. Ytterst få blir fällda och då främst för vapeninnehav. Nu uppdagas att utpekade försvarsadvokater systematiskt torpederat framgången med de värsta brotten genom att instruera klienterna och vidarebefordra uppgifter mellan dem.

Polisens påståenden om kraftiga förstärkningar till utanförskapsområden visar sig till stor del vara bluff. I Järvaområdet var det 163 poliser och nu tolv år senare är det 166. Samma är förhållandet i Rosengård och andra områden. Alltså faller polisens alibi att man måste kraftigt skära ner vanlig polisverksamhet för att komma åt problemen med gängkrig och utanförskapsområden.

Nu måste polisledningen tvingas att genomföra områdespoliser enligt plan. Man håller på att lyckas på flera områden ute i landet. Efter att Lidingö drabbats av både gangstermord och ungdomsbrott under sommaren 2020 gick alla lokala partier ihop och krävde dedikerade områdespoliser till Lidingö. De fick positiv respons hos lokalpolischefen men då det i januari 2021 var dags för medborgarlöften fanns inte ett ord om detta med.

Lidingö hade på 80-talet 45 poliser med alla kompetenser som hade bland den bästa brottsuppklaringen i landet. Först tog man i början av 90-talet bort hälften vid Närpolisreformen och den andra hälften vid omorganisationen 2015. Nu finns bara en kommunpolis som kom från NOA. Han har förankring i den grova brottsligheten och Östermalm och sköter Lidingö med vänsterhanden för att det skall se bra ut. Han sköter ingen polisverksamhet utan är en sambandsman. Misstag och desinformation under förberedandet av medborgarlöften för 2021 har visat att han bluffat då han påstått att han stått på kommunens sida beträffande områdespoliser.

Kommunalråden tänkte acceptera samverkansavtal utan att få igenom det viktigaste nämligen områdespoliser och utnyttjande av en nästan tom polisstation byggd 1979 för kraftigt utökad polisverksamhet. Jag har kämpat hårt mot totalt motstånd från de styrande i kommunen och polisledningen. Det har lett till att politikerna vid Kommunstyrelsens sammanträde 2021-02-08 beslutade om återremiss till polisledningen. Det avgörande har varit att man ute i landet, senast och framför allt i lilla Bengtsfors lyckas.

Genom bra samarbete mellan kommunalråd och lokalpolischef i Bengtsfors med 3 000 invånare får man på prov från 1 mars två områdespoliser. Dessutom får man ökat öppethållande av polisstationen och planerar för ytterligare områdespoliser. Lidingö med nära 50 000 invånare har totalt motstånd från lokalpolischefen som vägrat både dedikerade områdespoliser och utnyttjande av polisstationen. 

Anders Bergstedt
Pensionerad kriminalpolis numera samhällsdebattör.


Kommentarer

  1. Jag vill rikta ett stort tack till dig Anders Bergstedt för ditt idoga engagemang för en förbättrad polisverksamhet på Lidingö!

    Vi politiker behöver stöd från ”branschkunniga” med djup insyn i polisverksamheten för att ställa de rätta kraven. Både du själv och organisationen Tryggare Sverige har varit och är till stor nytta när det gäller att rota fram goda exempel från andra delar av landet – och även utrikes. Exemplet Bengtsfors, som du plockade fram nu i dagarna, blev lite av vändpunkten här på Lidingö och en rejäl draghjälp för att göra halt och ta en förnyad dialog med polisen. Kan Bengtsfors med sina 3.000 invånare få till lokalt placerade områdespoliser (jag gratulerar naturligtvis Bengtsfors till den prestationen) måste Lidingö med sina nästan 50.000 invånare också kunna.

    Lidingöpartiet har under många är drivit kravet på ökad polisnärvaro på Lidingö – och även en återöppning av Lidingö polisstation. Det har vi blivit hånade för av tidigare ledare för den politiska majoriteten på ön. Så är det inte längre. Nu finns det en fullkomlig politisk enighet på ön att Lidingö måste få egna områdespoliser som har sitt säte här på ön och därigenom får möjlighet att lära känna Lidingöborna, både de skötsamma och de som har lite svårt att skilja på rätt och fel. Kopplingen till polisen i Stockholm – och dess resurser – är naturligtvis viktig även i framtiden. Det är kombinationen av lokalt och regionalt som är vägen till framgång menar Lidingöpartiet. Vid de riktigt grova brotten, bl.a. de två förfärliga dödsskjutningarna på ön under senare år, har polisen snabbt uppbådat stora resurser från city, och den möjligheten måste vi naturligtvis måna om även i framtiden.

  2. https://www.lidingonyheter.se/polisens-medborgarloften-2021/
    Lars H Ericsson !
    Din kommentar värmer verkligen. Om du jämför polisledningens skrivning i diktatet i länken ovan med det som jag tagit fram med de enhälliga politikernas krav som grund, ser du att det blir katastrof om okunniga lokalpolitiker och allmänhet skall styra inriktningen av polisverksamheten. Då har ju polisledningen det fullständiga övertaget. Hade jag inte lagt mig i så hade det blivit så !

    I debatten främst på Mitt i Lidingö har det kommit häpnadsväckande och okunniga förslag. Daniel Källenfors menar att vi behöver 20 poliser. Han inser inte att det är fullkomligt orimligt. Den nya organisationen innebär att vi behöver fem sociala områdespoliser som kan Lidingö och sedan får de ta hjälp av ända upp till hundratals poliser i Norrmalm som skall serva hela Lokalpolisområdet. Det har vi haft stor nytta av.

    Tobias Lövström påstår att det är brist på hundratals poliser i Stockholm och han saknar en fjärdedel av uniformerade poliser på Norrmalm. Jag har idag fått information från säker källa som säger att det är desinformation. Stockholm fick inte alla poliser de begärde men de har de poliser de skall ha. Problemet är att man alltid tar från lokalpolisen då man skall fylla upp luckorna. Så kommer det alltid att vara och då får vi ALDRIG några egna områdespoliser. Dessutom har Stockholm fått kraftiga förstärkningar med civil utredningspersonal och annat personstöd som frigör polisresurser.

    Polisledningen måste nu tvingas att gå in i en förhandling där man är beredda att gå med på kraftiga strukturella eftergifter för att tillfredsställa lokalpolitikers och allmänhetens önskemål. Polisen är allmänhetens tjänare och då måste det sättas i första rummet. Omorganisationen innebar att lokalpolitikerna tappade allt reellt inflytande. Innan dess hade jag i egenskap av eldsjäl och debattör fått möjlighet att träffa nästan alla av de högsta polischeferna i Stockholm. Nu är alla de vägarna effektivt stängda.

    Jag har sökt kontakt med Tobias Lövström men alla vägar är stängda. Nu är det upp till honom själv att ta steget. Jag har litet hopp för jag betraktas som ett hot och då är det effektivast att låtsas som om jag inte finns. Det är inte bara i USA som demokratin är i stor fara. Människorna ger upp !

  3. https://polistidningen.se/2021/02/oklart-och-ofredat-for-omradespoliser/

    Nu kommer fler och fler argument som borde hjälpa Lidingö. Lösningen med områdespoliser i Nacka, som inte har några utanförskapsområden kom efter ett besök av rikspolischefen Anders Thornberg. Det gav två tjänster. Då det gäller polisstationen har Tobias Lövström inte ens försökt att undersöka möjligheten att placeras tillsammans med Ambassadgruppen eftersom det gått emot hans benhårda uppfattning att både kommunpolisen och ”områdespoliserna” skall vara placerade på Kungsholmen för att användas flexibelt i hela Lokalpolisområdet.

  4. https://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/polisbristen-ar-varre-an-s-vill-latsas-om/

    Här bekräftas precis det som jag påstått. Polisförstärkningar når inte ut till Områdespoliser och klarar inte av gängkrigen därför att rättssamhället sviker och brottslingarna inte buras in. Det råder egentligen ingen polisbrist men de används fel. Jag citerar:
    ”En annan källa till frustration i polisarbetet är känslan av att polisen inte ”levererar den produkt som allmänheten har rätt att förvänta sig”. Rättssystemet fungerar gentemot vanliga Svenssons, som exempelvis kör för fort. Men många kriminella har mer eller mindre blivit straffimmuna på grund av alla straffrabatter och en tandlös lagstiftning, menar Peter Larsson. En minst lika stor utmaning blir att fylla på den blå linjen där den är som tunnast. För även om de nybakade poliserna börjar ute i lokalpolisområdena söker sig många bort därifrån efter några år.”

Lämna ett svar till Lars H Ericsson, ordf. Lidingöpartiet Avbryt svar

Ange korrekt namn. Kommentarer granskas innan de publiceras.

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *