Vindarnas tempel på plats

Under torsdagen var vädret soligt och lugnt. "Vindarnas tempel" har landat på torgytan (nere till vänster i bild). Vid landfästet Torsvik fortsätter man att gjuta de höga väggarna (uppe till vänster i bild). Kring nya spårbrons bropelare (stödet 12A under den stora bilbrons vägbana) har man rivit form och balkar för att kunna lägga fackverksbalkar mellan stödet 12A och det provisoriska stödet i riktning mot bropelare 11A. Mellan det provisoriska stödet och stödet 11A monterar man yttre form till det blivande tråget. På spårbrons norrsida fortsätter man montering av kantbalkar.
Lilla Lidingöbron15 november 2022 kl 05.016

"Vindarnas tempel" har nu placerats i sitt läge på bron. Men det återstår en hel del att göra med både byggnaden och själva torgytan. Samt också med Islinge hamnväg, som ännu används för byggtrafik. Det syns även tydliga resultat vid bygget av spårbron.

"Vindarnas tempel" lyfts på plats under torsdagens förmiddag.

Byggnaden pallas upp så, att den står i rätt läge.

Det är en hel del kvar att göra. Spiran ska monteras. Ett par glaspartier ska monteras. El ska installeras. En terrass ska byggas kring byggnaden.

Landfästet Torsvik. Under veckans början arbetar man intensivt med, att bygga färdigt formar till övre delarna av trågets höga väggar. Så småningom ska tråget också få vägg nära spårbrons avslutning. Där har viss armering påbörjats. Men innan väggen byggs, ska efterspänning utföras utefter hela spårbrons sträckning.

Två dagar senare gjuts väggpartierna. Trågets golv rengörs. Den närmaste brodelen är färdiggjuten, och yttre formar rivs och lyfts bort. Vindarnas tempel skymtas också.

Man tätar och isolerar för att fylla hela detta stora tråg med stenkross, och med makadam överst. Man kommer att fylla i tre omgångar.

På brobanan har man armerat en svagt bågformad platta. Färdiggjuten kommer plattan att läggas snett ned i tråget som övergångskonstruktion där tågen passerar mellan bron och land (jämför sista bilden i det här reportaget).

I början av veckan påbörjas rivning av spårbrons form. Samtidigt börjar man bygga den "felande" brodelens form. På det gamla brofundamentet förbereder man för att bygga vidare på ett provisoriskt stöd till nya spårbron.

Dagen efter har man kommit vidare med alla dessa arbeten. En pråm med kran har lagt till...

...och plank, formkonstruktioner och stora balkar rensas bort...

...på båda sidor om brostödet 12A.

Vid slutet av veckan har man lyfta in och montera ...

...fackverksbalkar, som ska bära stöd och form till resten av den "felande" spårbrodelen. Balkarnas placering i höjd och sida mäts in noggrant.

Rivningen av den färdiggjutna brodelens form fortsätter om man vänder på huvudet. Trågets mjuka båge framträder.

Samtidigt pågår rengöring på andra delar av spårområdet. Man spolar och borstar de gjutna spårsträckorna.

Spår har också lagts från Ropstens station för Lidingötåget, så nära man kan komma innan omflyttning ska ske, och fram till övergångskonstruktionen intill landfästet för Lilla Lidingöbron.

Vyn visar det, som beskrivits i förra bilden. Intill landfästet kan man på bilden ana den betongplatta, som bildar övergång mellan bro och land.

Text och foto: Bo Vading
bovading@msn.com
Alla artiklar av Bo

Kommentarer

  1. Hej och tack för dina bilder. Finns det någon anledning till att beläggningen på gångbanan samt räcket på denna sektion, är annorlunda än det på bron i övrigt?

  2. Jag har aldrig frågat brons formgivare/arkitekt om själva utformningen och materialval. Men jag gör här en egen tolkning. Bron har i sin helhet ett formspråk, som inte bara är tekniskt, utan också ska ge en positiv upplevelse. De mjuka bågformerna och den karakteristiska belysningen är exempel. I detaljerna har man gjort en skillnad i hur trafikanterna rör sig. De som cyklar eller åker moped rör sig snabbare över. Tågen går också snabbare. De gående rör sig i en takt, där de har glädje av mer omhändertagande i materialval och andra detaljer. Handledaren i trä (som får en inbyggd belysning), balkongerna där man kan stanna upp, sitta på bänkar (som inte är på plats ännu), fiska som man tidigare gjort på stålbron. Skillnaden i ”golvbeläggning” visar också tydligare vad som är de gåendes område jämfört med, om allt är asfalt med bara målade linjer som avgränsning.

  3. Ett litet förslag från mig:
    Bron blir bara finare och finare, och gamla väntkuren är i strålande skick nu och det blir säkert väldigt fint med en terass runt huset, kanske planteringar och sittplatser och så vidare; ska bli kul att se. Dock, kära grannar/öbor – har ni sett den betongmur man möts rakt fram när man går/cyklar mot ön? Kunde det inte planteras träd och annan växtlighet framför och kanske till och med kunde det anläggas ett nät/spaljé för vintergröna fasadväxter (som också vildhumlor gillar) – det skulle se så mycket trevligare ut. Mindre betong. (syftar alltså på av/påfarten från/till norra ön).

  4. Måste säga att mittpunkten på bron var en besvikelse. Inte en plats att stanna upp på tyvärr. Alldeles för smalt tilltagen.

Kommentera

Ange korrekt namn. Kommentarer granskas innan de publiceras.

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *