LidingÖar – artikel 7
Tranholmen är en liten ö i Lilla Värtan med stor bofast befolkning. Ön tillhör Danderyds kommun och bara ett smalt sund skiljer ön från fastlandet och hemkommunen. Fram till 1970 var ön en del av Lidingö kommun. Tranholmens yta är ungefär 49 hektar vilket motsvarar ytan av Gamla Stan.
Ön tillhörde ursprungligen släkten Banérs stora gods på Djursholm och hade en bofast befolkning i form av en torpare redan 1640. Torparen levde på ett litet jordbruk och fiske.
År 1928 såldes ön i sin helhet till Fastighetsbolaget Tranholmen, som omedelbart började stycka upp ön till fritidshustomter. I början av 1930-talet påbörjades avstyckningarna, som sedermera uppgick till 182 fastigheter. Tomterna hade en genomsnittlig storlek på drygt 1 500 m2 och kostade runt 4 000 kronor. Tomterna har behållit sin storlek, men husen har blivit större eftersom många numera är åretrunthus. Idag finns det 195 fastigheter på ön.
Tranholmen har kuperad terräng och en lummig växtlighet. Inga motorfordon får köras på öns smala grusvägar, med undantag av några fyrhjulingar och traktorer som används för bland annat sophämtning och sjuktransporter. Det är unikt för skärgården att Tranholmen, liksom för Storholmen, saknar motorfordon. Därför är det av stor vikt med tillgång till bryggplatser för öbornas båtar, både på Tranholmen men också i Ropsten och Stocksund.
Under år 1969, då Tranholmen fortfarande hörde till Lidingö stad, beslutade staden att det skulle vara slut på kompostering av sopor och latrin på holmen. Avfallet skulle därefter transporteras till fastlandet för destruering. Denna hantering medförde dock en del extrakostnader jämfört med tidigare. Transport med motorfordon krävdes inom ön, likaså en byggnad för hopsamlade sopor, brygga vid stranden samt båttransport därifrån. Mark- och vägfrågor löstes tillsammans med Tranholmens Fastighetsägares Intresseförening och investeringarna bekostades av Lidingö stad.
Mycket kunde ha hänt på 1950- och 60-talen
I storstilade planer på 1950- och 60-talen presenterades stora vägdragningar över Tranholmen. Bakgrunden var planerna på en utbyggnad av den stora Bogesundsstaden. I 1956 år Regionplan fanns till och med en trafikplats inritad på Edsholmen för att förbinda Bogesundsleden med Danderyd. Men inget av detta blev verklighet.
Tranholmen idag
På Tranholmen sköts idag vatten- och avloppsnät, väghållning, båtbryggor, allmänningar med mera genom en samfällighetsförening. Samtliga fastigheter på Tranholmen är anslutna till samfälligheten och medlemskap är obligatoriskt. Det innebär att alla fastigheter har rätt att nyttja anläggningarna, men också en skyldighet att underhålla dem samt att dela på kostnaden för driften.
Befolkningen har ökat starkt de senaste åren. 1990 bodde här 64 personer året runt och 2015 hade folkmängden ökat till 384 personer. Sedan 2005 finns en förskola på ön, för barn i åldern 1–6 år. Äldre barn tar sig med skolbåt till och från fastlandet i Danderyds kommun, där det finns grundskolor och gymnasier.
På vinterhalvåret har ön broförbindelse med Danderyd, medan på sommaren får man åka båt. Ön har trafikerats från den 15 april till den 15 december med Waxholmsbolagets båtar till och från Ropsten och Ekudden i Djursholm.
De året runt-boende på ön har länge arbetat för en året runt-trafik med båt och det ser nu ut att bli verklighet. Från och med 2020 utlovas trafik hela året, och av den anledningen pågår en förstärkning av Norra bryggan.
Dricksvattnet tas i ledning från Danderyd men har varit en långvarig diskussionskälla på grund av periodvis för hög järnhalt i vattnet. Problemen tros bero på det äldre ledningsnätet i Danderyd och undersökningar pågår för att lösa problemen.
Källor:
Lidingö Stadsarkiv
Tranholmens Samfällighetsförening