Storfinansen i Hästhagen

Historia3 november 2019 kl 08.002

Eller – huset som försvann
Del 2 av 2

Här fortsätter den spännande historien om husen i Hästhagen, vars spår man fortfarande kan skönja. Del 1 publicerades förra söndagen. Nu fortsätter historien!

Paul Toll och Ivar Kreuger var livligt engagerade i olika bolag då Lidingö villastäder projekterades och byggdes i början av 1900-talet. Toll ingick bland annat i styrelsen för Sticklingeintressenter AB och Hersby AB. Ivar Kreuger köpte aktier i AB Västra Yttringe och i AB Lidingö Villastad.

Paul Toll, 1882-1946 och Ivar Kreuger, 1880-1932.

Paul Toll säljer Hagen
1935 sålde Paul Toll fastigheten Hagen till Oscar Nordström, vilken ägde fastigheten ända fram till 1967. Då avled Nordström och Hagen värderades, av AB Orrje & Co, med en areal på drygt 44 000 m2 mark, med den stora trävillan och flera mindre uthus, till 750 000 kronor. I innehavet ingick också ett stort vattenområde som till och med omslöt Duvholmen.

Fastigheten såldes i december 1967 av Nordströms dödsbo till Lidingö stads Tomt AB för 700 000 kr, och överfördes kort därefter till Lidingö Stads Fastighetskontor.

Den pampiga villans fasad mot sjösidan, dokumenterad 1968.

Fasaden mot landsidan och entrén. Stenmuren känns igen från del 1 av artikeln, bild 2.

En mindre stuga som låg nära villan, var troligen personalbostäder.   

                       

Det pagodliknande vattentornet försåg villan med rinnande vatten. Vattnet pumpades upp från en brunn i närheten och gick sedan med självtryck till huset. Se vattenledningen till höger.

Det fanns också ett uthus med tegelmurar – det kan ha varit växthus eller orangeri – eller bådadera.   

               

Med tanke på ventilationsskorstenen har denna byggnad troligen varit gårdens tvättstuga.

Detta kan, med tanke på den höga stenfoten, ha varit gårdens hönshus.      

Den gamla lekstugan har sett bättre dagar.

Stor båthamn planeras
Bakgrunden till Lidingö stads förvärv av Hagen har med största säkerhet sin förklaring i att det i början av 1960-talet fanns långt gångna planer på utbyggnad av en större småbåtshamn mellan Elfvik och Duvholmen.

Under 1964 presenterade AB Vattenbyggnadsbyrån en av Lidingö kommun beställd utredning, ”Förberedande förslag till båthamn vid Älvviksudde”, där man räknade med att bereda plats för runt 1 000 båtar – samtidigt som man erhöll tippningsplats för mycket stora mängder sprängsten.

Pirar av sprängsten skulle anläggas från Hagens norra strand över till Duvholmens norra udde samt från Elfviks udde över till det lilla skäret Båtsmanshättan och vidare in mot Duvholmen. Vid Duvholmens strand skulle in- och utfart till hamnen ske. Största vattendjupet där pirarna skulle placeras var drygt 20 meter.

I de båda utfyllda pirarna skulle upptagas grunda, broförsedda kanaler nära Elfvikssidan för att trygga vattenomsättningen. Från den långa piren ut mot Båtsmanshättan skulle man vinkelrätt lägga ut 11 st pontoner för förtöjning av båtarna. Men man flaggade för att de stora vattendjupen kunde medföra problem för pontonbryggorna. På Duvholmen räknade man med att kunna anlägga parkeringsplatser för 3 - 500 bilar, samtidigt som det befintliga varvet skulle kunna bli ett nav i detta stora båtcentrum.

För att ha möjligheten att bygga ut denna båthamn var det av avgörande betydelse för staden att komma över Hagens stora vattenområde som även omslöt Duvholmen. Staden skriver ”Den i båtplanen förslagna marinan vid Elfvik omfattar bland annat Hagen med tillförande vattenområde. Genomförandet av den planerade användningen kräver att staden inlöser Hagen.”

Enligt förslaget från 1964 till småbåtshamn vid Elfviks udde skulle kunna beredas plats för 1 000 båtar. Karta: AB Vattenbyggnadsbyrån.

Kommunen beslutade att riva byggnaderna på Hagen, men dokumenterade dem noggrant innan man rev dem, vilket vi är tacksamma för.

Elfviksbon Erik Winqvist, berättar:
– När kommunen brände upp huset var mamma och pappa upprörda. Det var i ett utmärkt skick när det brändes.

Slutresultat
Slutresultatet blev att Hagens byggnader revs för att kommunen planerade en stor fritidsbåtshamn – som inte blev av!

Det positiva i hela historien kan sägas vara att Hagens stora tomtmark idag istället för att vara privat tomt är tillgängligt för allmänheten. Marken sköts minutiöst noga av betande mular, genom att ett antal hästar från Elfviks gård betar här hela somrarna. Det har medfört att man möts av ett öppet och vackert parklandskap. Man kan nu se hur tomten och landskapet såg ut på Tolls tid. Hade området inte betats hade det idag varit ogenomträngligt av buskar och snår.

Betande mular sköter nu öppethållandet av den gamla tomten och engelska parken i Hagen.

Kommentarer

  1. Kul att läsa om denna plats. Här har jag spenderat många pick-nickar som liten, och var där senast igår. Oscar Nordström var nämligen min pappas morfar och min farmor har delvis växt upp här. Pappa var som barn ofta i Hagen för att hälsa på sin mormor, morfar, mostrar och morbror. Han kan säkert ge klarhet i vad de olika fotona föreställer. Tyvärr kommer inte alla bilder upp i denna artikel, har försökt i både mobilen och på dator. Finns det möjlighet att få tillgång till dem?

    Också roligt att höra om planerna att bygga hamn. Jag har alltid trott att Lidingö inlöste marken för att bygga golfbana.

  2. Varför finns ingenting i artikeln om hur Lidingö stad betalde en bråkdel av vad markpriset på Lidingö var på den tiden? Det skrevs mycket om det i media, då det hände. Nästan stöld.
    Åsa Johansson – barnbarn till Andrea o Oskar

Kommentera

Ange korrekt namn. Kommentarer granskas innan de publiceras.

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *