Söndagen den 19 september är det dags för kyrkoval i Svenska kyrkan. Nu när valrörelsen kommit igång på allvar har nomineringsgrupper och kandidaturer varit föremål för debatt. I lokala medier har olika insändare har avlöst varandra och vi kunnat läsa om hur de allmänpolitiska partierna mobiliserar.
Även i riksmedia syns uppladdningen. När kända personer kandiderar i kyrkovalet beskrivs det i termer av politisk karriär inom respektive parti. På ledarplats i GP recenseras en bok om Socialdemokraternas kyrkopolitik under rubriken “Konsten att kapa en kyrka”, där författaren och socialdemokraten Jesper Bengtsson beskriver hur partiorganisationen sakta men säkert från folkrörelsernas tid arbetat för att förändra Svenska kyrkan inifrån.
Dessa exempel visar att frågan om partipolitiskt inflytande över Svenska kyrkan är en fråga som engagerar. Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, POSK underkänner inte det personliga engagemanget hos de kandidater som står på listor med ett allmänpolitiskt partinamn överst. Men vi erbjuder ett alternativ för dig som tycker att kyrkans tro och liv ska formas utifrån svenskkyrklig teologi och inte utifrån allmänpolitiska ideologier.
Idag har S makten i kyrkomötet, efter kyrkovalet kan det vara Centerpartiet eller Sverigedemokraterna och i nästa val något annat politiskt parti. Det här är vad kyrkan fått anpassat sig till under många århundraden. Svenska kyrkan är en medlemsorganisation med kärnintresset att vara ett evangelisk-lutherskt trossamfund, som samlas i bön, lovsång och sakrament. Det vill vi fortsätta med.
S makthegemoni över kyrkomötet under decennier har förändrat kyrkans organisation och struktur i grunden genom att anpassa den till egna behov, och det mandatet vill S fortsätta ha. Vi i POSK ser klart att S fortsatt vill hålla kyrkan i sitt fasta grepp för framtida beredskap att kunna överföra nya egna värderingar – från politiken till kyrkan. Svenska kyrkan har dock ett annat uppdrag vilket är format enligt bibeln, bekännelseskrifter och trosartiklar.
Mot en sådan utveckling har S invändningar, då man anser att utan politiska partier kommer kyrkan att styras av en ”elitkyrka”– kyrkans innersta krets. Men betänk, viken grupp är bäst på att styra kyrkan, än det de som är insatta i vad det handlar om, eller …? I POSKs krets är alla medlemmar välkomna. Vi består av en mångfald av olika politiska tyckare, men i kyrkan lägger vi sådana åsikter på kyrktrappan innan vi går in för att verka som förtroendevalda. Det tror vi bättre svarar mot vad medlemmarna vill att kyrkan ska vara.
Vi som kandiderar i kyrkovalet för Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK) vill bidra inom Svenska kyrkan. Vi vill ge av vår tid och vårt engagemang för den kyrka som ligger oss så varmt om hjärtat. Men vi gör det just som engagerade gudstjänstfirare, ungdomsledare, medarbetare inom diakoni, barn- och ungdomsverksamhet, kör- och musikliv. Vår vilja att stå till förfogande på en lista i kyrkovalet är inte grundad i en partipolitisk övertygelse, utan vi menar att de politiska partiernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra. Då blir Svenska kyrkan en kyrka som på riktigt är fri från staten.
Svenska kyrkan är en medlemsorganisation med cirka 5,7 miljoner medlemmar, ett under av mångfald. Då kyrkan är en folkkyrka måste alla samverka till det bästa. POSK är inte motståndare till vare sig demokrati eller folkkyrka, men processen måste ske på ett för kyrkan värdigare sätt utan direktiv från partikanslier.
Kyrkan ska väl vara befriad från politiken precis som idrotten?
Kyrkan har väl uppdrag att undervisa sin kristna befolkning i evangelierna? Huvudämnet är ju teologi. Vad ska politikerna kunna tillföra i det området?
https://www.lidingonyheter.se/nu-kan-du-fortidsrosta-till-kyrkovalet/
Det är verkligen inspirerande med dessa ungdomar med visioner. Att döma av kommentarer på trådarna och vänner och bekanta kan vi nog se fram mot ett kraftigare genomslag av POSK än någon kunnat vänta sig.