Vad man vet har Brevikshamnen aldrig tidigare haft besök av bäver. Men nu har det skett.
Det är inte något större träd som har fällts, men en smaklig sälgbuske har jämnats med marken. På de små stammarna syns de karakteristiska gnagmärkena efter bäverns knivskarpa tänder tvärs över snittytan. En bäver behöver inte många minuter på sig för att fälla en sådan buske. De flesta av de avgnagda stammarna har bävern släpat iväg eller ätit upp, men en ligger kvar.
Frågan uppstår var bävern kommit ifrån? Det finns två alternativ, antingen från Sveriges holme eller från Kottlasjön. På Sveriges holme har bäver funnits sedan ganska många år. Här fanns tidigare små buskage av asp nära stränderna, men buskarna är nu till stor del fällda och uppätna. Bävrarna bor inte över på holmen, utan tros komma från Sickla sjö. Därifrån tar de sig ut till Saltsjön i anslutning till Sickla kanal. Att de skulle slussa ut via kanalen har det skämtats om, men det är inte belagt!
Från Kottlasjön, där vi vet att det finns ganska gott om bäver, kan de ta sig ut till Saltsjön via Mölna å. Sedan återstår bara en relativt kort simtur till Brevikshamnen.
Bävern är egentligen ett sötvattensdjur, men anpassar sig förvånansvärt väl till Saltsjön. Ända ute på Utö har bävern etablerat sig, och fällt stora mängder aspskog vid stränderna. I framtiden kommer vi säkert att få se mer bäver ute i skärgården. Likaså kan man räkna med mer bäver också inne i Stockholm. Bävrar är inte särskilt störningskänsliga. Vid Norr Mälarstrand kan man se deras framfart i form av gnagmärken på träd. Bävrar har också setts i Hammarby Sjöstad.
Bäverns fällningsteknik
Vi vet att en vuxen bäver under en enda natt kan gnaga av ett träd på upp till 50 centimeters diameter! När bävern fäller så stora träd är den enbart ute efter de tunna kvistarna ytterst i kronan. Den gnager av så mycket att trädet står kvar, som ett vinglas på tunn fot, men vid nästa kraftiga oväder faller trädet garanterat. Fenomenet att invänta blåsigt väder har kunnat studeras under många år vid Kottlasjön och vid Bosön. Se tidigare artiklar: Bosön, Gåshaga, Kottla. Förfarandet är troligen ett sätt för bävern att inte riskera att skadas när trädet faller. Vid tunna stammar gnager bävern helt igenom det och släpar sedan ner riset till sitt bo eller äter upp det.