Centerpartiet vill ha faktabaserade beslut, när det gäller saltsopning saknas både fakta i en konsekvensanalys samt ett faktiskt beslut i nämnden om att ta bort saltsopningen. Majoritetens svar på Centerpartiets kritik om indragen saltsopning består av killgissningar om antal cyklister runt om på ön och vinklade siffror för att stödja deras eget agerande. Här är bara fem av alla punkter som kan kritiseras:
- Artikeln bygger på data från mars 2019 trots att det finns nyare siffror från november 2020 – de nyare siffrorna visar betydligt fler cyklister vilket såklart inte passar majoritetens agenda. Saltsopning av Lidingös cykelvägar är det här corona-året av central vikt för en fungerande infrastruktur. För alla som tidigare har förlitat sig på bussar och tåg för att ta sig till arbetet är cykeln nu en nödvändighet för att undvika trängsel, och långt fler cyklar nu än vad som varit fallet tidigare vintrar. Det förstår en lyssnande politiker.
- Argumentet om samhällsekonomisk lönsamhet i cykeltrafiken är inkomplett eftersom den utelämnar skador orsakade av fall på gång- och cykelvägarna, uteblivna arbetsdagar på grund av bristande infrastrukturunderhåll, liksom insjuknande i Covid-19 som resultat av pendling i kollektivtrafiken under rådande pandemi. Att inte se till dessa faktorer är bristande förståelse för Lidingöbornas levnadsförhållanden.
- Argumenten blir inte starkare av att majoriteten vinklar siffror när de jämför faktiskt medelvärde för snöplogningen med maximalt uppskattad kostnad för saltsopning. Majoriteten lägger fram siffran 2,4 milj kr när det faktiskt kostnadsutfallet är 1,1 och 1,4 milj kr de senaste åren – alltså hälften så mycket!
- Att påstå att det är i ”rätt härad” att 300 cyklister på ön har nytta av saltsopning visar verkligen ett unikt sätt att avrunda och en uppseendeväckande syn på fakta. Det duger inte att killgissa antal cyklister på ön.
- De fyra artikelskrivarna ser bara till cyklister. De bortser därmed från alla de motionärer och gående på Hälsans ö som också har stor nytta av saltsopningen - som utgör en förutsättning för en frisk befolkning i dessa utmanande tider!
Varje förslösat skattekrona är en stöld från folket. Därför ska vi använda varje skattekrona till stöd för folket. I detta fall är varje satsad krona på infrastrukturen inte ett slöseri utan en nödvändig investering. Förslösade skattekronor är det däremot att bygga och riva snabbcykelbanor, chockhöja kommunalrådsarvoden eller lägga pengar på utredningar som bara blir papperstigrar. Vi i Centerpartiet hoppas att majoriteten så småningom håller med.
Återinför saltsopningen nu. Beslutet är uppenbarligen åsiktsbaserat.
Väglaget för cyklister och fotgängare har inte varit sämre på flera år för de som ska över Lidingöbron
Plogen kommer inte fram på vägarna runt Lidingöbron och det ligger fullt med spårig snö och modd där. Katastrof rent ut sagt. Att det skulle satsas mer på snöröjning syns inte i praktiken. Det framstår mer som att pengarna går till fel saker (ej ovanligt för kommunen ex https://www.mitti.se/nyheter/mona-sahlins-ex-livvakt-blev-konsult-i-staden-pa-felaktig-grund/lmsfr!6457073/ )
De 2,7 milj kr som majoriteten påstår sig tillfört snöröjningen denna vinter, är inte mer än en bokföringsbuller och en teknisk fint.
Från en rörlig del till en permanent budgetpost.
Däremot är kostnaden för saltsopningen en kostnadskapning och ren besparingar på samhällstjänster i en av landets rikaste kommuner.
Höga arvoden ger tydligen bättre beslut och detta är väl ett av dessa ”bättre besluten”?!
i pandemi tider…
Fredrik Wesslund
Talesperson för trafik och infrastruktur (C)
Jag rör mig ibland till fots och gick igår över Lidingöbron. Hela vägen från Dalängen fram till bron är det helt oplogat. Framförallt den vägen som heter Islinge Hamnväg. Decimeterdjup snö och snömodd som man halkar runt i. Felanmälan har upprättats flera gånger till kommunen men uppenbarligen ignorerats så jag skriver det även här. Detta är enda vägen för oss som från norra ön ska komma till bron om vi inte åker bil. Häromdagen var det någon som valde att gå på bilvägen och orsaka kaos på stora bron.
Det är som man är enda vittne av möten bakom lykta dörrar.
Omskrivningar, beräkningar i ”härad” och knådad information för att passa ändamålen. Alla upplevelser om försämrad samhällsservice stämmer,
Utebliven skötsel av grönytor i somras, döda träd, bostadsnära skogsskötsel som nedprioriterad, vinterväghållningen med slopad saltsopning, tippning av snö i Värtan och omskrivning av vinterväghållningsbudgeten.
Felanmälningar räcker inte då entreprenören gör sitt jobb,
begränsningar av samhällsservice är av politisk natur.
Med eftereffekter som halkolyckor, trängsel i kollektivtrafiken och en nedringd kundservice.
Höjda arvoden verkar vara overksam för bättre beslut!
Fredrik Wesslund, ledamot i teknik- och fastighetsnämnden