Duvholmen – från snus till varv

Historia8 december 2019 kl 07.211

LidingÖar artikel 4

Fram till 1883 hörde Duvholmen till Elfviks gård på Lidingölandet, men holmen såldes då till trädgårdsmästaren Josef Berggren.

Han kom att kallas ”Snusfabrikören”, eftersom han odlade tobak som förädlades till snus. Berggren lät år 1880 bygga en praktfull sommarvilla på Duvholmens södra udde. Den stora Schweitzervillan, som den kom att kallas, fick rika lövsågerier och klassiska inglasade punschverandor.

Den klassiska schweizervillan på södra udden är ett typexempel på dåtidens arkitektur med sina rika lövsågerier och vackra glasverandor. Villan byggdes 1880 av trädgårdsmästaren och snusfabrikören Berggren. Foto: Duvholmen.se

Till sina fyra systrar byggde han på öns östra sida den karakteristiska vita Stenvillan, som inreddes med fyra exakt lika stora lägenheter. På villans vind installerades en stor vattenreservoar för att köken ständigt skulle ha tillgång till rinnande vatten. Varje morgon fick en gårdskarl hämta vatten från brunnen och fylla reservoaren uppe på vinden. Den vitputsade Stenvillan sades av Waxholmsbolagets skeppare lysa som en fyrbåk i den lummiga grönskan och den kallades därför för ”Casablanca”, det vita huset.

Den vitputsade Stenvillan utgör fortfarande ett karakteristiskt landmärke på öns östra del som man ser väl utifrån farleden. Villan byggdes av fabrikören Berggren för hans fyra systrar. Foto Duvholmen.se

Duvholmen bestod av två delar
Holmen bestod ursprungligen av två separata delar med ett sund emellan, men snusfabrikören ville ha en sammanhängande ö att promenera på. Han lät därför skeppa ut över 900 pråmlaster (!) matjord från Svartsjölandet för att fylla upp sundet mellan ursprungsöarna. Han lät också röja skog och buskar på holmarna, anlägga gräsmattor och bygga små promenadvägar med viloplatser. Runt grosshandlarvillan planterades mängder med fruktträd och bärbuskar. Utmed öns södra strand lät han bygga en kraftfull strandskoning av stora granitblock, vilka huggits fram ur en bergknalle på Lidingö. Drygt 600 ton sten gick det åt för att skapa Duvholmens ”ansikte” mot farleden.

Duvholmens ursprungligen två öar lät snusfabrikören Berggren sammanfoga till en sammanhängande ö genom att fylla igen sundet med 900 pråmlaster matjord från Svartsjölandet.

På Kreugers tid
1918 hade Berggren avlidit och Duvholmen utbjöds till salu av dödsboet. Köpare blev ingenjören Paul Toll, som tvärs över sundet på Elfvikslandet hade sin sommarvilla. Härifrån kunde han se hela Duvholmen som han förälskat sig i.

Paul Toll var den kände finansmannen Ivar Kreugers närmaste kompanjon, och delägare i byggbolaget Kreuger & Toll AB. Köpet av Duvholmen skedde år 1919 genom det gemensamma bolaget Kreuger & Toll AB. Men redan efter ett år överfördes ön till dotterföretaget Kasper Höglund AB, som ägde ön ända fram till 1944. Genom detta ägande klarade sig Duvholmen undan Kreugerkraschen, då bland annat Kreuger & Toll AB försattes i konkurs och alla tillhörigheter såldes på auktion. Av Tolls vackra sommarvilla på Elfvik finns idag knappt husgrunden kvar, men den är mycket vackert belägen i en hästhage.(
Läs mer om ”Storfinansen i Hästhagen” Länk till artikeln här

Ivar Kreuger hade i början av 1900-talet gjort studieresor till USA och lärt sig tekniken och fördelarna med det nya byggnadsmaterialet armerad betong. Byggtekniken kom tidigt att prövas på Duvholmen genom byggbolaget Kreuger & Toll AB. Företaget kom att bli ett av de största byggföretagen i Sverige, med bland annat stora byggprojekt som Stockholms stadshus, Södersjukhuset, Danvikshem och NK på meritlistan.

När direktören Gustav Hazén på Kasper Höglund AB började använda Schweitzervillan som sommarbostad byggdes 1928 en ångbåtsbrygga nedanför villan och en tennisbana av Kreuger & Toll i armerad betong. Tennisbanan som var ”av kontinental klass” gästades av bland annat kung Gustaf V, prins Gustaf Adolf och tennislegenden Kalle Schröder.

Ångbåtsbryggan kallades för ”skärgårdens vackraste”. Bryggan angjordes av Waxholmsbolagets Åkers Kanal, även kallad Tuppen på grund av sin morgontidiga tidtabell,på sin slingrande färd vidare till Bogesund och Margretelund.

Snusfabrikörens ö på 1950-talet
1957 gör Aftonbladet ett besök på ”Snusfabrikörens ö” och beskrev bland annat att elektrisk ström fortfarande saknades, men en telefonkabel hade dragits ut från Lidingölandet. Snusfabrikörens villa hyrdes då ut till fyra olika sommargäster och en av dem var Åke Jacobsen, som i många år var en av Sveriges bästa brottare i tungviktsklassen. Han fick täta besök av den kände världsmästaren i tungviktsboxning Ingemar Johansson, som här kunde rådgöra med sin mentor. Då Jacobsen också var chef för grammofonbolaget Oktav och kallades han fyndigt för Skivkungen.

I den gamla grosshandlarvillan bodde också Arne Andersson, en av dåtidens mer kända opera- och operettsångare tillsammans med fru och dotter.

”– Men längst ut på västra udden, berättar Aftonbladets Gunnar Tingsvall, residerar en frisksportare som i likhet med flickorna i Evert Taubes Arkadien gärna dansar naken i det gröna. Nudismen har fått fler anhängare på ön, och förra söndagen syntes fyra sköna damer spela tennis i paradisdräkt medan kruskafantomen agerade matchdomare och bollarna susade fram och tillbaka.”

Duvholmsvarvet
Duvholmen köptes 1949 av Nils Molander, som startade varvsrörelse på ön i början av 1950-talet. Molander arrenderade till att börja med ut Duvholmsvarvet till ett par estländare som byggde träbåtar, i första hand mindre motorbåtar. De var skickliga båtbyggare, men hade också en speciell binäring. Man byggde 1953 en 15 meters racerbåt i aluminium, som angavs vara byggd för tävlingsändamål. Båten var utrustad med tre flygplansmotorer och gjorde hela 63 knop!

Men ”Kilroy” körde då och då turer med svenska agenter till Estland. Det fanns troligen en koppling till den spioncentral som låg i Fiskaruddsvillan på Elfvik under och efter kriget, där man hade behov av att få agenter körda till Estland.
Se artikeln ”Hemlig spioncentral på Elfvik” Länk till artikeln här
Allt fungerade till en början bra, men någonstans i systemet verkar det funnits en läcka, då flera av agenterna avslöjades av ryssarna och internerades.

Varvsområdet i slutet på 1950-talet
Under 1959 beklagade sig flera grannar på Duvholmen att varvsområdet var så eftersatt. I Lidingö Tidning i augusti 1959 uttrycker ett par av grannarna sina bekymmer:

– Det värsta är den här ”guldgrävarbebyggelsen”, säger herrar Tollert och Schönholm. Vi vill ju inte att vår natursköna ö ska bli ännu mer fördärvad. En båtvinsch sprider illaluktande fotogenångor när den är igång – och vattnet kring holmen blir förstört av oljor från varvet. Det kan inte vara rätt att låta en industri växa fram här.

Lidingö Tidning i augusti 1959 beklagar sig flera grannar på Duvholmen. Foto Lidingö Tidning

I

Varvet i nya händer
Varvet inköptes 1967 av Anton och Ulla Vais, som genomförde en genomgripande upprustning. Varvet upplevde nu en storhetstid under namnet Elfviksvarvet. Man byggde nya varvshallar och fick på så vis 1 600 m2 båtförvaring under tak. Man hade en stor slip för torrsättning. En normalvinter kunde man ha 50 – 60 stora båtar på vinterförvaring. Varvet hade en skicklig båtbyggare anställd för renoveringar och ombyggnader. Arbetet med vårrustning utfördes ofta av båtägarna själva. Hämtning vid Elfviksbryggan skedde efter en speciell tidtabell.

De nya hallarna om totalt 1 600 m2 blev färdiga 1969 respektive 1971 och blev ett stort lyft för varvet. På vintrarna var de fullbelagda. Även slipspåret är här fullbelagt. Den stora slipen klarade båtar upp till 20 ton. Foto Jaan Kuus.
Den vackra R10:an Wi III, som ägs av båtbesiktningsmannen Bo Berg på närliggande Washolmen, låg under tio år vinterförvarad på Duvholmsvarvet. Foto Bo Berg, våren 1976.

1976 togs varvsrörelsen över av sonen Jaan Kuus som drev det fram till 1989. Varvet sysslade som tidigare mest med vinterförvaringar och reparationer. Jaan Kuus fortsatte senare med varvsverksamhet vid Heleneborg nära Bosön på Lidingö. Duvholmsvarvet såldes i slutet av 1990-talet.

Idag drivs det under namnet Duvholmens Båtbygg- & Varvsservice. Man arbetar fortfarande med vinterförvaringar och reparationer av båtar, men bygger även en och annan plastbåt.

Duvholmen sägs idag vara Sveriges minsta ö med en fast befolkning på över 15 personer. Avståndet till Lidingö är bara cirka 300 meter och ön är endast 3 hektar stor.

Källor: Lidingö Stadsarkiv
Lidingö Hembygdsförening/Lidingö Museum
Sigvard Orander, Fiskarudden under andra världskriget.
Bo Berg, Jaan Kuus m fl

Kommentarer

Kommentera

Ange korrekt namn. Kommentarer granskas innan de publiceras.

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *