Djur på Lidingö: Humlor

Natur31 maj 2020 kl 06.322

Humlor är insekt som många människor gillar. I år var det många som kunde iaktta att det fanns stora humlor redan i april. Det var drottningar, honhumlor, som var ute för att leta upp ett lämpligt bo. Det och mycket annat kan du läsa här.

En långlivad myt om humlor är att de enligt fysiska lagar inte borde kunna flyga och att det är en gåta att de flyger ändå. Detta är bevisligen inte sant. I verkligheten karakteriseras humlans flykt av en oscillerande  vinge, som mer påminner om ett helikopterblad, än en flygplansvinge. Utöver det skapar humlevingens form och rörelsemönster en luftvirvel precis ovanför vingen och den ger upphov till ökad lyftkraft. Humlans vingar rör sig med tvära, plötsliga rörelser med hög effektivitet. Därför flyger den.  

En humla har två typer av ögon: Sammansatta fasettögon och enkla punktögon, som vanligtvis sitter uppe på hjässan. Tungan används för att suga upp nektar med. I vila hålls den indragen i ett fodral och ihopfälld i huvudet och mellankroppen.

Gadden är förbunden med en giftkörtel och används främst vid försvar. Gadden syns nästan inte på grund av den ludna bakkroppen. Giftet är dock svagare än honungsbiets.

Humlor är i stånd att reglera sin kroppstemperatur genom att förbränna kolhydrater (socker från nektar) i sin muskulatur. Ska humlan kunna flyga måste temperaturen i bröstpartiet vara över 30 °C. En nedkyld humla måste därför ägna tid åt att värma upp sig så att den kan flyga. Detta sker normalt genom att den vibrerar de stora vingmusklerna så att värme alstras. Förmågan till värmealstring gör också att man kan se humlor flyga vid mycket låga temperaturer. På kalfjället är det inte ovanligt att se humledrottningar flyga i snöväder, med temperaturer runt noll grader. När humlorna är inaktiva, sänker de "termostaten" och blir "växelvarma" och kroppstemperaturen anpassar sig till omgivningen.

Precis som alla steklar har humlorna fyra vingar, men de är parvis ihopkopplade med ett antal hakar så att fram- och bakvingar arbetar som en enhet.

Humlorna är samhällsbildande bin med drottning, hane och  drottning, hane och arbetare. Ett undantag är dock snylthumlor även kallade gökhumlor, vilka lever som boparasiter i bon av andra, sociala humlor.

De sociala humlornas samhällen är vanligen ettåriga, och grundas av en övervintrande, befruktad drottning. Efter att en ung drottning har parat sig, vanligen under sensommaren, övervintrar hon, hos de flesta arter nedgrävd i marken. Innan övervintringen har hon ätit sig fet för att klara vinterdvalan. När hon kommit fram från övervintringen äter hon både nektar och pollen; inte minst behöver hon proteinrikt pollen för att hennes äggstockar skall utvecklas. När detta har skett börjar hon söka en plats för att bygga bo på. Hon fodrar ofta boet med gräs eller mossa. Honan samlar också in nektar och pollen som hon förvarar i boet, dels som mat för sig själv medan hon tar hand om den första kullen ägg och larver, men också som näring för sin avkomma. 

Den första kullen ägg producerar alla arbetare, vilket innebär att de har befruktat med den sperma honan har förvarat i sin kropp efter befruktningen. Obefruktade ägg producerar alla hanar. Innan larverna har kommit fram, ruvar honan äggen för att hålla dem varma, och efter det larverna kläckts fortsätter hon producera värme så att temperaturen i boet ligger på minst 30°C. När den första kullen arbetarna kommit fram, tar de över mycket av arbetet med att hålla varmt i boet, sköta om avkomman och hämta föda. Mot sensommaren börjar honan lägga obefruktade ägg som utvecklas till hanar, och en del honlarver utvecklas till drottningar.

Hanarna samlar inte pollen och nektar (annat än för omedelbar, egen konsumtion) utan brukar hos många arter flyga patrulleringsflykter längs en ofta förutbestämd bana medan de avger feromoner på punkter i terrängen för att locka till sig parningsvilliga ungdrottningar. Efter att hanarna och ungdrottningarna parat sig med andra honor och hanar dör kolonin ut med alla sina invånare, förutom de unga, parade drottningarna som övervintrar för att grunda nya samhällen.

Årets första humla är alltid en drottning då det bara är drottningar som övervintrar. Den första vårvärmen väcker drottningen och hon börjar direkt leta efter ett lämpligt ställe för boet, som till exempel övergivna sorkbon, grästuvor, luftig mossa, naturliga håligheter mellan stenar samt ihåliga träd. Du kan även hitta humlebon i hålrum i väggar, under brädhögar och i fågelholkar.

Sent på sommaren kan man ofta finna stora mängder döda humlor under lindar. Tidigare trodde man att det berodde på att vissa lindar skulle producera giftig nektar. Det som händer är dock att blommorna snabbt töms på nektar, men humlorna stannar ändå kvar på grund av den attraktiva doften och svälter till sist ihjäl. 

I Sverige finns 38 arter av humlor. Ett stort antal humlearter har gått tillbaka kraftigt de senaste decennierna, både i Europa och Nordamerika. I en studie gjord 2007 i 11 europeiska länder konstaterades att mellan 1950 och 2000 13 arter hade dött ut i minst ett av länderna, av dem 4 i hela det undersökta området. I Nordamerika förefaller det som om den stora nedgångsperioden inträffade redan 1940 – 1960. Den främsta orsaken anges vara det moderna, högintensiva jordbruket med dess många monokulturer, speciellt ifråga om gräs, och nedgången på obrukad ängsmark. Detta har lett till en nedgång av blommande växter, som tjänar till föda för många bin

Värt att veta om humlor

  • Humlan har en egen värmeproduktion som gör att de kan leva även i arktiska trakter.
  • I ett ungt och välmående humlebo släpps inga främlingar in. I dessa bon kan man ofta se speciella humlor som sitter vid ingången och vaktar.
  • En duktig humla kan under en flygtur pollinera cirka 400 blommor. De pollinerar strängt taget varenda blomma de besöker.Räknar man med 7 flygningar per humla och flygtur klarar en humla av att pollinera upp till 2 800 blommor per dag.
  • Humletungans längd är avgörande för vilken blomma som väljs.
  • Humlans flygaktivitet styrs i stor utsträckning av pollenkvaliteten. Kvalitén påverkas av bland annat temperatur, ljust, luftfuktighet och sortval.
  • Humlor attraheras av blå färg.
  • Humlor svärmar inte som honungsbin.
  • Humlor är inte aggressiva, men kan om man t ex håller dem i handen stickas.
  • De besöker alla typer av blommor – dock inte de långpipiga.
  • De flyger även vid kyligt väder, till och med i lätt regn.
  • Det är många humlor i varje bo.
  • Världens största art av humlor finns i Sydamerika – Bombus dahlbomii. Drottningen är så stor att hon ofta beskrivs som en ”flygande mus” och kan bli uppemot 40 millimeter stor.
  • I snitt fladdrar en humla med sina vingar cirka 200 slag per sekund. Detta kan jämföras med en likasinnad RPM som somliga motorcyklar. 
  • Humlor har extremt snabba metabolismer, så de måste äta nästan kontinuerligt för att överleva. Man brukar säga att en helt mätt humla bara är cirka 40 minuter från att svälta ihjäl. 
  • Endast den feta drottninghumlan överlever vinterdvalan, och hon är kvar för att skapa en koloni helt på egen hand. Spermier som lagras upp från parning från föregående sommar överlever i hennes äggstockar, redo att gödsla hennes ägg när hon äntligen hittar en boendeplats.

Källor: 10fakta.se, Wikipedia, wwf och Anticimex

Foto: Bo Vading 

Kommentarer

  1. Vilken härlig, informativ artikel! TACK!
    Jag har haft besök av humlor, som tyckt om min tagetes och blåklint i balkonglådan.
    Kan jag hjälpa humledrottningen på våren med något, när dessa växter inte blommar?

Lämna ett svar till Eva Blomberg Stenström Avbryt svar

Ange korrekt namn. Kommentarer granskas innan de publiceras.

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *