Danmarks holme – från krigsskådeplats till bageri

Danmarks holme med Sveriges holme i bakgrunden. Foto Eldhs fastighetsmäkleri
Historia1 december 2019 kl 06.49

”LidingÖar”  artikel 3

Danmarks holme ligger vid Skurusundets mynning mellan Nacka och Lidingö, ett par hundra meter nordost om Sveriges holme. Ön är privatägd och bebyggd med några sommarstugor och mindre bodar. Under flera hundra år har ön varit bebodd året runt, men idag finns det inga permanentboende på ön.

Nyligen har ön utbjudits till salu för 65 miljoner kronor. Den salufördes som en egen ö tio minuter från Stockholm city, med flera hus, klippor, sandstränder, promenadstigar och ibland betande får. Men den saknar el och vatten.

Hur ön fick sitt namn
Det finns flera myter kring hur ön har fått sitt namn. Den troligaste förklaringen leder tillbaka till att danske kungen Kristian Tyrann gav upphov till namnet. Strider pågick i vattnen kring Skurusundets mynning mellan kung Kristian Tyrann och Gustav Vasa under det svenska frihetskriget på 1500-talet. Kristian Tyrann belägrade dagens Danmarks Holme och efter det fick ön sitt namn. l litteratur från 1600-talet kallas holmen "Dansken" och på en karta från 1724 heter den "Dannemarck".

Holmen på 1800-talet
Danmarks holme har varit bebodd ända sedan 1600-talet och man vet att på 1800-talet bodde torparna Jakob Bartelsen och Greta Jakobsdotter Bartelsen (1728–1836, ja enligt legenden ska ha levt till hon blev 108 år!) på ön. De hade ett litet lantbruk med några djur. Efter ett 30-tal strävsamma år tillsammans, drunknade maken, varefter Greta kom att leva helt ensam på holmen. Hon levde under ytterst knappa förhållanden och hade inte någon egentlig kontakt med omvärlden. Hon blev allvarligt sjuk 1835 och togs då på kyrkans initiativ över till fastlandet, men levde bara ett år till.

Ångbåtarna öppnar skärgården
I mitten av 1800-talet gjorde sig huvudstadens växtvärk och sociala spänningar påminda. Genom den växande ångbåtstrafiken kunde de mer välbeställda huvudstadsborna nu ta sig ut i skärgården. Nu värdesattes på allvar ren barrskogsdoft och friska bad. Det var betydligt lättare och snabbare att företa resan ut till sommarnöjet med ångslup eller ångbåt än med vevslupar och så kallade kullbåtar (roddbåtar vanligen framförda av dalkullor).

Danmarks holme sedd från öster. Foto mäklarbild

På ångbåtarna trängdes de många passagerarna med stora flyttlass. Ut till sommarstället tog man ofta med sig alltifrån sängar till krukväxter, linne, symaskin, katter, hundar och ibland piano. På hösten skulle allt tillbaka in till staden igen. Då det ofta var långt till närmaste handelsbod tog man med sig mat för kanske ett par veckor. När det behövdes påfyllning i matförråden kunde man beställa mer mat med ångbåten.

Telegrafisterna på Danmarks holme
Danmarks holme ligger mycket nära Telegrafberget, som fick sitt namn i början av 1800-talet då det byggdes en optisk telegraflinje från Stockholm, via Telegrafberget och Kummelnäs upp till Furusund. Anledningen till att telegraflinjens tillkomst var ett hot om att England och Ryssland skulle inleda krig i Östersjön. Det var då nödvändigt att snabbt kunna förmedla meddelanden från ytterskärgården in till Stockholm.

Den optiska telegrafen utgjordes av en hög träställning försedd med rörliga svarta skivor. Dessa kunde vridas horisontellt och vertikalt i en mängd olika kombinationer. Det optiska morsesystemet var genialiskt, men det krävdes en gedigen utbildning av telegrafisterna för att snabbt kunna ta emot och sända vidare meddelanden.

Telegrafister från Telegrafberget bodde på Danmarks holme från 1836 fram till 1865, då stationen lades ner.

Sommargäster och bageri
Under nära ett sekel därefter, med början 1865, har holmen förknippats med släkten Ryman. De blev kända som väletablerade hyresvärdar åt sommargäster och som driftiga bageriägare.

Äganderättsligt var Danmarks holme i gångna tider lite särpräglad, då den trots sin litenhet, var delad mellan två gårdar – Kummelnäs och Stora Björknäs. Från 1865 arrenderade skepparen Carl Axel Ryman Kummelnäs andel av holmen och snart därefter även Stora Björknäs andel. Den senare delen inköpte han 1886. Skepparen ”gick iland” och började hyra ut sommarbostäder och startade bageri på holmen.

År 1876 började ångslupen Nya Welamsund anlöpa en ångbåtsbrygga på norra sidan av Danmarks holme, vilket möjliggjorde för Ryman att hyra ut sommarbostäder på ett helt annat sätt än tidigare. Ryman byggde på öns västra sida fyra nya sommarbostäder för uthyrning till sommargäster. En av villorna döptes följdriktigt till Västkusten. Rymans egen villa döptes efter upphovsmannen själv till Carlshäll.

Danmarks holme på 1890-talet. Vid flaggan till vänster i bild låg Rymans bostad, där nedanför Carlshälls ångbåtsbrygga, sedan sommarnöje för uthyrning, därefter bageristuga samt längst till höger en förrådsbyggnad med på vinden ett ”kullrum”, där de på holmen arbetande dalkullorna bodde.
Foto tillhörande Gösta Ryman.

– Men man kan undra hur Ryman kom på idén med att starta ett bageri på ön?

Jo, trakterna kring Halvkakssundet kom att under 1870- och -80-talen stiga avsevärt i anseende som sommarvisten. Åtskilliga sommarställen växte upp här i innerskärgården och Danmarks holme låg i det avseendet ”ganska centralt”. Presumtiva kunder skulle det finnas relativt gott om och tidpunkten för att starta en bagerirörelse var med andra ord ganska lämplig.

Färskt matbröd och finare kaffebröd för avsalu blev affärsidén. Bageriet hade plats för 16 plåtar i ugnen, och sortimentet bestod främst av småfranska, skrädkakor, saffranskringlor och kubbar. Under den kalla årstiden drev Ryman ett bageri på Torkel Knutssonsgatan på Söder i Stockholm som filial till bageriet på Danmarks holme.

Från holmen utgick säsongsarbetande dalkullor, ofta iklädda sina sockendräkter. De rodde dagligen till de talrika bryggorna i närheten och med ok på axlarna kunde de bära med sig de stora brödkorgarna ganska långa sträckor. De rodde till de många bryggorna kring Skurusundet och på Lidingö-landet. En sådan roddtur tog många timmar i anspråk och var tämligen arbetsam, men kullorna verkade trivas för de kom tillbaka år efter år.

Här ses ”Bröd-Selma”, en av kullorna som bar ut bröd från Rymans bageri på Danmarks holme.
Fotot tillhör Rolf Sjögren.

Livet på holmen krävde dock ett ständigt mångsyssleri för att försörja familjen. Uthyrning av sommarnöjen och bagerirörelsen räckte inte. De fiskade runt ön till husbehov och hade gris och ko för självhushållet. Kon gick på bete på Danmarks ängar på fastlandet. Båttrafiken till holmen ökade med åren och på 1880-talet byggdes en ångbåtsbrygga även på öns östra sida.

Carl Ryman gick bort år 1900. Därefter drev änkefrun Anna bageriet vidare ända till 1915 då det lades ner. Danmarks holme förblev dock i släkten Rymans ägo fram till 1960-talets början. Nästa ägarfamilj hade sin fastlandskontakt med Lidingö och hade sin båt i Brevikshamnen.

Källor:
Lidingö Stadsbibliotek
Nackaboken 1991, Gustav Alexandersson

Kommentera

Ange korrekt namn. Kommentarer granskas innan de publiceras.

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *