I ett debattinlägg om "Tindratomten" efter Lejonvägen antyder oppositionen att vi moderater och våra kolleger i den nya koalitionen på Lidingö inte har ett lyssnande ledarskap. Anledningen till detta skulle vara koalitionens ställningstagande för en ny detaljplan i området längs Lejonvägens södra del (mellan "Tindrahuset" och det s k "Tidningshuset") där detta område återförs till villastaden genom att tre villor planeras i det gamla villakvarteret.
Vi moderater och våra kolleger i det nya styret gick till val på och fick i valet för tre månader sedan ett tydligt och utökat mandat att bevara Lidingös särprägel som en grön villastad med småstadskaraktär. Att ta tillvara på detta mandat och omsätta det i praktisk verklighet är att lyssna till Lidingös väljare som vi ser det. Visst är det viktigt att lyssna till samtliga remissinstanser men vi tycker att det är ännu viktigare att lyssna till Lidingös väljare vilket är något som våra oppositionspartier alltid haft svårt för när det kommer till byggpolitik. Vi ser alltför ofta att oppositionen avseende bygg politiken gärna vill att Lidingö utvecklas mer i linje med övriga kranskommuner med förtätning, fler flerfamiljshus, allt högre stadsbebyggelse och allt större centrumområden av storstads karaktär. Vi moderater kommer dock aldrig att medverka till detta. Lidingös byggpolitik får aldrig utvecklas i den riktning som Solna och/eller Täby valt, speciellt inte när det gäller vårt centrumområde. Vi moderater slår vakt om Lidingös särart. Vi kommer aldrig att låta storstaden komma krypande över Lidingö bron lika lite som vi kommer låta Lidingö Centrum komma krypande över Lejonvägen och in i villastaden.
Vi ser dock att Lidingö Centrum kommer att utvecklas småskaligt men inte i området längs Lejonvägens södra del.
Ordförande i Miljö och Stadsbyggnadsnämnden
Nils-Henrik Tideberg (M)
Ledamot i Miljö och Stadsbyggnadsnämnden
Christer Serenhov (M)
Ledamot i Miljö och Stadsbyggnadsnämnden
Antagande av detaljplan för fastigheten Lejonet 43 m.fl. KS/2022:435 som var ärende 87 vid kommunfullmäktige i november, hade inte varit en valfråga under valrörelsen. Att ta valresultatet till intäkt för hur man agerar i ett detaljplaneärende är att övertolka sitt mandat.
Moderaterna gjorde ett bra val. Men moderaterna samlar fortfarande bara 28 procent av valmanskåren. Inte ens med sin koalitionspartner når man upp till 50 procent utan är beroende av Sverigedemokraterna.
Även om ett parti skulle få mer än 50 procent kan man inte göra precis som man vill. Det finns begränsningar i form av lagar, förordningar och vedertagen praxis. En av dessa lagar är PBL. Enligt PBL ska en kommun, när en detaljplan ändras, samråda med sakägare och boende som berörs.
Det är rimligt att de som mest berörs av ett beslut också får göra sin röst hörd. Det är också rimligt, om man gör anspråk på att ha ett ”lyssnande ledarskap”, att man tar hänsyn till vad berörda har att anföra. Det är kärnan i Liberalernas återremissyrkande som kommunfullmäktige biföll.
När ärendet kommer tillbaka till fullmäktige får moderaterna en ny chans att bevisa att man är ett styre som tar hänsyn till alla lidingöbor och inte bara den dryga fjärdedel av väljarna som röstade på partiet.
Suzanne Liljegren (L)
Erik Öberg (L)