Prästkragen blommar i midsommartid och förknippas kanske mer än någon annan blomma med den svenska sommaren. Den är spridd över hela landet och pryder också den svenska nationaldräkten.
Prästkragen är en korgblommig växt och det som är typiskt för korgblommiga växter är att blommorna sitter samlade i korgar. Det som vid första anblicken ser ut som vita blommor med en gul mitt är i själva verket en samling av många blommor. Prästkragen har två olika typer av blommor, dels de vita tunglika blommorna som sitter i kanten av blomkorgen och dels gula rörlika blommor som sitter i korgens mitt. De vita blommorna är honblommor som saknar ståndare, medan de gula blommorna är tvåkönade.
Det är kransen av vita blommor som gett växten dess namn. De 300 –
400 mycket små, 4 mm långa mittblommorna samverkar till en rik och lysande blomställning. De har också en arbetsfördelning i korgen mellan de pollenalstrande mittblommorna och de stora, lysande men pollen saknande kantblommorna. De tunglika blomkronornas vita bräm har tre små flikar i spetsen, och brämet är alltså ofullständigt (ensidigt) utvecklat, eftersom femtalet råder i övrigt. Holken liknar en grund skål av tegellagda
(överlappande) fjäll.
Frukterna mognar i september – oktober. De är små nötter, och har den egenskapen att de redan vid lätt fuktighet blir slemmiga på en viss del av sin yta, och därigenom fastklibbas vid jorden där de fallit. Prästkragen växer i första hand på ängar och i hagar. I och med att dessa miljöer har minskat i Sverige så är den idag inte lika vanlig som den varit tidigare.
På Lidingö blommar prästkragarna bland annat i betesmarken vid Lövhagen i Yttringe och på Breviksängarna. På Breviksängarna lät villaägareföreningen för några år sedan göra en insamling och sådde ut frön för ängsblommor.
Källa: Wikipedia