UT I NATUREN…kom som du är lille vän!

En musikalisk uppmaning som vi blir glada av. Och som många skolor tar till sig i undervisningen – ut, ut, ut! Det finns inte heller någon bättre årstid är nu på senvåren att upptäcka naturens skönhet, tiden NU när blommor och blad krupit upp ur jordens dvala för att slå ut sin prakt framför våra ögon – se på mig!

Påskliljor, tulpaner och glada tussilago sätter färg i trädgårdarnas rabatter medan skogens träd och gröna slänter håller en mer diskret färgskala. Grönt. GRÖNT! Var det här! Och med förtjusning och energi hoppar de unga in i grönskan och skördar allt det som naturen bjuder på. Ungefär så var det den dagen i slutet av april då årskurs 3 skulle gå tillbaka till stenåldern för att känna på hur det var då, på den tiden.

Förberedelserna är många och från ”Flockens ledare” Stefan kommer en skrift med informationer om ”hur gör man”. Som hjälp har han tre Stenålderspedagoger, där var och en har till uppgift att leda sina elever in i en främmande värld. Oömma kläder och en vattenflaska är hela utrustningen, inget fusk med godis i fickan här inte! Så vandrar gänget till stenåldersplatsen med genomgång om vad som väntar. Klassen delas in i tre grupper med fem – sju i varje, som ska laga en gemensam festmåltid tillsammans: 

1. Bakgruppen. 2. Samlargruppen. 3. Kokgropsgruppen. 

Först och främst gäller det att lyckas göra upp en gemensam eld vid eldstaden. Utan tändstickor! Ja, hur gör man egentligen? Flockens ledare vet – och lär ut.  För hur det än är så behöver man eld och värme för att kunna baka bröd, koka soppa, grilla lax, antingen man använder öppen glöd, kokgrop eller ställer krukor i elden.

Min dotter Lena är pedagog i Bakgruppen. Här gör gänget smör av grädde – ett spännande trolleri bara det. Kärnmjölken som blir över tar Samlargruppen hand om till nässelsoppan i kruka. När det gäller brödet på Bakgruppens lista måste Lena medge att här fanns en färdig deg i bagaget – kanske lite fusk? Men med nymalda kryddor i form av nässlor och gräslök knådades degen ut till små runda bröd på ”bakbord” av ädelt virke, varefter de gräddades på galler över eldens glöd. Det gällde också att passa bröden noga så det inte brann upp!!

Samlargruppen tog språnget ut längs dikeskanten där nässlor, ängssyra och gräslök lever tätt intill varandra.

Lite längre in i skogen plockas blåbärsblad, nyponblad, hallonblad – allt läggs i en kruka med vatten för att i eldgropen bli till ett härligt örtte. Och hela tiden gäller det att se till att det finns bränsle så att elden inte falnar  innan den örtkryddade laxen blivit färdig i sitt foliepaket. Det vill kunskap till för att få det hela att fungera. 

Hur blev det till slut? Dagen har ju varit både jobbig och spännande, teori och praktik har vävts samman på ett praktiskt sätt med många funderingar om hur naturen fungerar, i våra händer. 

”Vi äter en gemensam måltid när alla lagat maten serverar varje grupp sin maträtt och berättar hur de tillagat den”. Så avslutar ”Flockens ledare” Stefan sin önskelista. Men, som ni alla vet – dagen är ännu inte slut. Ett tufft efterarbete väntar och lite diskret står det finstilt längs ner på listan: ”Eleverna hjälps åt att diska kärlen, muggar, skedar med mera innan vi avslutar vår Stenåldersdag.”

PS. Lena kom hem med en påse innehållande nässlor som blivit över. Och glad blev jag. De blev till en underbar nässelsoppa, dessutom finns det några askar finhackade nässlor i frysen, till minne av den gröna våren. DS.

DEN NÄRINGSRIKA BRÄNNÄSSLAN
Att äta brännässlor eller använda dem som skönhetsprodukt låter inte speciellt lockande. Den brännande effekten försvinner dock när nässlorna upphettas eller torkas och faktum är att de är riktiga näringsbomber som kan användas både på huden och i matlagning. Recept på Nässelsoppa finns att hämta på webben – det är bara att googla! Och så ett gott råd, missa inte den där lilla skvätten sherry eller konjak som smaksättning. Den gör underverk till resultatet – och framför dig har du en himmelskt god soppa, nyttig dessutom. Vad kan man mer begära …