
Med sorg konstaterar vi att den allra viktigaste i kretsen kring Povel Ramel är borta. Povels hustru – Susanna Ramel, född Östberg – sedan 1949 gift med Povel har gått ur tiden, skriver Povel Ramel Sällskapets ordförande Anders Eldeman på sällskapets hemsida.
Susannas 100-årsdag inföll den 1 april och tre dagar senare somnade hon in. Extra olyckligt var att coronakrisens besöksförbud inte tillät familjen att vara hos henne den sista tiden. Endast Lotta Ramel fick dispens. Bortgången var dock inte coronarelaterad.
Susannas betydelse för Povel kan inte nog understrykas. Tillsammans blev de föräldrar till skådespelerskan Lotta Ramel och musikern Mikael Ramel. Från Susannas tidigare äktenskap sörjs hon av döttrarna Carina Gillgren och Marianne Gillgren samt av barnbarn, barnbarnsbarn och många vänner.
Jag minns när jag första gången skulle intervjua henne. Nervös och duktigt respektfull frågade jag – Hur var det att vara gift med Povel Ramel? Susanna svarade blixtsnabbt: – Ja, det var inte så djävla roligt alla gånger! Hon utvecklade dessbättre resonemanget.
Det var inte så dumt att få sitta vid det ramelska långbordet i köket och få höra vilka andra som suttit där tidigare. – Ja, det var en ganska kul middag, Sten Broman satt där, Piraten där och Karl Gerhard där... Vad hon kunde berätta! Omtänksamt och dråpligt på samma gång. Thor Modéen var "gullig" och Magdalena Ribbing "oumbärlig".
Susanna var in i det sista en kvick, mycket färgstark och bestämd kvinna med egna åsikter. Hon var den klippa Povel visste alltid fanns där.
Povel Ramel-sällskapet har inte bara förlorat den ivrigaste påhejaren och största entusiasten utan också Hedersmedlem nr 1. Det blir tomt på första bänken på nästa årsmöte.
För oss vanliga dödliga som älskade Povel Ramel för hans begåvning, alster, fantasi genom alla år. Hans vittighet och esprit gjorde stort intryck även om man mycket sällan fick tillfälle att se honom live. Radion fanns och dessbättre kom ju TV in i de svenska hemmen så småningom. MEN KVINNAN BAKOM HONOM visste vi mycket lite om. Vi som föddes på 40-talet i barnrikehus och växte upp i förorter och vände på varenda slant; ettöring, tvåöring, femöring, tioöring, 25- och 50-öring som fanns då gick aldrig till inköp av veckotidningar eller ens dagliga tidningar. Så skvallerpress eller andra närmare presentationer av våra idoler gav ingen närmare inblick i våra idolers liv och leverne. Det kunde vi leva utan trots att vi undrade HUR familjen såg ut, hur de levde privat. Jag visste genom att Povel ngn gång nämnt sin hustru Susanna, att hon fanns. Barnen började dyka upp på olika scener. Men det var alltid de initierade inom branschen som kände och visste och där släpptes vi vanliga aldrig in. Tycker idag att Susanna Ramel borde ha haft kanske lika mycket att förmedla och berätta som sin make, om inte mer eftersom hon hade haft två, för jag förstår att hon var en STOR PERSONLIGHET SJÄLV. Jag önskar att ha fått ta del av hennes biografi, det hade intresserat mig som medmänniska att få veta en del av det liv hon levde under så många år, i de kretsar som var hennes och med den bakgrund hon hade. Men Susanna Ramel föredrog kanske att verka i bakgrunden…⁉️🤔😎😌