I vår serie med stationshus utmed Lidingöbanan, som publiceras varje söndag hela sommaren, har nu turen kommit till Breviks station. Vi började i Ropsten i juni, åker ut mot Gåshaga brygga och tar en station i taget. Vill du läsa om de andra husen; sök på ”Stationshus” i sökrutan uppe till höger.
Breviks villaområde började anläggas år 1907, och de första åren betjänades områdets innevånare av reguljära ångbåtsturer från Breviks Centralbrygga till Strandvägen i Stockholm. Särskilt några år från 1909 då expressångfartyget Brevik insattes i direkttrafik var kommunikationerna goda. Driftsekonomiskt blev dock ångbåtstrafiken i längden kostsam för delägarna i ångfartygsbolaget.
När Södra Lidingöbanan anlades 1913 begärde därför ett antal breviksbor att spårvägen skulle förlängas till Brevik. Så blev fallet, och härigenom skapades ett alternativ till den dyrbara båttrafiken.
Södra Lidingöbanans tillkomst hör samman med industrietableringen vid AGA, och Gustaf Dalén var banans tillskyndare. I januari 1914 öppnades första delen, mellan Herseruds färjeläge och Parkvägen. Ett halvår senare, den 7 juli, förlängdes trafiken till Brevik, eller Lidingö-Brevik som stationen då kallades, och 1916 byggdes banan vidare till Gåshaga.
Breviks stationshus byggdes till sina äldsta delar år 1913 och stod från början vid AGA station, men flyttades efter något år hit ut. Förebilder för stationshusen var Djursholmsbanans väntkurer som hade ritats av arkitekt Sigge Cronstedt. Redan vid trafikstarten fanns i stationshuset en Pressbyråkiosk som också tog emot godsfrakter från lidingötåget. Sedermera förlängdes byggnaden åt öster, vilket bland annat gav plats för Breviks postkontor åren 1925–1943, senare en frisersalong och pizzeria. Från 50-talet inrymdes en helt inbyggd, uppvärmd väntsal.
