Skolmaten inom Lidingös kommunala verksamheter

Debatt29 maj 2023 kl 03.158
Bara du som prenumererar får:
• Över 5000 artiklar i arkivet
• Alla reportage
• Alla tester (kräftor, semlor, restauranger)
• Bildrebusjakten 1 gång/månad
• Dryckesguiden 1 gång/månad
• Bopriser 1 gång/månad
• Nyhetsbrev 1 gång/månad
Du stödjer Lidingös lokala dagstidning med oberoende journalistik
Läs denna artikel gratis!
... och du får 5000 andra artiklar också!
Prenumerera från
29 kr/månad
Första månaden gratis!
Ingen bidningstid
Klicka här
Du stödjer Lidingös lokala dagstidning med oberoende journalistik
En månad i taget
29 kr/månad
Ingen bindningstid
Första månaden gratis!
Årsprenumeration
295 kr/år
(24:50/månad)
(Ord pris 345 kr/år)
Ingen bindningstid
Första månaden gratis!
En dag
49 kr/dag
Engångsbetalning (kort eller Swish)
Har du redan ett konto?
Christer Mohlin (M), Utbildningsnämndens ordförande
Jim Kenving (Lp), Utbildningsnämndens vice ordförande

Kommentarer

  1. Tack för utmärkt artikel med fakta kring den mat som serveras varje dag på våra förskolor och skolor!
    Suzanne Liljegren, ledamot (L) i utbildningsnämnden

  2. Mycket intressant och positiv läsning. Låter som om Lidingös elever och förskolebarn inte har något att klaga på. Tack!

  3. Det som låter för bra för att vara sant är oftast inte sant. Kommunledningen har uppenbarligen oanade talanger och skulle slå ut det privata näringslivet i ett nafs om man gav sig in i restaurangbranschen 🙂

    1. Det som Jim och Christer skriver låter så bra att jag tror att jag befinner mig på en annan planet. Salladsbuffén ser toppen ut men det är ej sant att det ser ut så under en lunch som börjar 10:30 till 12:30. Gå ditt 12:00 så vill du ej äta med tanke på att ingen tar hand om maten som står framme. Ingen personal är det någon som säger. Dom diskar, städar och kanske till och med äter sin lunch med tanke på att dom arbetar 70% och ska hem.

  4. Det verkar vara en stor skillnad på den skolmat som upphandlas (beskrivs i denna artikel) och den som levereras (beskrevs i artikel 19/5). Så kan det vara när teori och praktik möts. Skribenterna i de två texterna pratar förbi varandra.

    Vem har inte beställt något från nätet för att upptäcka att det som låg i paketet inte motsvarade beskrivningen av varan man klickat hem?
    Det strukturerade arbetet med att säkerställa att man verkligen får det man köpt kallas leveranskontroll.

    Hur ser det ut med leveranskontrollen kring skolmaten på Lidingö?

    Livsmedelspriserna har ökat med omkring 30% och energipriserna med omkring 50% samtidigt som lönerörelsens ”märke” landat på 7,2% i löneökning under tvåårsperioden.
    Det finns en risk för att leverantörerna som inte får en tillräcklig kompensation för ökade kostnader istället justerar ner sina kostnader och därmed även skolmatens kvalitet.
    Den risken behöver mötas med en ökad leveranskontroll.

    Det hade varit mer värdefullt med en redogörelse av hur leveranskontrollen sker än hur upphandlingens krav har utformats.

    Gabor Sebastiani
    Gruppledare, Centerpartiet Lidingö

    1. Hej Gabor,

      Förvaltningen har en speciell ”mat-controller” som löpande följer upp skolmaten.
      (-Det är också hennes utmärkta kunskaper som ligger till grund för mina inlägg.)

      Var 4.e vecka får staden kommande meny från respektive leverantör. Den näringvärdesberäknas för att säkerställa att ställda krav på protein, fett och kolhydrater uppfylls. Varje kvartal kontrolleras att alla de livsmedel som köps in uppfyller de ca 80 olika krav som staden har ställt på djurhållning, köttmängd, ursprung och andel ekologiskt.

      Förvaltningen utför tillsyn ute i matsalarna 2-3 gånger per vecka. Då kontrolleras smak, konsistens och kvalitet, vilket återkopplas till leverantör och respektive skolas rektor. Man följer även upp resultatet med leverantörerna.

      Utöver det så äter många av skolornas medarbetare ute i matsalarna och de brukar återkoppla när något inte uppfyller stadens krav.

      Två gånger per år genomförs en komplett inspektion av varje kök. Då kontrolleras bland annat mathållning, rutiner och temperaturhållning, kylar och frysar samt hygien.

      Jag tror dessvärre inte att det går att göra precis alla nöjda då det gäller skolmaten. Var och en äger sin upplevelse av smak och övriga intryck. Men det är bra att frågan lyfts så att vi får en möjlighet att beskriva hur staden arbetar för att nå så lång som möjligt.

      Christer Mohlin (M), Utbildningsnämndens ordförande

  5. Att livsmedels kostnaderna ökat känner dom flesta till.Oavsett det så skulle det ändå inte göra någon skillnad när det gäller skolmaten.
    Den här debatten är ingen nyhet direkt.
    Alla vill så klart göra en vinst eller hur? där är nog problemet. Mycket vill ha mer! därför kan det nog inte bli mycket bättre än det som serveras nu. Allt kunde varit mycket värre i dessa tider.

  6. Hej, hej!
    Skulle gärna…
    1, vilja veta lite mer och utförligare kring den aktuella ”bregottsfrågan”.
    2. undrar även hur ni menar när ni skriver att hamburgepuckarna ska innehålla minst 80% kött – även om de är ”helfabrikat” (vilket de är), samtidigt som ni skriver fram att ”helfabrikat, som chicken nuggets inte serveras”?? …vegproteinet är väldigt ofta helfabrikat….?
    Mvh
    Maria

Kommentera

Ange korrekt namn. Kommentarer granskas innan de publiceras.

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *