Sex trafikregler som skapar förvirring

Hur nära får man köra egentligen?  Ska jag blinka vänster eller inte alls om jag ska till vänster i rondellen? Hur länge får jag ligga i den vänstra filen på motorvägen? Och får jag svara i telefon när jag kör? DN hade en artikel härom veckan med sex vanliga situationer som Transportstyrelsen får frågor om. Vi har saxat följande:

1. RONDELLKÖRNING

Förut sågs rondeller som vanliga korsningar. Sedan 1999 ska en rondell betraktas som en egen väg. Numera ska man betrakta rondellen som körfält med en pil.Ligger du redan i ett sådant fält behöver du inte blinka åt samma håll som du ska köra i, för du får inte köra åt något annat håll. Men när du åker ut ur rondellen ska du blinka.

2. FLERFILIG MOTORVÄG 

Polisen gör ibland tillslag mot mittfilskörare. Enligt lagen får du på en motorväg med tre körfält använda det mittersta och det vänstra endast för omkörning. När du kört om ska du förflytta dig längst till höger. Kör man inte i filen längst till höger och bötfälls för det, får man betala 500 kronor. Det finns ett undantag från regeln om att alltid köra längst till höger: tvåfiliga vägar där hastighetsbegränsningen är 70 kilometer i timmen eller lägre. Där gäller principen att man kan välja ett körfält och hålla sig till det. Det heter att man får välja fältet som är lämpligast med hänsyn till den fortsatta färden.

3. MOBILANVÄNDANDE 

Efter en ändring i Trafikförordningen som trädde i kraft i februari 2018 gäller följande:

• Du får inte använda mobilen eller hålla den i handen när du kör.

• Du får prata i mobiltelefonen om du inte håller den i handen, men om samtalet upptar så mycket fokus att det stör körningen måste du stanna eller lägga på.

• Du bör vänta med att svara om du befinner dig i en komplicerad situation, som omkörning eller tät trafik.

• Om du måste ringa någon bör du använda röststyrningen.

• Om polisen stoppar en person för att den rattsurfat är bötesbeloppet 1 500 kronor.

Undantagna från lagen om mobilförbud vid körning är till exempel räddningstjänst, sjuktransport, polisen, Försvarsmakten och viss personal vid Säpo.

4. KÖRA FÖR NÄRA NÅGON 

Vi vet att om man håller avståndet till alla andra bilar kommer men inte att krocka… Hur vet man då vilket avstånd man ska hålla till fordonet framför?

En tumregel är att ha minst lika långt säkerhetsavstånd i meter som hastigheten är. Kör man 50 kilometer i timmen, ska man ha minst 50 meter till framförvarande bil.

Ett annat alternativ är att tänka ”tre sekunder”. Tar det tre sekunder eller mer för dig att komma till stället där bilen framför är, har du ett tillräckligt stort säkerhetsavstånd.

Bötesbeloppet för att köra för nära framförvarande fordon är 2 000 kronor.

5. KÖRA OM NÄRA ÖVERGÅNGSSTÄLLE

På 2010-talet har flera kommuner tagit bort övergångsställen, med motiveringen att det höjer fotgängarnas vaksamhet och därmed säkerheten.

Hur får gemene bilist agera vid ett övergångsställe? Man får inte köra om strax före eller på ett övergångsställe, en cykelpassage eller cykelöverfart – om dessa inte är försedda med trafikljus eller polisövervakning.

Om det däremot är till exempel tät köbildning får man köra om, så länge man har en sådan hastighet att man hinner stanna om någon dyker upp framför.

Bötesbeloppet är 3 000 kronor.

6. GÅNGFARTSOMRÅDE 

Det finns ett vägmärke som vållar mer huvudbry för svenskar än andra: gångfartsområde.

Det innebär att bilister har väjningsplikt och ska anpassa sig till fotgängarnas hastighet. Bilarna ska röra sig på fotgängarnas villkor. Det är kommunen som avgör var området ska införas, oftast är det i centrum- och villaområden. Kommunen och länsstyrelsen ansvarar för att märkningen ska fungera i praktiken.

Kör man fortare än gångfart, eller inte beaktar väjningsplikten, kan man bötfällas. Beloppet är 2 000 kronor.