Internet är en fantastisk infrastruktur som har gett alla mer eller mindre likvärdig tillgång till fakta. Men internet gör det också lätt att sprida felaktig eller medvetet vilseledande information.
Du bör vara vaksam och fundera på om det du ser eller läser kan stämma. Det finns några enkla tecken som bör få dig att ana oråd.
Vem är avsändaren?
• Är det en myndighet, företag eller organisation? Är det någon du känner? Är avsändaren expert på området?
• Titta på webbadressen. Finns det konstiga tecken eller felstavningar? Falska webbsidor har ofta adresser som vid en första anblick liknar välkända organisationers adresser, men kan innehålla extra tecken eller medvetna fel.
• På Internetstiftelsen.se kan du kolla vem som äger en svensk webbadress. Utländska adresser kan du kolla på sajten whois.com.
• I sociala medier bör du också tänka på vem som postar något. Har kontot ett konstigt användarnamn eller profilbild? Är det ett nytt konto med få följare? Eller är följarna ovanligt aktiva? Då kan det vara så att kontot används för att förvirra eller sprida fejkade nyheter.
Hur presenteras budskapet?
• Består informationen av fakta eller tyckande? Har alla fakta presenterats eller har något uteslutits?
Är texten vinklad?
• Är tonen glad, arg eller neutral? Rena faktatexter är ofta neutrala, medan ett känsloladdat språk kan vara ett försök att få dig att reagera känslomässigt och sprida budskapet vidare.
• Är det komplicerat eller lätt att förstå? Är texten välskriven eller finns det stavfel eller dålig översättning? Granskade texter är ofta språkligt korrekta. Se upp för texter som innehåller stavfel eller som verkar automatöversatta.
• Läs mer än bara rubriken. Rubriken ska locka till läsning och kan ofta vara överdriven. Stämmer rubrik och bild med innehållet?
• Hänvisas det till källor? Kan du hitta motsvarande information på andra ställen? Sensationella nyheter som inte går att hitta på flera håll är troligtvis inte sanna. Verkar det för bra eller för konstigt för att vara sant, är det antagligen det.
Varför nås du av informationen just nu?
• Vad vill avsändaren uppnå? Vill hen tjäna pengar, få dig att tycka något eller ska informationen bara vara underhållande? Försöker avsändaren få någon att hamna i dålig dager? Finns det politiska eller religiösa motiv?
• Att det finns ett bakomliggande motiv behöver inte betyda att innehållet är felaktigt, men det kan vara bra att tänka på att någon vill påverka dig.
• När publicerades informationen första gången? Det händer att gamla nyheter börjar spridas igen. Är informationen aktuell och fortfarande relevant? Om det är en gammal nyhet kan förhållanden ha ändrats. Inom områden som teknik, medicin och naturvetenskapliga ämnen går utvecklingen snabbt.
• Skrevs informationen före, under eller efter någon särskild händelse? Exempelvis har rapporteringen om coronaviruset sett olika ut i olika faser av pandemin.