Lidingöborna behöver inte oroa sig. Lidingö stad kommer att klara omvärldens ekonomiska utmaningar. Vi kan nu berätta om förutsättningarna för nästa år. 2024 blir ett år av fortsatt effektivisering, men också med mer pengar till förskolan, skolan, äldreomsorgen och de funktionshindrade. Det skriver Daniel Källenfors (M), kommunstyrelsens ordförande, och Anders Paulsen (LP), kommunstyrelsens vice ordförande.
Ett år med rusande matkostnader, skenande energipriser och osäkra privatekonomiska framtidsutsikter är det naturligt att invånarna har frågor även om utvecklingen i den kommunala ekonomin. I veckan blev vi klara med budgetdirektiven för 2024. Därmed kan vi också berätta för Lidingöborna om hur vi tror den närmaste tiden kommer att utveckla sig vad gäller stadens förvaltning.
Ordet ekonomi betyder ju hushållning. Så det är kanske inte helt långsökt att jämföra kommunens förutsättningar med ett vanligt hushålls.
Precis som Lidingöborna har känt av kostnadsökningarna, har den kommunala ekonomin påverkats. Det är dyrt att värma upp villan. En simhall är inte precis billigare att värma upp.
Inflationen, som invånarna möter på ICA, Willys och Coop, slår även mot kommunens inköp. Allt det nödvändiga blir dyrare, varför man får välja bort det man kan klara sig utan.
Och här finns dessutom en dimension till, som inte är så känd.
Kommunen är en stor arbetsgivare. Enligt avtal är en ansenlig del av kommunens pensionsavsättningar för de anställda knutna till inflationen. När inflationen går upp dramatiskt, som i vintras, går därför också kommunens pensionskostnader upp.
Detta kan ge helt avgörande effekter på kommunens resultat. För några veckor sedan, exempelvis, kom en prognos från Skandia. Den visade att Lidingös pensionskostnader skulle öka med 170 miljoner kronor från förra året (2022) till 2024. Det skulle motsvara ungefär 80 öre på skatten, eller kommunens hela årskostnad för både tekniska nämnden och miljö- och stadsbyggnadskontoret. Snöröjning, vägunderhåll, parkförvaltning, laddstolpar, miljöinvesteringar – allt.
I grunden har Lidingö stad en mycket stark ekonomi. Förra året gick kommunen med ett överskott på 132 miljoner kronor, till exempel. Den styrkan kommer väl till pass nu.
Kommunen utvärderar på olika sätt den egna verksamheten, för att garantera hög kvalitet. En metod är att jämföra med andra liknande kommuner. När vi gör den jämförelsen, i budgetarbetet, ser vi att Lidingö stad kan ha totalt uppåt 109 miljoner kronor högre kostnader per år än vad som egentligen är motiverat. Det är förstås bara ett sätt att utvärdera välfärdstjänsterna, och det finns andra dimensioner att ta hänsyn till, men sammantaget indikerar siffrorna ändå att det finns ett ekonomiskt utrymme att ta av, när det behövs.
Men det är betydande osäkerheter i prognoserna. En del lär ändra sig redan till i november, när budgeten slutligen fastslås i kommunfullmäktige. Och ingen vet vad som kan hända till 2025. Till nästa prognos är inflationssiffran lite annorlunda. Vilket ger helt andra förutsättningar.
När det är en sådan osäkerhet i prognoserna tvingas kommunledningen ha både hängslen och livrem. Nästa års budget måste ta höjd för stora utgiftsökningar. Vilket betyder att det vanliga sparandet och gnetandet blir ännu viktigare. Det arbete kommunen alltid gör med att effektivisera och utveckla verksamheten måste höjas ytterligare ett snäpp. Skattepengarna måste prioriteras till kärnverksamheten och annat måste stå tillbaka.
Lyckligtvis pekar alla prognoser på att svackan 2024 blir tillfällig. Relativt djup, men kortvarig. År 2025 är Lidingö uppe på normala nivåer igen, om man får tro bedömarna.
För kommunen gäller det att överbrygga svackan, utan att försvaga de fundament som garanterar en långsiktigt hållbar ekonomi. Verksamheterna ska bedrivas med kostnadseffektivitet. Det är en budget i balans som skapar förutsättningar för god service med välfärdstjänster av hög kvalitet. Kommunledningen kommer att hålla fast vid överskottsmålet.
Förenklat uttryckt kommer kommunens alla verksamheter att få ett påslag i budgeten på cirka 1 procent nästa år – den vanliga uppräkningen. Därtill kompenseras för de ökande elkostnaderna. Men enligt beräkningarna från SKR, Sveriges kommuner och regioner, kommer kostnaderna för priser och löner att öka med nära 3,5 procent. Det innebär att kommunen måste klara en effektivisering på drygt 2 procent nästa år.
Det är ingen omänsklig uppgift. Det är en effektiviseringsgrad som är helt normal i det privata näringslivet. Och för att översätta till hushållets termer igen handlar det om ett par kronor på varje hundralapp. Det är besparingar som motsvarar vad alla svenska hushåll fått gå igenom den senaste tiden.
De breda effektiviseringarna gör samtidigt att det är möjligt att öka utgifterna där det behövs. 2024 får skolan, förskolan, äldreomsorgen och funktionshinderverksamheten ett tillskott på 21, 7 miljoner kronor mer än i år.
Lidingöborna behöver inte oroa sig för välfärden. Kommunen kommer att finnas där med service av hög kvalitet även 2024 och åren framåt.
Anders Paulsen (LP), kommunstyrelsens vice ordförande