Hur definieras kvalitet? Och hur ska den mätas, i förskolan och övrig kommunal verksamhet? Det är frågor som Lidingö stad tar på yttersta allvar och dessutom lyckas besvara relativt bra. Det skriver Daniel Källenfors (M) kommunstyrelsens ordförande, och Anders Paulsen (LP), kommunstyrelsens vice ordförande.
När Lidingöborna själva sätter betyg på förskolan svarar 93,6 procent att de är nöjda. Det framgår i stadens brukarundersökning. Men den mätningen är bara ett av många sätt att säkerställa att kommunens tjänster håller hög kvalitet.
Stadens kvalitetsarbete är systematiskt. Varje verksamhetsområde har en lång rad parametrar, med mätbara mål. Förskolan, till exempel, utvärderas utifrån antal barn per lärare, pedagogernas utbildningsnivå, barnens språkutveckling, upplevd trygghet, tillgänglighet, eventuell förekomst av diskriminering, Skolverkets bedömningar, med mera.
På liknande sätt fastställs kvaliteten i alla kommunens verksamheter.
Resultaten vägs samman och ligger till grund för målstyrningen av verksamheterna. I årsredovisningen, som kommunfullmäktige klubbade i måndags, finns en sammanfattning. Kärnverksamheter som skola, förskola och omsorg har alla god måluppfyllelse. Men också i övrigt, som i förvaltningens effektivitet eller i kommunens ansvar som arbetsgivare, är kvaliteten hög.
Resultatet står sig mycket gott, inte minst relativt andra kommuner. Men en jämförelse med övriga 289 kommuner vore inte rättvisande. Därför mäter sig Lidingö särskilt mot en grupp mer jämförbara Stockholmskommuner – Danderyd, Sollentuna, Solna, Täby och Österåker. Därmed får vi ett mått inte enbart på vad Lidingöbon får för skattepengarna, utan också ett mått på vad som är rimligt att förvänta sig, givet de geografiska, demografiska och socioekonomiska förutsättningarna.
Den politiska oppositionen vill ha andra mått – dock oklart vilka. I en artikel i Lidingö Nyheter skriver oppositionsrådet Daniel Larson (S) att han vill se något “tydligare” och “bättre”. Tyvärr säger han inte hur. Det är synd, för vi tar gärna emot konstruktiva förslag på hur kvalitetsarbetet kan utvecklas.
Förutsättningen för god kvalitet är en långsiktigt hållbar ekonomi. Under förra året hade Lidingö ett starkt ekonomiskt resultat. Trots stora investeringar och trots tilltagande oro i omvärlden hölls kommunen skuldfri och levererade ett överskott på 132 miljoner kronor. De pengarna kommer väl till pass nu, när vi går in i kärvare tider. 2024 blir ett magert år, på grund av omvärldsfaktorerna. Det gör det ännu viktigare att utveckla och effektivisera kommunens service.
Moderaterna och Lidingöpartiet har som ett av målen i koalitionsprogrammet “att sänka skatten med 50 öre senast 2025 förutsatt fortsatt god service och kvalitet till medborgarna”. Det andra ledet i meningen är helt centralt: “förutsatt god service och kvalitet”. Det hänger alltså ihop: ekonomi och kvalitet.
Men även vad gäller ekonomin är oppositionsrådet diffust. Larson erkänner förvisso att det är bra att Lidingöbornas skattepengar används “så effektivt som möjligt”. Men sedan tar det stopp.
Vad vill oppositionsrådet göra? Hur? Och med vem?
Vad får man på köpet med Socialdemokraterna? Är det Miljöpartiets radikala samhällsomstöpning? Vänsterpartiets skattehöjning? Eller är det mittenpartiernas alltmer förvirrade utspel? I fullmäktige i måndags tycktes Kristdemokraternas Carl-Johan Schiller beredd att höja skatten med motsvarande 50 öre på stående fot. Samtidigt kom ett märkligt uttalande från Centerpartiets Gabor Sebastiani om att Lidingöbornas val, på något oklart sätt, gick att jämföra med Ungern och Fidesz framgångar.
Synd, som sagt, för vi lyssnar gärna på konstruktiva förslag.
Moderaterna och LidingöPartiet - den styrande Lidingökoalitionen – med stöd av Sverigedemokraterna, sätter Lidingöborna främst. Vi lovar god service med hög kvalitet genom kostnadseffektiv kommunal förvaltning.
Den politiska ledningens kvalitet? Den mäts i allmänna val, även om oppositionen tycks tvivla på det.
Anders Paulsen (LP), kommunstyrelsens vice ordförande
Snöröjningen måste bli bättre till kommande vinter. Den kan säkert bli bättre genom effektiviseringar men räcker det? Ekonomi och kvalitet hänger ihop som sägs i artikeln.
Tänk vad mycket bättre det politiska samtalet på Lidingö skulle vara om Daniel Källenfors skulle ägna en bråkdel av den tid han lägger på andras politik och istället våga ta debatten om sin egen. Lidingö har nog aldrig haft en KSO som så sällan vågar ta debatten i fullmäktige utan istället sitter han där och tittar ner i bänken för att sedan göra arga utspel på sociala medier med kommunala medel. Medel som är tänkta att arbeta med att ta fram bättre beslutsunderlag men som istället läggs på smutskastning. Det är mycket sorgligt.
För tydlighetens skull vill varken jag eller KD höja skatten. Däremot sa både vi och Lidingöpartiet i valrörelsen att vi tycker Lidingös nuvarande skattenivå är lagom. Vi har idag Sveriges sjätte lägsta kommunalskatt. Det som däremot inte är lagom är att barngrupperna i förskolan för de minsta barnen är alldeles för stora och det vill vi ändra på. Tyvärr hände något med LP efter valet och alla kloka vallöften byttes ut till att följa Moderaterna som om man hade ett strypkoppel runt halsen i jakten på sänkt skatt som det enda prioriterade målet.
Det är farligt för demokratin när man säger en sak innan valet och agerar annorlunda efter. Det är också synd för Lidingö när verksamheterna blir lidande när en barnslig besatthet av sänkt skatt ska genomdrivas till varje pris.
”Lidingöbornas skattemedel ska självklart användas så effektivt som möjligt”?
Är det därför kommunen kostar på miljoner till ett bullerplank på vägen ut mot Käppala för att några lyxvillor (och kanske 100-200 personer) ska få tystare miljö. Är det sant att vi kommuninnevånare får stå för notan? Varför?
Svar till Björn Lindkvist om Bullerplanket utmed Gåshagaleden
Björn Lindkvist frågar varför man har valt att bygga bullerplanket utmed Gåshagaleden och om det är skattefinansierat. Här kommer mina svar:
1) Frågan om bullerpoblemen utmed Gåshagaleden är lika gammal som Gåshagaleden, d.v.s. från år 1980, då leden byggdes. Frågan har nu ältats i 40 år!
2) De boende utmed Gåshagaleden lär enligt uppgifter från Lidingö stadsarkiv vid slutet av 1970-talet ha blivit erbjudna oh lovade att bullerskärmar skulle sättas upp inför byggandet av Gåshagaleden.
3) Inget annat bostads¬område i Lidingö har fått sina trafikmängder sjufaldigade från mindre än 1.000 fordon per dygn till ca 7.000 fordon per dygn.
4) När det är en s k ”väsentlig ombyggnad” ska bullernivån 55 dB(A) tillämpas, och då det ett stort antal bullerstörda fastigheter som berörts.
5) År 1981 – beslöt Sveriges riksdag följande om bullergränsen 55 dB(A):
”Dessa värden bör normalt ej överskridas i nytillkomna bostäder eller till följd av nybyggnad/väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur”.
6) Samma år, den 15 december 1981, beslutade Lidingö kommunfullmäktige i total politisk enighet att åtgärda bullerproblemen utmed Gåshagaleden. Detta var för 42 år sedan. Jag vet inget annat ärende i Lidingös nutida historia som har dragit ut på tiden lika länge.
7) Under de 26 åren 1982-2008 hände ingenting.
8) År 2008, då jag satt i Tekniska nämnden, beslöt vi i total politisk enighet om tyst asfalt utmed Gåshagaleden. Detta försök varade de fem åren 2010-2015.
9) År 2016 togs den tysta asfalten bort, eftersom det årliga underhållet ansågs vara för kostsamt.
10) Åren 2016-2019 tog jag 12 initiativ till att lösa bullerproblemen utmed Gåshagaleden.
11) Under alla åren har frågan även drivits energiskt av Föreningen Killingevillor.
12) År 2020 fattade dåvarande Teknik- och fastighetsnämnden beslut om att bygga Gåshaleden. Även detta beslut togs i total politisk enighet.
13) Björn Lindkvist skriver helt korrekt att: ”Lidingöbornas skattemedel ska självklart användas så effektivt som möjligt”.
14) Den senaste bullerutredningen från år 2018 visade att bullerskyddsskärmar (både absorberande och reflekterande) var samhällsekonomiskt lönsamma med en samhällsnytta som var 1:81 kr per satsad budgetkrona (nettonuvärdekvot på 0,81). Det är sällan som infrastrukturprojekt uppvisar en sådan hög samhällsekonomisk lönsamhetskvot.
Bullerplanket utmed Gåshagaleden är således en effektiv åtgärd!
Nu – äntligen ! – efter 40 år plus 3 år, är bygget igång.
Knappast för tidigt!
Uttömmande redogörelse för turerna kring Gåshagaleden. Tack.
Carl-Johan Schiller ovan har rätt i sak. Vi i oppositionen kritiserar majoriteten för att vilja sänka skatten med ytterliggare 50 öre och minska resurserna till skola, omsorg och andra verksamheter med 100 miljoner kronor kommande år.
Vi kritiserar också att det saknas relevanta kvalitetsrapporter från både omsorgen och skolan som faktiskt visar vilken nivå verksamheterna har. Vi vet inte om våra föräldrars omsorg är bra eller om skolgången för våra barn är bra.
Det systemstiska kvalitetsarbetet som hänvisas till har brister då det inte finns med i politikens målstyrning. Det pågår tre parallella ock åtskilda styrkedjor i staden:
1. Styrets budget som mest går ut på besparingar.
2. En målstyrning som grundar sig i huvudsak på att jämföra kostnader med andra lågskattekommuner och vad Lidingöbor tycker och vissa aktiviteter som verksamhetens utför. (Vilka alla tre är viktiga i sig, men det ger inga mått man kan se kvalitet och utveckla verksamhetens med)
3 Flrvaltningarnas systematisk kvalitetsarbete som är frikopplat från målstyrningen i övrigt och det är oftast helt omöjligt att se helheten och kopplingen till budget, målstyrning och andra beslut som politiken tar.
Något faktiskt, begripligt och genomsyrade kvalitetsarbete som helhet pågår inte – och det är detta vi kritiserar.
Läser man stadens årsredovisning för man veta hur mycket mycket mer eller mindre stadens verksamheter kostar jämfört med fem andra kommuner med låg skatt. Ingen jämförelse i kvalitet.
När vi i kommunfullmäktige kritiserar denna skeva styrning och brist på kvalitetsfokus och det faktum att M och LP med stöd av SD vi sänka skatten i ett läge när Kommunsverige Sverige svårt ekonomisk läge med hög inflation, lågkonjunktur, skriande brist på arbetskraft kommande år, en ökning av äldre över 80 år med upp emot 50 procent – då får vi till svar i kommunfullmäktige att ”vi vann ju valet”. (Att man inte driver den politik man lovade i valet är ytterliggare en fråga – men för M och LPs väljare.)
I övrigt tystnad eller icke relevanta svar i KF. Istället kommer osakliga rallarsvingar i media. Det är i min bok inte seriöst och en mycket tråkig utveckling på Lidingö som dessvärre eskalerar från år till år.
Patrik Sandström, gruppledare Miljöpartiet.
Jag tror inte man ska överdriva vikten av utvärderingar av kvaliteten. Lidingöborna är inte direkt buskablyga och den dagen det går för långt kommer det att mullra i leden. Den politiker som då är tondöv kommer att få ett obehagligt uppvaknande i samband med kommande val.