Djur på Lidingö: Rödräv

Rävungar. Foto:Ingimage
Natur13 september 2020 kl 07.16

Rödräv eller vanlig räv (Vulpes vulpes) är ett hunddjur och finns i stort antal på Lidingö.

Rödräven har en kroppslängd på ungefär 75 cm, och till detta kommer en 40 cm lång svans. En vuxen hane väger omkring 8 kg och en vuxen hona cirka 6,5 kg. Den har rödfärgad rygg och vit buk. Färgerna varierar lite mellan gulrött och mörkt rödbrunt respektive mellan vitt och silvergrått. I närheten av fötterna är räven svart. Vanligen har den yviga svansen en vit spets. Under hösten blir rödrävens päls längre. Den så kallade vinterpälsen håller djuret varmt under den kallare årstiden. I början av våren fäller räven och skiftar till en kortare sommarpäls.

Rävens vanliga läte är ett hest och kort tjut eller stundom ett kort skällande, som slutar med ett längre tjut. Dessutom morrar den och har även ett starkt fräsande eller harklande ljud. En rödräv har upp till 28 olika läten.

Arten förekommer i en mängd olika miljöer som skogsmark, ängsmark, åkermark och i städer. Rödrävar i täta samhällen har för- och nackdelar. De rensar staden från as samt kaniner och råttor som anses vara ohyra, men dödar även husdjur eller fåglar i djurparker som inte är tillräckligt skyddade. De tar även rådjurskid. I nödsituationer äter de till och med grodor.

Vid jakt efter möss eller sorkar står räven ofta stilla och fokuserar på ett hål eller grästuva, och hoppar sedan blixtsnabbt på bytet när det uppenbarar sig.

Ett revir  för en rödräv är mellan 5 och 20 km² stort. Räven markerar sitt revir vid flera ställen med avföring och urin. I revirets centrum ligger grytet. Oftast gräver räven inte själv utan den övertar boet från grävlingar eller kaniner. Bredvid huvudingången skapar räven flera flyktgångar som används vid fara. Grytet används i många generationer. Revirets storlek och avståndet mellan de olika reviren är avhängigt av landskapets utseende, tillgången till föda och antalet platser som är rätt beskaffade för att bygga ett gryt.

Stora delar av året lever varje individ ensam. Parningstiden ligger mellan februari mars. En hona parar sig vanligtvis med flera hanar. Efter parningen stannar en hane hos honan och är behjälplig med ungarnas försörjning.

Efter dräktigheten, som varar i ungefär tre månader, föder honan vanligtvis tre till fem ungar, i sällsynta fall bara en eller upp till tretton valpar. De 80 till 160 gram stora ungarna är vid födelsen blinda och har en ullig gråbrun päls. Efter 12 till 14 dagar öppnar de ögonen för första gången. Ungarna diar i fyra till sex veckor och lämnar grytet efter cirka en månad för korta utflykter. Den vuxna hanen hjälper till genom att skaffa föda. Om honan dör, händer det ibland att hanen övertar ansvaret. Efter fyra månader är ungarna självständiga. De blir könsmogna vid tio månaders ålder och lämnar honan helt efter ett år. Medellivslängden ligger vid 12 år.

Till rödrävens naturliga fiender räknas varg, lodjur och kungsörn, men antalet fällda individer är jämförelsevis lågt. Däremot blir unga rävar ibland offer för berguvar. Det största hotet mot rödräven är människan i form av jakt och trafik.

Till fienderna kan även räknas olika parasiter och smittsjukdomar. Rödräven är mycket känslig för blöta och kalla väderförhållanden. Nästan en tredjedel av alla ungdjuren dör i smittosjukdomar. Den allvarligaste parasitsjukdomen är rävskabb.

Rävstammen på Lidingö är frisk. Rävarna tar ungefär hälften av alla rådjurskid vilket är normalt och så det fungerar i naturen för att hålla stammarna på en bra nivå.

Kommentera

Ange korrekt namn. Kommentarer granskas innan de publiceras.

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *