Råbiff – på ditt vis

Endast det bästa köttet är gott nog. Här styckar Pontus ett mustigt, ekologiskt innanlår – perfekt att mala till råbiff.

I entrén till Hiertagårdens TV-rum ”biblioteket” sitter en klocka på väggen. En längre tid har klockan nu stått still. Visarna visar oss hur stillastående livet är, nu i coronans tidevarv. Alla trevliga aktiviteter är avbokade. Men - vi är några grannar som ändå slinker in om aftonen för att titta på TV:s nyheter och repriser – om och om igen. För även här står tiden still.

Några matprogram kan också hetsa upp oss då och då. Matprat är alltid kul – här har vi också vår dagliga matkasse från vårt restaurangkök att dissekera, inte ofta faller dagens meny flertalet i smaken. 

En fredag är det ”Laxpudding med pepparrotssmör och ärtor” – men visst var det för lite lax mellan de stabila lagren av potatis?  Och dagens rätt en tisdag var ”Lasagne med köttfärs, med tomatsallad och örtcreme ”och en söndag kan det stå ”Fish and chips ”på menyn med en chokladkaka med vispgrädde som dessert. Då och då dyker det också upp modern exotisk mat som ”Fajitas på kyckling med salsa och tortillabröd” eller ”Grekisk moussaka med aubergine, couscous och syrad rödlök och yoghurt”. Ofta väcker menyn matlusten till liv – men lika ofta är förväntningarna för högt uppsatta. Man minns och blir besviken – för det var ju inte så här mammas laxpudding smakade! 

En torsdagskväll i TV-rummet glider samtalen in på livets väsentligheter – det vill säga att träffas och trivas tillsammans. Ha kul och äta gott! Vi bollade runt med förslag på olika maträtter som skulle kunna pigga upp oss inför fredagen den 13:de. Enligt hörsägnen egentligen ingen bra dag men nog skulle vi kunna ändra på den saken. Vi i gänget gillar utmaningar- så visst!

Det blev RÅBIFF som vann allas förtroende. Som erfaren matskribent vet jag att rått kött kan vara förenat med fara – att smaka av köttfärssmeten avrådes man bestämt ifrån i hemkunskapen. Men kanske just lite av den kunskapen gjorde att jag tog på mig ansvaret att inhandla köttet till råbiffen. Efter att ha studerat några olika recept på RÅBIFF tog tjejerna på sig att fullfölja de övriga inköpen. Från Gugge kommer ett SMS - Jag fixar rödbetor plus rödlök, senap, kapris och efterrätt och från Sylva kom ett telefonsamtal som bekräftade att hon hade en box med rött vin att bidraga med.

Så var det dags för inhandling av biffköttet. Kiki följde med i min röda Mini och så tog vi raka vägen ner till Centrum, vårt mål var Papilles Ost & Chark på Odenvägen 58. En stor skylt vid entrén talar med tydlig text – här hjälps vi åt. Max 5 kunder i butiken – en in och en ut. Nu var vi ju två, Kiki och jag, men två gick ut och då slank vi två in. Nästan som en barnlek! Att kliva in i en butik är alltid spännande – och att handla över disk med kunnig personal som hjälp är helt underbart. Killen bakom disken hette Pontus. En ståtlig man med kunskap om hur man skivar och maler 600 g innanlår av nöt. Svenskt och ekologiskt naturligtvis. Det var helt underbart att få se hur slaktarkniven gled genom det möra köttet, skar det i bitar som sedan stoppas i kvarnen att malas. Två gånger. 

Välkommen till fredagsmys kl 18 – vi ses i Hiertagårdens festvåning.
Klädsel: munskydd, gummihandskar. Förkläde om det behövs.

Klockan 17.30 var Kiki och jag på plats i festvåningens lilla kök. Kiki dukade det långa, stora bordet för fyra. Men vi blev fem! Ändå kunde vi alla ”hålla avstånd”.

Klockan 18.00 står alla ingredienser i parad i köket. Nu gällde regeln att var och en ska vara välklädd med handskar och munskydd. Därefter smaksätta och forma sin RÅBIFF efter eget tycke och smak. 

P.S. – alla var nöjda och belåtna när vår måltid var till ända. Kvällen avslutades traditionsenligt med Skavlan i biblioteket. Säg inget annat än att ”fredagen den 13:de” kan bli både trevlig och minnesrik – det beror bara på vad man gör den till. D.S.