– återinför polisstyrelser och polisnämnder och överväg kommunala poliser
Jag kan i hög grad hålla med Anders Bergstedt i hans insändare här på Lidingö Nyheter om polisens saktfärdighet att tillsätta lokala områdespoliser, utom på en punkt, att det är Lidingö stads politikers fel att polisen inte fungerar enligt polisens egna mål.
Precis som Bergstedt själv säger har ett enigt politikerkollektiv från alla öns partier unisont ställt krav på polisorganisationen redan hösten 2020 (!) att tillhandahålla åtminstone två områdespoliser som bara jobbar med Lidingös brottsbekämpning. Det första svaret vi fick från dåvarande polisområdeschefen var att polisen inte hade förmågan att dela upp sina resurser (två områdespoliser placerade i polishuset på Lidingö och resten på Norrmalm/Östermalm) för då kunde man inte arbetsleda sitt team.
Man sade också att en sådan uppdelning stred mot ”forskningen” om hur ledarskap ska organiseras. Efter det uttalandet (men sannolikt inte på grund av uttalandet) fick vi en ny lokalpolisområdeschef, Erik Åkerlund. Vår nye lokalpolisområdeschef har lovat att komma tillbaka till Lidingö stad med ett skriftligt förslag på hur polisfrågan på ön ska lösas för att tillgodose Lidingö stads önskemål. Det var i höstas, fortfarande har inget svar nått kommunstyrelsen. Min tolkning av detta är att det har kört fast sig för Erik Åkerlund på högre nivå inom polisorganisationen i regionen.
Som Anders Bergstedt mycket riktigt påpekar i sitt debattinlägg avskaffades lokalpolitikernas formella insyn och inflytande över polisorganisationen 2015 i och med att kommunpolitikers och regionpolitikers polisstyrelser och polisnämnder avskaffades. Dialogen ska numera föras med kommunens s.k. kommunpolis. Det kanske var en god tanke, men i realiteten har det visat sig att det inte fungerar särskilt bra i de större och viktigare frågorna, till exempel i frågan om polisnärvaro. Jag tror mycket hänger på vem som är regionchef för polisen. I vissa regionpolisområden i landet (t.ex. region Mitt med Uppsala som säte) satsar man på områdespoliser med utpekat geografiskt ansvar, i andra polisregioner, som till exempel Stockholms län, tycks man inte göra det eller också är områdena väldigt stora så att den lokala närvaron och kunskapen i realiteten inte finns.
Det förefaller helt enkelt som att regionpolischeferna ute i landet klarar sitt uppdrag bättre än huvudstadsregionen. Man kan naturligtvis med visst fog skylla på att en huvudstadsregion har sina speciella förhållanden, men att en hel kommun med drygt 48 000 invånare helt saknar egna områdespoliser är inte acceptabelt sju år efter att den nya polisreformen trädde i kraft.
I en kommentar till Anders Bergstedts artikel kan man läsa att Lidingö stad borde ha 97 områdespoliser om man helt enkelt dividerar antalet poliser i landet (enligt polisen.se just nu drygt 20 000) med antalet invånare i Sverige och därefter multiplicerar den siffran med antalet invånare på Lidingö. På Polisens egen hemsida kan man också läsa att polisregion Stockholm fått 205 nya poliser per november månad 2021. Man får innerligt hoppas att i alla fall två av detta nytillskott kan bidra till Lidingös behov, gärna fler.
Kommunpoliserna är ju tänkta att svara för kontinuitet och vara kommunens trygga länk in i polisorganisationen. Det fungerar inte när kommunpoliserna löpande byts ut. Lidingö har sedan starten 2015 hittills haft minst fyra olika kommunpoliser och nu är vi tydligen på väg att få vår femte. Med två (minst) lokalt dedikerade områdespoliser skulle förutsättningarna för kontinuitet vara betydligt bättre. Varför ska det vara så svårt för polisregion Stockholm att uppfylla ett av polisreformens högst prioriterade mål ”Stark lokal närvaro”? Kanske är det så att både regionala polisstyrelser och lokala polisnämnder behöver återinföras för att vi kommunpolitiker ska återfå en formell rätt till insyn och påverkan på polisorganisationen. Jag och Lidingöpartiet tror det. Om ingenting annat hjälper måste samhället överväga att återinföra möjligheten till kommunalt anställda poliser som kommunen själv kan dimensionera och styra. Vi kan inte fortsätta på detta vis.
Ordförande i Lidingöpartiet och ledamot av kommunstyrelsen
Lars H Ericsson är den enda som verkligen trängt in i problematiken med polisverksamheten. Hans artiklar visar en klokhet som ingen annan har.
Daniel Källenfors har gjort en utmärkt insats då det gäller Lidingös ekonomiska satsningar. Däremot har han inte haft kunskapen och förmågan att förstå hur han blivit manipulerad av kommunpolis och polisledning. Han har inte heller varit den karismatiske ledare som Moderaterna har behövt och sannolikt är orsaken till den sorgliga splittringen inom Moderaterna.
Lars H Ericsson har helt rätt i att de totalt eniga Lidingöpartierna gjort allt vad de kunnat för att komma överens med polisledningen. Ingen har dock insett att Regionpolischefen Mats Löfving är den som förgiftat hela klimatet i polisorganisationen och är den verklige Rikspolischefen. Om du orkar läsa min artikel med länkar så är problemet uppenbart. Då är det omöjligt för Lidingöpolitikerna att kunna påverka.
Nu måste något hända och som en yttersta utväg kan jag tänka mig att kommunen deponerar 10 miljoner hos Länsstyrelsen för utebliven polisverksamhet tills man nått en överenskommelse. I första hand har jag nedanstående förslag:
1/ Löftet vid omorganisationen 2015 om områdespoliser skall uppfyllas. Kräv 2 områdespoliser nu och att måttet på 5 områdespoliser skall uppfyllas inom två år. De skall vara operativa.
2/ Områdespoliserna skall ha sin bas på f.d. polisstationen annars skall hyreskontraktet för Ambassadpolisen sägas upp. Hela huset skulle kunna fyllas upp med polisverksamhet för Stockholm har stor brist på lokaler. Man planerar en stor polisstation på Östermalm men vägrar av prestigeskäl att ens diskutera förslaget. Det skulle spara stora pengar och gynna alla.
3/ Brottsuppklaringen är usel. Trots låg brottslighet klaras bara trafikbrott och inte ens självmarkerande brott upp. Vardagsbrott och grova brott prioriteras bort i konkurrensen med Stockholm. Vi har haft två gängmord och grov brottslighet gömmer sig på Lidingö.
4/ Den låga brottsligheten får inte legitimera bristen på rimlig polisverksamhet. Lidingö betalar orimligt mycket för poliser som nu arbetar i Stockholm och utsatta områden. Då är det orimligt att det också leder till nedprioritering av de brott som bekymrar Lidingö !
https://sverigesradio.se/artikel/rikspolischefen-vi-prioriterar-ner-brott-for-att-losa-passkrisen
Nu har Rikspolischefen Anders Thornberg och Lokalpolischefen Erik Åkerlund ännu ett argument för att neka Lidingö två områdespoliser.
Kraften samlas sedan flera år mot gängkrigen trots att uppklarningen bara minskar-samtidigt som dödsskjutningarna ökar. Senast Norsborg igen.Nu får vi också veta att det prisade projektet ”Sluta skjut” i Malmö var ett misslyckande.
https://www.expressen.se/nyheter/20-ihjalskjutna-i-ar-har–startat-oerhort-olyckligt/
Polisens satsningar mot gängskjutningarna är totalt misslyckande. Uppklaringen närmar sig alltmer noll ! Stor initial ”Trygghetsskapande” polisinsats är ett hån. Två är skjutna i helgen men det är passproblemen som orsakar ”Särskild händelse.”Där tar man ytterligare resurser från vardagsbrotten som är problemet på Lidingö. Vi väntar fortfarande på Lokalpolischefen Erik Åkerlunds svar på det absoluta kravet på två områdespoliser. Hur tror du svaret blir ?
I dag redovisar Expressen Polisens missbruk av Särskild Händelse:
”Förra veckan bestämde högsta polisledningen att den havererade passhanteringen ska betraktas som en särskild händelse.
Det betyder att andra delar av polisens arbete, inte bara administration, åsidosätts.
”De som blir utsatta för mindre brott får vi prioritera ner”, sa rikspolischef Anders Thornberg till TT.
Tidigare särskilda händelser har legat utom polisens kontroll: president Obamas statsbesök 2013, flyktingströmmen 2015, terrordådet på Drottninggatan i Stockholm 2017, skogsbränderna 2018 och pandemin 2020-2021.”
https://www.expressen.se/kronikorer/fredrik-sjoshult/fega-polischefsbeslut-ligger-bakom-valdsamma-kravaller/
Nu visar TV bilder från krig både i Sverige och Ukraina. De skakande bilderna från Påskhelgen liksom nya skjutningar visar polisens fullständiga sammanbrott. Så gick det därför att man svek löftet om områdespoliser till hela Sverige. Tusentals nya poliser och fyllda fängelser hjälpte inte !
https://www.expressen.se/debatt/lat-ekero-starta-en–egen-polisstyrka/
Nu försöker Ekerö ta ledartröjan då det gäller egna poliser. Den möjligheten har Lidingö haft sedan 2017 men politikerna har istället valt att inte stöta sig med polisledningen.
https://www.dn.se/debatt/polisens-stora-problem-ar-bristen-pa-lokal-forankring/
Vilken Riksdag och Regering har vi då man inte kan avskeda en polisledning som vägrat att genomföra det viktigaste målet i omorganisationen. Bara EN FEMTEDEL av de polisanställda arbetar i yttre tjänst. Anders Thornberg bemöter inte ens skaran av tunga debattörer ! Varför får inte Lidingö något besked om begärda områdespoliser av Lokalpolischefen Erik Åkerlund ?
För att kunna få någon ordning på polisen måste såväl kommunstyrelserna
återfå sitt inflytande över polisverksamheten, vilket gäller Lidingö kommun såväl som andra kommuner ute i landet. Då det handlar om kommunen säkerhet. Det samma gäller för länsstyrelserna.
Genom centraliseringen och byråkratiseringen har enorma resurser av b la
personal knutits upp till de stora regionpolisledningsorterna, vilket också gäller Storstockholms regionen. Fördela den knutna polispersonalen till polisområdena och låt den göra sitt arbete på plats.
Det är mycket beklämmande att ett flertal politiker allt ifrån riksdag ned till kommun inte har insett detta. Inte heller den centrala polisledningen.
Beträffande Lidingö är det nödvändigt med en egen polis och gärna sådana som kan ta sig ut på havet med polisbåt och hålla koll på
”sjöbuset”, då Lidingö är en skärgårdskommun.