Denna artikel är att betrakta som en ledare eller opinionstext. Artikeln innehåller en del värderingar som kan uppfattas som subjektiva. Vi har ändå valt att publicera texten eftersom det är av intresse för Lidingöborna att känna till alla turer inom M, inför valet. Lidingö Nyheter har bjudit in Moderaterna att kommentera texten, vilket kan komma ske senare under dagen. Så håll ögonen öppna. Nu är debatten igång! /Andreas Lindberg, chefredaktör och ansvarig utgivare.
Kommer moderaterna att kunna bryta den nedåtgående spiral man hamnat i sedan 2014? Under många år på 70-talet och ända fram till 2014 pendlade moderaterna mellan 22 och 18 av 51 mandat i fullmäktige. Var det partiets interna personstrider som resulterade i det usla resultatet 2018 när man bara fick 13 mandat? Och hur kommer arvodesskandalen att påverka 2022 års val? Ska partiet lyckas vända skutan den 11 september?
Lidingömoderaterna har alltid känt sig tämligen säkra på att få förtroende att leda Lidingö, om än inte med egen majoritet, men i samverkan med ett eller möjligen två partier. Vid senaste valet 2018 fick man dock bara 13 mandat och tvingades söka samverkan med tre partier. Till följd av detta har vi idag 4 kommunalråd mot att under de bästa moderatåren bara haft ett eller möjligen två. Men redan vid valet 2014 hände något.
2013 startade aktivistgruppen ”Rädda Lidingö” och ordnade stormöten om framför allt utvecklingen av Torsviksberget, (https://lidingosidan.se/centrum-torsvik/fullsatt-nar-radda-lidingo-ordnade-mote/?q=%22R%C3%A4dda%20liding%C3%B6%22).
Kampanjen ” Rädda Lidingö” var en effekt av att Liberalerna skyndat på den förberedande planeringen av Torsviksplatån och infarten till Lidingö. Den satte fart på den gamla motsättningen mellan grönhöger och betonghöger som alltid finns latent på en ö som Lidingö. Paul (Lindquist M) kom att få symbolisera byggraseriet, vilket han och partiet inte klarade att hantera, skriver Kjell Treslow (M), moderat med lång erfarenhet av politik, bland annat som ordförande i skolstyrelsen och kommunfullmäktiges ordförande, i sina kommande memoarer.
Inför valet 2014 ville partiet inte att Paul Lindquist (M) ännu en gång ställde upp som kandidat till KSO (kommunstyrelsens ordförande). Därför uppmanades Hans Barje (M) att utmana Lindquist som då drog sig tillbaka och endast kandiderade till regionen. Anna Rheyneclaudes (M) ställde i stället upp och utmanade Hans Barje (M). Inom partiet befaraade man att om Anna Rheyneclaudes, om hon blev vald, skulle vara Paul Lindquists förlängda arm in i politiken. På den interna nomineringsstämman 2014 fick Hans Barje (M) flest röster och hamnade på första plats på kommunfullmäktigelistan. På andra plats kom Anna Rheyneclaudes. Men eftersom partiet redan från början var uppdelat i två läger, så visade det sig att när den nya fullmäktigegruppen skulle välja en ny KSO så hade Anna Rheyneclaudes(M), med ytterst liten marginal, flest anhängare i gruppen. Många moderatmedlemmar rasade och tyckte att den nya fullmäktigegruppen svikit medlemmarnas önskemål. Lidingöborna undrade vad som hände. Ingen bra början på mandatperioden således.
Anna Rheyneclaudes (M) hade några tunga år som KSO när hon både skulle styra ön tillsammans med två ytterligare kommunalråd och dessutom slåss mot hälften av sina egna partikamrater. Moderaterna tvingade bort henne bara ett par månader innan det kommande valet 2018 och Daniel Källenfors (M) ersatte henne. Förhoppningen var att utrensningen av många av de gamla moderatpolitikerna inför valet 2018 skulle lyfta partiet. Valresultatet blev dock en katastrof, man tappade hela fem mandat och var tvungen att söka samarbete med Lidingöpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna, som fram till valet mer fungerat som ett oppositionsparti. Flera av de nu aktiva politikerna skyller gärna det dåliga valresultatet 2018 på tidigare KSO Paul Lindquist (M).
När det sedan kom fram att några i den nyvalda ledningen struntat i den utsedda arvodesberedning vars uppgift var att ta fram förslag till politikernas arvoden, och i stället internt kommit överens med de övriga nyblivna kommunalråden om att höja de egna arvodena, briserade ilskan. Lidingö fick mycket negativ publicitet även i riksmedia och politikerna tvingades backa. Den så kallades ”Arvodesskandalen”, som Lidingösidan var först med att publicera (https://lidingosidan.se/politik/glada-leenden-nar-deras-arvodena-hojs/?q=arvoden) renderade många arga debattartiklar. En avhoppad centerpartist, som senare kom att ingå i moderaternas styrelse uttalade sig i november 2018 på Facebook om sina kommande politikerkamrater: ”Dessa fyra kan helt inte fortsätta i en roll som bygger på medborgarnas förtroende.”
När arvodesdiskussionerna började ebba ut kom nästa rubrik; den här gången rörde det stora arbetsplatsproblem på Miljö- och stadsbyggnadskontoret (MSK) där nämndens moderate ordförande Fredrik Vinstock fick mycket kritik. (https://www.lidingonyheter.se/kris-pa-stadsbyggnadskontoret/). Så småningom tvingades han att avgå när det dessutom uppdagades att han inte levde som han lärde i byggfrågor. Han sa en sak på Lidingö och något helt annat i Bromma där han var med och utvecklade fastigheter på ett sätt som han inte ville göra på Lidingö (https://www.lidingonyheter.se/?s=bromma).
Nästa strid inom Lidingömoderaterna utspelades också offentligt; frågan om vem som skulle bli nästa KSO. När den moderata nomineringskommittén presenterade sitt förslag till stämman, visade det sig att kommittén hade valt att sätta kultur- och fritidsnämndens ordförande Filip Svanberg (M) på första plats. Nuvarande KSO Daniel Källenfors (M) hamnade först på tredje plats på listan. Nu utbröt ett fullskaligt inbördeskrig och Filip Svanberg smutskastades. Fejkade inlägg på Lidingö Nyheter dök upp; krypterade mail skickades till Kronofogdemyndigheten med begäran om att få ut sedan länge avskrivna ärenden som sedan distribuerades inom partiet, och polisanmälningar gjordes. Och ännu en gång hamnade Lidingömoderaterna i riksmedia (https://www.expressen.se/nyheter/hatsk-strid-i-m-pa-lidingo-ackligaste-jag-sett/). Till slut avgjorde Moderaternas länsförbund i Stockholm frågan och fastställde en kommunalvalslista där Daniel Källenfors (M) står som andra namn. Filip Svanberg (M) finns inte alls med på listan. Som en följd av de infekterade striderna och åsidosättandet av den demokratiska processen lämnade flera aktiva moderater partiet och några gick i stället över till Lidingöpartiet.
Nu återstår bara dagar till valet, frågan är, med det som hänt under senaste mandatperioden, hur moderaterna klarar sig den här gången. Under valkampanjen har man försökt sluta leden inför Lidingöborna och försäkra dessa om att det är god stämning i partiet. Efter valdagen avgörs det om Lidingömoderaterna har återfått förtroendet att styra över ön.
Liksom i alla partier har det funnits stunder även inom Moderaterna när partikollegor inte hållit med varandra. Därför är jag stolt över att vi i vårt parti alltid kommer sätta sakpolitiken och medborgarnas väl och ve före något annat. Med Moderaterna har Lidingöborna fått lägre skatt samtidigt som vi kunnat höja kvaliteten på omsorgen och samtidigt som meritvärdena och tryggheten ökar i skolan. Vi har bevarat Lidingös grönområden och karaktär samtidigt som vi investerat i nya idrottsanläggningar. Stöket vid Afghanistans konsulat är nu borta, Lidingö har under mandatperioden fått fyra områdespoliser och spaden har just satts i marken för den efterlängtade nya simhallen.
Men det finns mer att göra. Vi kommer fortsätta att värna om att det ska vara ordning och reda på ön, att ön ska bevaras trygg, grön och trivsam och att Lidingöborna skall leva i Sveriges mest välskötta kommun. Tiggeriförbudet ska bevaras, fler naturvårdsområden ska till och i samarbete med våra partikollegor i riksdagen och regionen lovar vi att slopa trängselskatten vid hämtning och lämning vid Ropsten samt att Östlig förbindelse ska byggas med spårvagn till Sickla och NK. Nu blickar vi mot en ny mandatperiod där vi Lidingömoderater vid fortsatt förtroende kommer att leverera efter löfte – och lite mer än så…
Moderaterna på Lidingö tål säkert att granskas. Dock verkar det som om nuvarande KSO Daniel Källenfors faktiskt har fått ordning på Lidingö stad, sänker skatten och är på väg bort från den historia av betongmoderater, som länge präglade ön från 1970-talet. Man planerar nu att bygga vackert på ön och behålla den speciella prägel som Lidingö har. Var rädda om den!
Jag bodde själv på Lidingö i 15 år 2001-16 och röstade då helst på Lidingöpartiet. Det hade jag inte gjort idag. Då hade Källenfors fått min röst!
Men nu verkar det också som om den gamle betongmoderaten Anders Paulsen från Danderyd skall ta över Lidingöpartiet. Är det någon som har granskat hans och Danderyd-moderaternas historia? Deras track record i Danderyd är inte så lysande: Skatten höjdes med 1:40 och man körde igång höghusprojekt vid Enebybergs torg och Nora torg. Skall han köra samma program på Lidingö?
Märklig artikel. Jag är förhållandevis ny som aktiv i Moderaterna på Lidingö men kan skriva under på att det ÄR en god stämning och att det inte råder delade meningar om det politiska handlingsprogrammet. Vi tror på våra företrädare och vill fortsätta att verka för Lidingö i en positiv anda.
Susann, det är en i huvudsak korrekt beskrivning av vår omställning från att vara mer expansionsvänligt moderat parti till ett mer återhållsamt och konservativt dito. Dock skuggas dokumentet av din tydliga partiskhet, trist.
Några ord om vår inre resa. Vi har inte bara blivit mer liberalkonservativa utan också mer demokratiska och lyssnande. Ett politiskt parti är i grunden en åsiktsorganisation där de med mest lika åsikter klumpar ihop sig till olika grupperingar ex föreningar av olika slag. Varför vi är som andra partier en åsiktsförening. I vår moderata förening här på Lidingö finns disparata åsikter och de ökar i antal ju längre från det ideologiska centrumet man tittar, så är det och så kommer det att fortsätta vara.
Det som skiljer hur de olika partierna ses här på Lidingö är graden av lidingöbornas insyn i det inre partiarbetet. Vi valde ex medvetet att vid valet 2014 offentliggöra att vi hade två konkurrerande första namn, vi tyckte att det ökade lidingöbornas insyn och därmed ökade även det demokratiska inslaget. Alternativet att alltid redovisa en totalt fläckfri sida till nyfikna är inte vårt sätt att arbeta på. Vi bearbetar våra inre mellanhavanden, tar konflikten och reder i problematiken, utgångspunkten är att inget går att komma överens om som det inte går att sätta ord på. När det gäller förändringen på kommunfullmäktigelistan så var det förbundet som gick in och ändrade, helt i enlighet med våra demokratiskt tagna stadgar.
Vi har gjort vår hemläxa, lyssnat på lidingöborna, en enkät till samtliga lidingöhushåll med 1250 svar har vi bearbetat genom att, stämma av lidingöbornas uppfattningar med vårt handlingsprogram och där det behövt har vi stannat upp och diskuterat och i förekommande fall, justerat i programmet.
I denna valrörelse har vi förutom traditionella valinsatser såsom torgmöten m fl knackat dörr och vi har genomfört samtal med c:a 1500 hushåll. De uppfattningar vi mött stämmer väl med vårt reviderade handlingsprogram.
Vi står även fullt ut på lidingöbornas sida i de kamper som utspelas på andra arenor jag tänker på riksnivå och region, det handlar om Trängselskatten för hämtning o lämning i Ropsten, det handlar ex om östlig förbindelse, det handlar om närakut och sjukvård m m en röst på Lidingömoderaterna är en röst på stabilitet och förutsägbarhet.
Lidingömoderaterna
Kess Simmasgård
Valledare
Visst har det varit många turer inom lidingömoderaterna som artikeln beskriver.
Den motsättning inom partiet som fanns rörande bl.a. byggpolitiken fick sin kulmen inför valet 2018 och innebar att lidingömoderaterna antog en betydligt mer försiktig byggpolitik för ön, som bl.a. går ut på ett varsamt byggande och bevarande av öns naturområden. Fram till 2018 hade partiet tappat många väljare och en del av analysen var att våra väljare inte stod bakom den expansiva byggpolitik som partiet hade drivit de senaste åren. Omläggningen till den nya, mer försiktiga byggpolitiken innebar att man lyssnade på sina medborgare och ändrade kompassriktning i frågan inför mandatperioden 2018. Flera aktiva moderater slutade inför valet 2018 (däribland artikelförfattaren, som var aktiv i miljö- och stadsbyggnadsnämnden för Moderaterna).
Under nuvarande mandatperiod, då Moderaterna har haft KSO rollen, har arbetet med att effektivisera kommunens verksamheter tillsammans med de styrande partierna (M, KD, LP, L) gett resultat genom att skatten i kunnat sänkas med bibehållen service. Mottot är och har varit att ge medborgarna så mycket som möjligt för sina skattepengar, ”pang för pengarna” och att vara Sveriges mest välskötta kommun.
De interna partistrider som har skett genom åren är givetvis inte optimala, men vi hoppas att dessa är över och kan blicka framåt! Vi kommer att fortsätta att lyssna på våra väljare på ön.
Peder Hagen
Ordförande Lidingömoderaterna
Susanns sammanfattning är lysande och speglar precis bakgrunden till de problem M haft och har.
Jag påstår att Paul Lindquists ande fortfarande svävar över Lidingö. Fastän han lämnade sin kommunalrådspost har han behållit greppet. Vi glömmer inte skandalen Ravinen 22 där kommunal vänskapskorruption ledde till en tomtavstyckning och byggnadstillstånd för ett bygge som stred mot alla bestämmelser. Skändningen av ekarna hade tydligt samband och upprörda Lidingöbor tröstades med polisutredning och skadestånd på 3 miljoner. Detta lade polis och kommunalråd ner i tysthet. Googla på Ravinen 22.
Lindqvist drog sig inte heller för att skandalisera Fredrik Vinstock som försökte ta itu med vänskapskorruptionen i byggverksamheten. Han hade liksom ALLA andra lojaliteter men det rättfärdigar inte påhoppet. Vi kan gå längre tillbaka där bygget av Södra Huvudleden avslutades tvärt i Högberga och Skärsätra sedan berörda villaägare lyckats stoppa allt.
Följden blev upprustning av Lidingöbanan och Spårvagnshallarna som väntar på hopkoppling med Spårväg City som är långt bort. Det blev helt nödvändigt med en ny bro som blir fantastisk men det kommer i slutändan att bli en prischock som ingen har räknat med. Oklart vem som står med Svarte Petter !
Då det gäller Polisverksamheten och Trängselskatten är det Lidingöpartiet som drivit frågorna men Moderaterna vill ta åt sig äran. Löftet om 50 poliser ställts nu mot S som räknat fram c:a 130 poliser. Det är omöjligt att ta sådana politiker på allvar !
Smutskastningen av Anders Paulsen är mot denna bakgrund inte annat än valtaktik. I dag har vi förtidsröstat efter att ha värderat ovanstående ! Nu måste vi få ordning på Polisverksamheten där politikerna fortfarande bluffas av polisledningen.