Om staten och skatten

Debatt18 november 2020 kl 05.235

Fastighetsskatten eller förhöjd fastighetsavgift har seglat upp som en av de riktigt stora frågorna för landets småhus ägare. Regeringen vill bereda väg för saken och beställer rapport efter rapport som alla landar i samma slutsats.

Den senaste i raden av rapporter – den från ESO med nationalekonomen Klas Eklund lägger en rad förslag för ”genomgripande skattereform” som på bostadsområdet yrkar fastighetsavgift med 0,5 % av taxeringsvärdet på villor och bostadsrätter samt att taket för fastighetsavgiften tas bort.

Taxeringsvärdena på hus har totalt i landet ökad och på vissa orter som Lidingö bokstavligen exploderat. Skatt på inkomst, oavsett nivå, baseras på själva inkomsten, men bostäder genererar inte inkomster. Husägandet kräver snarare utgifter för underhåll. En skatt baserat på godtyckliga begreppet taxeringsvärde tar inte hänsyn till betalningsförmågan och segregerar då skatten driver folk, som inte mäktar betala, bort från hem och härd!

Ett slopat tak på skatten leder till att avgiften ökar om grannen renoverat och såld dyrt. I och med det blir skatten lika oförsägbar som orättvis. I sammanhanget är det viktigt att påminna att fastighetsskatten enligt budgetpropositionen för år 2016 budgeterade en inkomst för staten på 13 miljarder kronor. Idag är statens inkomst från fastighetsavgiften 17 miljarder.

Med andra ord reformen har inte minskat statens inkomster på området.En ökad skatt med slopat tak skulle inte bara vara förödande för många av landets småhusägare. Det kan upprepa misstagen från "århundradets skattereform" då höjd skatt på boende och slopat ränteavdrag förstärkte den ekonomiska depressionen på 90-talet.

Riksbankschefen S. Ingves är ute och cyklar då han framför att återinförd fastighetsskatt ska ”stävja invånarnas skuldsättning och tvinga fram effektiv åtnjutande av tillgängliga bostäder i Sverige”. Ökad skattebörda lättar inte penningbristen, snarare tvärtom.

Om bostadsbeståndet inte njutas maximalt bär regeringen Reinfeldt skulden för det ty den ökade vinstskatten med 10 % och avskaffade rätten till uppskov. Med det lades en våt filt över rörligheten på bostadsmarknaden som ledde till ökade priser enligt principen utbud och efterfrågan. För att få ordning på bostadsmarknadens rörlighet krävs översyn av s.k. flyttskatten där hänsyn till ägandets längd tillmäts stor betydelse.

Man brukar hävda att om man bor i mångmiljons villa så har man råd med hög skatt. Då glöms bort att lärare, sjukvårdsarbetare, poliser, mm kunde fram till 90 talet skaffa bostäder till rimliga priser. Medeltidsinnehavet för småhus är i Sverige 38 år. Har man köpt hus långt tidigare är man miljonär idag. Dessvärre egen bostad är inte ett disponibelt kapital. Man kan inte handla på ICA med tegelpannor.

Orsaken till nuvarande ekonomiska kris är inte låg beskattning av boendet utan att miljarder skattekronor har använts på ett sätt som varit högst ineffektiv och som skapad stora ekonomiska problem på hemmaplan.

Sverige har 448 myndigheter med gigantiska kostnader för lokaler, utrustning, löpande verksamhet och löner. Det finns 35 500 så kallade icke statliga organisationer (NGO), som uppbär subventioner som till exempel för år 2017 uppgick till de hissnande 21,7 miljarder kronor. Så kallad genusforskning har fått svindlande belopp i bidrag.

MUCF finansierar frikostigt även misstänkta subversiva organisationer. Sjukvården är i kris men antalet chefer, handläggare och administrativ personal inom vården för åren 2010-2017 har ökat med 38,8%, medan antalet läkare med 15,7%. I statsbudgeten 2019 avdelades 28 % av medlen till skola/vård/omsorg och 14 % till ”allmän offentlig förvaltning”!

Regeringskansliet sysselsätter 4 200 personer och har miljard budget. Enligt Rebecka Le Moine, språkrörskandidat för MP (Expressen) betalas varje år 18 miljarder skattekronor i felaktiga bidrag. Hon citerar Missing profit som uppger att 23 miljarder i Sverige försvinner årligen på grund av skatteflykt. Endast 25 % av befolkningen har en sysselsättning som ger netto för samhället. Det går inte ihop i längden med eller utan fastighetsskatt. Migrationspolitiken bedrivs utan konsekvens tänkande då det gäller ekonomin.

Innan Regeringen inför en skatt som kan driva människor ur deras hem måste den se vad som är möjlig att göras på utgiftssidan i budgeten. Annars agerar dem som Eberödsbankirer och tvingar högt skuldsatta svenskar att betala skatt för hus som banken egentligen äger.

Julius Soreff

Kommentarer

  1. Mycket bra skrivet. Dock vill jag göra ett litet tillägg, fastighetsskatten är egentligen inget annat än förmögenhetsskatt då den tas ut på tillgångars värde och inte på inkomst. Det var storstilat av Klas Eklund att förtydliga att hans utredning ”förslår ingen förmögenhetsskatt trots allt”. Kan tyckas självklart då ingen väl kan ha mage att föreslå två förmögenhetsskatter på en och samma tillgång.

  2. Till P.I.Zetterberg kl 09:07
    Håller med dig. Så länge ingen betalar skatt för guldtackorna i källaren eller Zorn tavlan i vardagsrummet,så skall ingen behöva betala skatt för förmögenheten bostad. Det är självklart.

  3. I Lidingö Nyheter den 18 november skriver Julius Soreff att mitt förslag till skattereform (se not) skulle driva upp skatten för många villaägare. Men Soreff redovisar bara några få, väl utvalda delar av mitt förslag.
    Jag har lagt förslag om en stor skattereform som gör vårt skattesystem mer rättvist och transparent, och stimulerar arbete, studier och investeringar. Bland annat föreslår jag en stor sänkning av skatten på arbete, breddad moms, enhetlig kapitalbeskattning, mer effektiva miljöskatter och sänkt bolagsskatt – samt en reform av fastighetsbeskattningen.
    Dagens fastighetsavgift är regressiv – ju dyrare bostad desto mindre av dess värde beskattas. Den är inte heller neutral – boende i hyreshus missgynnas jämfört med ägd bostad. Allra mest gynnas boende i dyra och högt belånade bostadsrätter. Det gynnar främst höginkomsttagare med dyra villor och bostadsrätter i Stockholm. Den senaste långtidsutredningen menar att dagens system ger de 20 procenten med högsta inkomster i Stockholm en mycket lågt beskattad avkastning på 60 000 kr per person och år!
    Varför ska det vara så? Mig veterligen har inget annat industriland en sådan regressiv fastighetsbeskattning.
    Jag tycker det är orimligt. Dagens system driver upp fastighetspriserna och stänger ute många ungdomar från bostadsmarknaden.
    Därför föreslår jag att skatten mellan olika former av boende blir mer neutral. Jag föreslår att dagens fastighetsavgift på 0,75 procent av taxeringsvärdet sänks till 0,5 procent och blir lika för bostadsrätter och småhus. Fastighetsavgiften på hyreshus tas bort helt. Det minskar skatteskillnaderna mellan olika boendeformer. Samtidigt tas taket bort för att skatten inte längre ska bli regressiv.
    Resultatet blir att majoriteten av alla småhusägare får sänkt skatt. Notera: med mitt förslag för de flesta småhusägare sänkt skatt!
    De som får höjd skatt är framför allt ägarna till dyra bostäder. Men de får samtidigt enligt mitt förslag en kraftig sänkning av inkomstskatten. Brytpunkten för statlig skatt höjs och marginalskattesatsen sänks med 5-20 procentenheter. Det ger för de flesta en större skattesänkning än de får betala i fastighetsskatt. Under brytpunkten ersätts det gamla jobbskatteavdraget av en ny skattereduktion som innebär att man kan tjäna upp till 95 000 om året utan att betala inkomstskatt. För låginkomsttagare som ändå får problem med den nya skatten föreslår jag en begränsningsregel.
    Jag vill också att det ska bli billigare att flytta. Stämpelskatten bör tas bort, liksom räntan på uppskov.
    Så det är ett helt paket jag föreslår, där medborgarna får behålla mer av sina inkomster och sedan själva bestämma hur de ska bo, utan att staten via skatten pekar ut en viss boendeform och belåningsgrad för dem. Det ger ökad stimulans till att arbeta och studera, och belönar belåning mindre.
    När Soreff bara lyfter ut fastighetsskatten ur helheten – och dessutom förtiger viktiga delar även av mitt förslag om just fastighetsbeskattning – ser han oss människor som om vi vore endimensionella stuprör – enbart villaägare, enbart bilägare, enbart pensionärer, enbart konsumenter. Men de flesta av oss är ju allt detta på en och samma gång. Vi är hela människor och förtjänar att behandlas som sådana.
    .
    Klas Eklund

    Min skatterapport heter ”Vårt framtida skattesystem” och kan laddas ner från eso.expertgrupp.se . Jag hoppas att många av läsarna gör det och själva kan bilda sig en uppfattning om reformförslaget i dess helhet.

Kommentera

Ange korrekt namn. Kommentarer granskas innan de publiceras.

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *