På andra sidan Atlanten har ”faktaresistens” blivit en del av den politiska vardagen – i snart fyra år har amerikanska forskare och mediekanaler anklagas för att ljuga när de har presenterat regeringskritisk information. Vi behöver dock inte söka länge för att hitta exempel på politisk faktaresistens i vår närmiljö. Så fort Lidingö når en låg placering i kommunala rankingar börjar våra majoritetspolitiker att rikta ”fake news”-anklagelser mot de granskande parterna.
Det här visade sig allra senast när kommunstyrelens ordförande Daniel Källenfors (M) misskrediterade Aktuell Hållbarhets ranking av Sveriges klimatsmartaste kommuner som ”plakatpolitik” (Mitt i Lidingö, 2020-05-22). Då Lidingö bara hamnade på plats 184 av Sveriges 290 kommuner menade Daniel Källenfors att mätningen ”fokuserar på fel saker”, och att Lidingös faktiska miljöarbete är ”mycket gott”. Även förra året, då Lidingö hamnade på plats 116 i samma mätning, förminskade Daniel Källenfors mätningens betydelse, och kallade den för en ”nyckfull ranking” (Mitt i Lidingö, 2019-04-26).
Samma faktaresistenta inställning visade sig då Lidingö hamnade på en ödmjuk 158:e plats i Svenskt Näringslivs kommunranking i fråga om ”Kommunpolitikers attityder till företagande” år 2018. När frågan diskuterades under fullmäktigedebatt uppmanade en företrädare för Lidingöpartiet att ”inte ta den här statistiken på så stort allvar! … vissa år höjs det lite, andra sänks det, det beror på vilka som svarar.” (KF, 2018-11-26). Den här kritiken av Svenskt Näringslivs urvalsmetod försvann dock när Lidingö förbättrade sin placering i samma ranking (Lidingö Nyheter, 2020-06-10).
Även Lärarförbundets skolranking har bemötts med samma kritiska attityd från Lidingös majoritetspolitiker. När det visade sig att Lidingö endast hamnade på plats 197 bland Sveriges kommuner i den här rankingen svarade en av Moderaternas styrelseledamöter att hela granskningen inte ska tas på allvar eftersom den utgör en ”värdelös och för Lidingö irrelevant mätning” (Centerpartiets Facebooksida, 2019-10-19).
Vi som företräder en av världens mest välfungerande demokratier har ett särskilt ansvar att lyssna på information från civilsamhället – även när informationen är kritisk och pekar ut brister. Samhällutveckligen stannar när politiker bara tar hänsyn till data som bekräftar dem själva. Det är bra att Lidingös majoritetspolitiker visar ett analytiskt förhållningssätt till statistik, men jag hoppas att de i framtiden kan välkomna att information ibland talar emot dem.
Den politiker eller annan som förklarar sig nöjd med lågt betyg vid utvärdering ska inte ha högre lön och helst inte få förnyat förtroende. Den som inte strävar efter förbättring administrerar ett förfall. Vårt fina samhälle är resultatet av tidigare klokskap och planering för framtiden. Med nuvarande majoritet i politiken på Lidingö har vi framtiden bakom oss. Särskilt skolan på Lidingö borde vara bäst i landet eftersom vi kollektivt är rikare än människor i andra kommuner. Inget lägre än bäst är gott nog.