Pelle odlar bin på Lidingö

Sensommaren är skördetid för både grönsaker och kryddor - och honung. På Lidingö finns det idag runt 25 lokala biodlare som alla har egna kupor till bredden fulla av med hårt arbetande bin. En av biodlarna är Pelle Lundblad som började med biodling för bara ett par år sedan, och nu är näst störst på ön. 

Vi befinner oss vid Medborgarskolan strax intill centrum. Här finns fyra av Pelles kupor, men bara en av dem har fått honung. Det beror på att det bisamhälle som finns i kupan är från ifjol, och därmed haft längre tid på sig att växa sig starkt, än bisamhällena i de andra kuporna, som är nya för i år. 

– På Lidingö får vi generellt inte så stora mängder honung, varje kupa som producerar honung ger i snitt 15-20 kilo per säsong. I år är det en del av biodlarna på ön som har fått väldigt bra med honung, och en del som har fått sämre. Det är väldigt olika. 

Pelle inspekterar noggrant alla bikuporna. Han lyfter på ramar till bredden fulla av bin, för att säkerställa att drottningen fortfarande finns i kupan och för att upptäcka eventuella tecken på sjukdom eller dysfunktion i samhället.  

Pelle använder en på marknaden relativt ny typ av bikupa. Innovationen heter Flow hive, och har ramar och celler gjorda av plast som kan öppnas med en särskild nyckel. När nyckeln vrids om, hoppar cellerna ner och bildar kanaler där honungen enkelt rinner ner till botten till en öppning där honungen kan insamlas. Metoden är skonsam för bina, som förblir oberörda när Pelle öppnar cellerna, och biodlaren slipper både slunga honungen och rensa den på smuts och annat som kan ha kommit in i kupan. 

– Mina allra första bikupor kom från Flow hive. Det hela började som en crowdfundingkampanj. De behövde 70 000 dollar för att förverkliga sin idé och fick in hissnande 12 miljoner dollar, vilket gjorde det till den snabbaste crowdfundingen någonsin.

Cellerna är nu öppna och långsamt börjar honung sippra ner i de flaskor som Pelle ställt nedanför öppningen. Bina har i månader slitit och jobbat för att få ihop maximalt med honung och besökt miljontals blommor för att samla nektar, och Pelle tror att skörden kommer bli runt 2 kg. Honungen är fortfarande varm när den trögflytande och klar fyller flaska efter flaska.

– Om honungen förblir flytande eller kristalliseras beror helt på den sockerblandingen mellan frukt- och druvsocker som finns i den. Min honung håller sig vanligtvis flytande, hemma har jag fyra år gammal honung som fortfarande hållit sig flytande. 

Honungen skiftar i både smak och färg beroende på från vilken cell i kupan den är tagen från. En del av honungen smakar nötigt och är mörk i färgen och en annan är ljusare och smakar blommigt. Pelle förklarar att vilken nektar bina har samlat in är helt avgörande för både färg, smak och konsistens på honungen, nektar från exempelvis lindträd kan ge honungen en mintaktig smak. När alla flaskor är fyllda innehåller de tillsammans mer än 6 kilo honung. 

– Innan jag började med bin hade jag en honungskonsumtion på kanske ett halvt kilo per två år , nu är det kanske 10 kilo. Honungen fungerar utmärkt som substitut för socker. 

Pelle har varit biodlare i fyra år och har idag 15 bikupor runt om på ön. Bina sköter sig för det mesta själva, men det stora intresset och det stora antal bikupor Pelle har gör att han ändå tillbringar mycket tid vid sina bikupor. 

– Jag lägger nog ner mindre tid nu när jag har 15 kupor, än när jag bara hade fyra. Då var jag så nördig och tyckte allt var så intressant. Men jag sitter fortfarande jättegärna på en stol bara framför kupan och tittar på hur de flyger in. Det är som att titta in i en brasa, så rogivande.

Lidingö biodlarförening, där Pelle är styrelsemedlem, fungerar som stöd och samlingspunkt för öns biodlare. Ett vanligt år utan pandemi anordnas möten vid ett tiotal tillfällen där medlemmarna kan diskutera aktuella ämnen och vad som händer med bina under den tiden på året. Pelle har också själv anordnat två kurser på medborgarskolan för de som är nyfikna på biodling, där han berättar vad som krävs för att bli biodlare, vilka lagar och regler som finns, vad man kan förvänta sig och hur man ska börja. 

– Det är det som är den stora fördelen med att vara med i biodlarföreningen, man får väldigt mycket stöd och hjälp från de andra medlemmarna. Vi är ju nördar hela bunten, inom biodling. 

Läs mer om Lidingö biodlarförening här!