Redan i dag ska all personal inom äldreomsorgen på Lidingö behärska det svenska språket. Det är arbetsgivarens ansvar att personalen uppnår gällande dessa krav och nu planeras för ytterligare skärpning. Redan i dag görs olika typer av språktester.
All personal inom hemtjänsten ska behärska svenska språket i tal och skrift. Det innebär i dag kunskaper i svenska motsvarande lägst årskurs nio eller svenska som andraspråk grundläggande nivå. Utbildning, fortbildning och handledning är respektive arbetsgivares ansvar. Hemtjänsteverantören ska dessutom ha en kompetensutvecklingsplan och individuella kompetensutvecklingsplaner för sin personal
Även på vård- och omsorgsboenden ska all personal på motsvarande sätt som inom hemtjänsten behärska det svenska språket i tal och skrift. Alla leverantörer ansvarar för att all egen personal kontinuerligt får utbildning, fortbildning och handledning.
Ytterligare skärpning på väg
För närvarande pågår revidering av avtalsunderlagen sk. förfrågningsunderlag för både hemtjänst och vård- och omsorgsboende. Språkkraven kommer att vara lika för både vård och omsorgsboende och hemtjänst, de exakta formuleringarna är ännu inte klara. Säkert är att vi kommer att vara tydliga med att goda kunskaper i det svenska språket är en grundförutsättning för att jobba inom hemtjänsten och omsorgsverksamheten.
Klart är också att samtlig personal ska uppnå förmågan att förstå, tala, läsa och skriva svenska i enlighet med Socialstyrelsens allmänna råd. Detta innebär nu godkänd kurs i det gymnasiegemensamma ämnet svenska eller svenska som andraspråk i vård- och omsorgsprogrammet eller motsvarande utbildning. För personal som behöver utveckla sina språkkunskaper i svenska ska leverantören upprätta åtgärdsplan och erbjuda särskilt stöd.
Ordförande i Omsorgs och socialnämnden
KD påtalade i en debattartikel i april att vi måste skärpa språkkraven inom äldreomsorgen. Det är roligt att det råder full enighet mellan våra två partier i denna fråga. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har också uppmärksammat problemet. Bristfälliga språkkunskaper leder till missförstånd med risk för vårdskador, problem vid dokumentation och svårigheter att kommunicera med de hjälpbehövande. I omsorgen av demenssjuka personer har språkförståelsen särskilt stor betydelse.
Som Birgitta Sköld påpekar är vi eniga om att i kommande upphandling skärpa språkkraven vid nyanställning. För anställd personal som behöver utveckla sina språkkunskaper ska arbetsgivaren upprätta åtgärdsplan och särskilt stöd. Med de åtgärderna hoppas vi att språkproblemen ska minska. Den utlandsfödda personal som arbetar hos oss inom äldreomsorgen gör en ovärderlig insats. De ska liksom övrig personal inom äldreomsorgen ges det stöd och den vidareutbildning de har rätt till.
Bo Brismar,KD ledamot omsorgs- och socialnämnden
Det är glädjande att även majoriteten nu ställer krav på kvalitativa språkkunskaper inom Lidingös äldreomsorg. Detta har Socialdemokraterna gjort under flera år och att det ska gälla såväl befintlig som nyanställd personal.
För att denna språkinlärning ska bli effektiv måste den ske under betald arbetstid. Vid möte med extern utförare inom äldreomsorgen svarade företagsledningen att de anställda fick förbättra sina svenska kunskaper på fritiden, detta anser vi är mycket problematiskt eftersom det motverkar god omsorg.
Socialstyrelsen kommer 2023 med anvisningar att kommunerna ska inventera språkkunskaper hos personal inom äldreomsorgen. Är det månne detta som nu satt ljuset på ett problem som uppmärksammats särskilt under pandemin, men som funnits under lång tid. Vi vill i sammanhanget även upplysa att Socialdemokraterna satsade dubbelt så mycket som majoriteten på Lidingös äldreomsorg i budgeten för 2022. Dessa resurser skulle förstås ha kunnat nyttjas exempelvis för vikariekostnader vid ordinarie personals språkutbildning.
Marianne von Döbeln och Christian Jonsson, Socialdemokraterna, ledamot och ersättare i Omsorgs- och socialnämnden.