MP: “Så fixar vi bristerna i Lidingös skolor”

I dagarna ringer skolklockorna ut och ett långt sommarlov med förhoppningsvis mycket sol, lek och nya upplevelser väntar Lidingös barn. Vid skolårets slut faller det sig naturligt att göra bokslut. Det finns mycket positivt att lyfta fram med Lidingös skolor: eleverna känner sig överlag trygga, har höga betyg, och lärarnas löner ligger på en hög nivå. Tyvärr är detta inte hela bilden, även om det är den vi ofta möter. Flera undersökningar visar på problem som behöver uppmärksammas bättre.

I Lärarförbundets stora granskning av Sveriges kommuner hamnar Lidingö på plats 276 av 290 när det gäller hur mycket resurser som satsas på skolan och undervisning. Eftersom den moderatledda majoriteten har infört årliga sparkrav innebär detta nedskärningar, ökad arbetsbelastning och stress för många lärare – från en redan hög nivå.

Varannan lärare i Sverige uppger att de ofta har en bristande sömn och att arbetsbelastningen är för hög.

Med tanke på att Sverige ligger klart under OECD:s genomsnitt för resurser till undervisningen så är situationen på Lidingö knappast något vi bör vara nöjda med. Även när det gäller utbildade (behöriga) lärare och lärartäthet så hamnar Lidingö långt ned, på plats 202 respektive 239 av Sveriges 290 kommuner. Men hur kan våra elever ändå ha bland de högsta betygen i landet?

Om det är något som forskningen har visat så är det att den viktigaste faktorn för barnens betyg är föräldrarnas utbildningsnivå. Ju högre utbildningsnivå bland föräldrarna, desto högre medelbetyg på skolan. Och Lidingös föräldrar tillhör landets absolut mest välutbildade (SCB 2022). Konsekvenserna ser vi alltså i lärarnas arbetssituation och en bristande likvärdighet i form av att alla elever inte får chans att undervisas av behöriga lärare.

Men den största utmaningen gäller något annat: idag mår allt fler barn och unga på Lidingö sämre. På 10 år har psykisk ohälsa i åldern 10-17 fördubblats, en alarmerande utveckling. Enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor (MUCF) så lider varannan ung person.

av stressrelaterade symptom. Värst är det för tjejer. Forskningen visar att det finns ett samband mellan att vara stressad av skolarbetet och psykosomatiska symtom, och man alltmer talar om en “skolstress”. Organisationen Bris vittnar om en stor ökning av unga som mår dåligt på grund av prestationsstress, betygsångest och rädsla för att misslyckas i skolan.

Det här är illa eftersom Lidingö hamnar lågt i undersökningar när det gäller satsningar på elevhälsan (psykologer, kuratorer, specialpedagoger, m. fl). I genomsnitt spenderar de kommunala skolorna 3 740 kronor per elev och år på elevhälsan, enligt Skolverket. På Lidingö är siffran 2 710 kr, vilket är bland det lägre i Sverige. Därtill har Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP) försvunnit från ön och kön till BUP i regionen är lång.

Vi menar att det är hög tid att ta tag i denna problematik genom att satsa på:

• Starkare förebyggande arbete mot psykisk ohälsa
• Utbyggd elevhälsa med resurser att stötta lärarna i sitt elevvårdande arbete
• Köfri barn- och ungdomspsykiatri på Lidingö
• Mindre betygshets och mer läslust genom nej till tidigare betyg
• Ökade anslag till undervisningen med fler behöriga lärare

Skolan har en stor plats och en viktig funktion i våra barns liv. Lidingös skolor ska ge alla elever de bästa förutsättningarna för att lära och att utvecklas, men också för att må bra. Lärlust, inte skolstress ska vara vägledande i Lidingös skolor. Tyvärr gör kommunen inte tillräckligt för det idag. Det är dags att vrida utvecklingen åt rätt håll!