Vad har Lidingö kommun för ansvar för klimatförändringen? Enligt riksdagens klimatmål ska den globala temperaturökningen begränsas till under 1,5 grader Celsius i linje med Parisavtalet. Det innebär att Sverige senast 2045 ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser. Samma mål ska Lidingö arbeta för att uppfylla.
Hur ser då Lidingös arbete ut med att få ner utsläppen till noll på drygt 20 år? Tyvärr inte bra alls. Av Stockholms 26 kommuner är Lidingö näst sämst (2022). Det är lätt att tro annorlunda när man läser Moderaternas och Lidingöpartiets valaffischer. Där står det ju att klimatet är viktigt. Kruxet är att man inte lever upp till utfästelsen.
För kommunens klimatarbete har fyra stora problem:
1. Strategi saknas för hur Parisavtalets mål konkret ska uppfyllas.
2. Kartläggning saknas över hur stora Lidingös totala klimatutsläpp är och hur mycket de behöver minska per år.
3. Många mål är är varken meningsfullt formulerade eller mätbara.
4. Åtgärder begränsas till kommunens egna verksamheter och bortser från alla andra utsläpp inom och utanför Lidingös gränser som lidingöbor ger upphov till.
Utan att veta hur stora Lidingös utsläpp är eller var de kommer ifrån kan vi inte jobba på rätt sätt. Kommunen har satt sig i en båt utan roder! Lidingös centrala klimatmål – “minska utsläppen av växthusgaser till 2030” – kan betyda allt och ingenting. Ska minskningen vara tio kilo på fem år? Eller något helt annat? Ingen vet. Jämför med Uppsala, en kommun i framkant: “Senast år 2020 ska de samlade utsläppen av växthusgaser ha minskat med cirka 30 procent för att senast år 2040 vara nära noll, dvs. ha minskat med ca 90 procent” (Miljöprogram 2015).
Men är inte Lidingös utsläpp redan bland de lägsta i Sverige? Det brukar ju M och LP hävda. Svaret är nej. Skälet är att vårt officiella sätt att mäta utgår från var utsläppen geografiskt sker. Men det säger lite om en kommuns faktiska utsläpp. Lidingös utsläpp är till största delen dold i konsumtion och transporter utanför kommungränsen, i bil- och flygresor och i produkter från svensk och internationell tillverkning, jordbruk m.m. Mäter man detta – vilket man måste – så landar
Lidingöbornas utsläpp på närmare 8 ton växthusgaser per person och år. Och målet är alltså nettonoll.
Detta är den utmaning som Lidingö måste ta itu med, istället för att fortsätta med M:s och LP:s greenwashing.
Den goda nyheten är att det finns både fungerande metoder och viktiga förebilder. Men förändringen kräver att invånarna ger de partier förtroende som tar klimatet på allvar. Det har man till exempel gjort i Tyresö där MP är med och styr. Där har man tagit fram en koldioxidbudget och plan för vilka konkreta utsläppsminskningar som krävs för att kommunen ska hålla sig inom ramen för Parisavtalet. Så ser det ut i flera andra kommuner också.
Att ställa om samhället för att undvika farliga klimatförändringar är vår tids kanske största uppgift – och kommunerna är nyckelspelare. Vi har nu kort tid på oss, bara drygt 20 år.
Nu får vi ordning på Lidingös klimatarbete!
Wiktoria Wittboldt (MP), kandidat till kommunfullmäktige och riksdag
Mycket bra! Hur är det möjligt att en kommunledning kan försumma klimatarbetet på det här sättet?! Hårresande.
Vi måste alla hjälpas åt för att minska våra utsläpp i linje med Parisavtalet. Då behöver Lidingö ta sitt ansvar och hjälpa Lidingöborna att vara hållbara. Då behövs mätbara mål och kartläggning av utsläppen.
Patrik och Wiktoria,
Ni har rätt i att Lidingö och Lidingöborna behöver öka sina klimatambitioner. Det tycker även vi i LidingöPartiet. Vi tycker också att stadens nuvarande miljöprogram behöver vässas, bland annat med mycket tydligare mål. Därför känns det tråkigt när ni i denna artikel försöker sprida osanningar om LidingöPartiets inställning i klimatfrågan. Ni skriver att bland annat LidingöPartiet brukar hävda att Lidingös utsläpp redan är bland de lägsta i Sverige. Detta påstår vi inte alls. Tvärtom är vi fullt medvetna om att Lidingöbornas konsumtionsbaserade utsläpp är ganska stora. Dessa kommer bland annat från bensindrivna bilar, flygresor och annan konsumtion.
Bilkörningens utsläpp kommer minska i takt med att elektrifieringen ökar. En del andra konsumtionsrelaterade utsläpp kan minskas med återbruk och om EU inför koldioxidtullar. Flygresorna blir svårare att hantera eftersom det kommer dröja många år innan det i stor skala finns ett utsläppsfritt flygbränsle. Uppmuntran till mer hemester är istället det som gäller här.
Slutligen ber vi er att uppvisa bättre etik och sluta sprida osanningar om oss.
Med vänlig hälsning,
Mikael Sens
LidingöPartiet
Det är bra att Lidingöpartiet vill vässa sitt klimatarbete. Det välkomnar vi. Men det förpliktigar i mer än ord.
Dessvärre har den viljan inte varit synligt i majoritetssamarbetet under mandatperioden. Det klimatarbete som majoriteten bedrivit har stora brister och jämför man med andra mer offensiva kommuner ligger Lidingö långt efter.
– Klimatmål, koldioxidbudget, åtgärder, styrning och resurser saknas för att nå Parisavtalet och Sveriges klimatmål.
– En plan med finansiering saknas för klimatanpasssning av Lidingös infrastruktur och stadsmiljö.
– En arbete med hela kommunen saknas. Nu omfattas bara kommunens verksamheter.
Det som gjorts med Lidingöpartiet i majoritet under mandatoerioden har varit både för lite och sent agerat.
Om det är andra partier som bromsat och Lidingöpartiet vill mer än vad man gått med på, så välkomnar vi det.
Miljöpartiet vill att Lidingö ska ha ett klimat- och miljöarbete som faktiskt gör skillnad och välkomnar alla partier som vill lämna bakåtsträvande samarbeten och arbets för Lidingös och klimatets bästa.
Patrik Sandström, gruppledare Miljöpartiet Lidingö
Resultatet ger en annan bild
När det gäller de territoriella utsläppen ligger Lidingö bra till. Enligt SMHIs nationella emissionsdatabas har Lidingö under moderat ledning sänkt sitt Co2-utsläpp från ca 105 tusen ton (2,75 ton per invånare) 1990 till 36 tusen ton (0,75 ton per invånare) 2020, alltså en sänkning på hela 66% (73% per invånare). Sänkningen och ton per invånare är bland de lägsta i Sverige. Uppsala som du lyfter fram som en förebild har gått från ett utsläpp på 988 tusen ton (6,3 ton per invånare) 1990 till 597 tusen ton (2,6 ton per invånare) 2020, alltså en sänkning på ca 40% (60% per invånare) och inte lika imponerande.
När det gäller de konsumtionsbaserade utsläppen tror Lidingömoderaterna mer på att hitta lösningar som lockar till omställning än att tvinga lidingöborna till olika insatser för miljön. Vi tror på innovationer som tex Max fantastiskt goda plantbaserade burgare i stället för att förbjuda kött. Vi uppmuntrar initiativ som Ett Hållbart Lidingö och till solceller på lidingöbornas villor.
Vi ska nu installera laddstolpar på olika platser på Lidingö men MP vill att det ska gå fortare.
Vi kan bara anta hur behovet ser ut och att massinstallera laddstolpar kan slå tillbaka om det visar sig att lidingöborna hellre laddar på snabbladdare på bensinmackar eller hemma, eller att teknikutvecklingen erbjuder nya lösningar. När beslutet togs visste vi tex inte att man numera kan sätta laddare direkt på lyktstolpar.
Byggandet är Lidingös största utsläpp och går hand i hand med Lidingömoderaternas restriktiva byggpolitik.
Patrik, vi vill samma sak men vi har olika syn på vägen dit.
Carina Kindkvist miljö- och klimatpolitisk talesperson Lidingömoderaterna