Nyligen presenterade Svenskt Näringsliv sin årliga undersökning av kommunernas företagsklimat. Lidingö hamnar på plats 15 av Sveriges 290 kommuner. Men tittar man närmare på undersökningen ser man att orsaken är närheten till Stockholm, inte förutsättningarna på Lidingö som får mycket lägre betyg.
Undersökningen är viktig och ger kunskap om förutsättningarna för företagande runtom i landet. Lidingös moderatledda ledning tar gärna åt sig äran över hur bra kommunen gör ifrån sig. I år framhöll man t ex att ”företagsklimatet ligger i topp tre i länet”, något som kommunalrådet Daniel Källenfors (M) kallade ett ”fint kvitto” på vårt arbete.
Lidingö stads många kompetenta tjänstepersoner bedriver ett engagerat arbete på området. Arbetet är viktigt eftersom ett blomstrande näringsliv är av stor betydelse för en kommuns välstånd. Därför är det också av vikt att studera undersökningen noggrant, bortom de rubriker som kommunledningen själv väljer ut.
Tittar man på det ”Sammanfattande omdömet” om företagsklimatet – enligt Svenskt Näringsliv ”Den viktigaste frågan i enkäten, och den tyngst vägande rankingfaktorn” – så ramlar Lidingö ner till 64:e plats. Faktorn mäter hur företagarna själva upplever att det är ”att driva företag i kommunen” och betyget är långt ifrån toppklass.
Än viktigare är att hela undersökningen ger en förskönande bild av Lidingös företagsklimat:
Lidingö har topplaceringar när det gäller faktorerna ”Företagsamhet” (plats 2), ”Marknadsförsörjning” (5) och ”Tillgång på arbetskraft med relevant kompetens” (7). ”Företagsamhet” mäter andelen av den arbetsföra befolkningen som är verksamma i/driver företag medan ”Marknadsförsörjning” avser ”hur stor andel av kommuninvånarnas inkomster som kommer från privata företag”. Båda faktorerna har givetvis mycket litet att göra med vad Lidingö kommun vidtar för åtgärder. Många lidingöbor må vara verksamma i företag – men dessa ligger inte på Lidingö.
Det bekräftas
av faktorn ”Jobb i kommunen”, som mäter ”relationen mellan antalet
personer som har sin arbetsplats i kommunen och antalet personer
som bor i kommunen”. Här
ligger Lidingö på plats 285 av Sveriges 290 kommuner, dvs. i den absoluta botten. De lidingöbor som arbetar i eller
driver företag har alltså till övervägande delen arbetsplatsen utanför
Lidingö. Att kommunen
får
toppbetyg för ”Företagsamhet” och ”Marknadsförsörjning” är alltså helt missvisande och beror på att Lidingö är en del av Stockholm, landets ekonomiska motor. Samma sak gäller ”Tillgång på arbetskraft med relevant kompetens”, där Lidingö åker snålskjuts på huvudstadsregionens stora pool av kompetent arbetskraft och goda kommunikationer.
När det gäller de faktorer kommunen själv kan styra över ser det betydligt sämre ut. Enligt företagarna själva hamnar Lidingö på plats 117 när det gäller ”Kommunens information till företagen”. På plats 98 vad gäller ”Dialog mellan företag och kommunens beslutsfattare”. Bostäder och bättre dialog är också två frågor som företagarna särskilt lyfter när de fritt får ange vad som saknas på Lidingö. På plats 98 kommer ”Konkurrens från kommunens verksamhet” (dvs. om kommunens verksamhet tränger undan privat verksamhet). Sammanlagt inga bättre än genomsnittet, men långt från toppen.
Sammantaget ger Svenskt Näringslivs undersökning en gravt missvisande bild av företagsklimatet på Lidingö. Miljöpartiet vill göra verklig skillnad för Lidingös näringsliv. Då måste vi ta fasta på vad undersökningen faktiskt visar. Den viktigaste lärdomen är att vi behöver förbättra förutsättningarna för att fler företag finns på plats på Lidingö. Det ska vara möjligt att både bo, arbeta och driva företag på Lidingö utan att behöva åka över bron. Det kräver en helt annan kommunpolitik än den nuvarande. Miljöpartiet menar att Lidingö behöver:
- Inrätta företagsinkubatorer med uppgift att bistå lidingöbor att starta och driva företag.
- Etablera en stark samverkan mellan högskolor och lokalt näringsliv, för att bilda nya företagskluster och en starkare lokal arbetsmarknad. Idag drar Lidingö inte nytta av närheten till regionens högskolor.
- Utveckla centrum och stadsdelarna med bostäder, företagslokaler och bättre kommunikationer.
- Skapa blandade boendeformer, där nya bostäder anpassas för olika livssituationer och plånböcker.
- Skapa fler företagslokaler.
Ett levande Lidingö behöver ett livskraftigt lokalt näringsliv. Ett livskraftigt lokalt näringsliv behöver en ny politik.
Wiktoria Wittboldt (MP), ersättare i kommunstyrelsen
Klarsynt och välskriven analys.
Tack för genomlysning då det är det lokala näringslivet som får hjulen att rulla. Den nuvarande politiska majoriteten har lätt att slå sig för bröstet men väldigt svårt att förändra det som inte fungerar inom äldreomsorg, skola, säker infrastruktur och andra områden som SKA styras av politiken.
Jag har en tänkbar lösning på problemet med rikspolitiken och deras lokala partier som inte genomför vallöften på kommunal nivå trots flera dugliga politiker under de svagpresterande kommunalråden.
Låt oss bilda ett alternativ, t.ex. ”Lidingö21” till nästa kommunalval med syfte att plocka russinen ur kakan. Alla etablerade partier på ön har engagerade, kompetenta och oftast idéellt arbetande medlemmar som faktiskt tröttnat på kommunalråden denna mandatperiod. När ideologerna i lokalpartierna efter valet inom ett år ska forma genomförandet ska valprogrammet för ”Lidingö21” (om det samlat tillräckligt många röster) helt inriktas på ett enda (lågavlönat) kommunalråd utan makt för ceremoniella uppdrag. Istället ska ”Lidingö21” tillsätta etablerade politiker som visat god ledning, styrning och samarbetsvilja med tjänstemän och de andra partierna i nämnder.
Låter det som en utopi till bättre hushållning med skattemedel och bättre kommunal service? Låt oss gå vidare och bygga en demokratisk och väl fungerande organisation med lokal förankring i näringslivet och alla väljare som sliter med att få vardagen att fungera genom att bidra med idéellt föreningsarbete för fritid, hälsa, kultur, social samvaro och andra byggstenar som gör Lidingö till en attraktiv skärgårdsö med broförbindelse till huvudstaden.
Intresserad? Prata med dina vänner utan att blanda in FB så länge. Det handlar om att kratta manegen och bygga en solid arena. Det här kan bli riktigt bra och roligt!
Företagsklimatet på Lidingö bör handla om att öka konkurrensen utifrån och på det sättet sänka priset på tjänster. Nya innovativa företag som skapar arbetstillfällen i Sverigeklass poppar inte upp i välbeställda förorter och kommer aldrig att göra det.
Det finns flera strukturella frågor på Lidingö som försämrar och urlakar det lokala företagandet.
Jag vågar tom påstå att orsaken till antalet företag registrerade på Lidingö är för att det bor företagsamma människor på Lidingö. Dvs företagen är registrerade på personernas hemadresser och har sällan ngn anställd mer än ägaren.
Det negativa då: Stadsplanen gynnar inte alls företagande. Exempel: Brunos galleria i Torsvik. Upp som sol ned som pannkaka. Fungerar inte. Lidingö centrum: HM stänger, jag gissar att övriga butiker som ingår i större kedjor inte alls har ngt större intresse i deras butiker här.
Kommunikationer: Folk är hänvisade till bilen. Sitter folk i bilen, varför då inte bara åka över bron.
Lokaler: Det finns få attraktiva lokaler för industri/småindustri. Stockby ligger avlägset. Kräver bilburen personal.
Besöksläget: Lidingö kan upplevas exotiskt av folk som sällan är här, Elfvik, Gåshaga, Millesgården.
Att gynna det lokala kommer inte att fungera i längden om detta fortsätter.
Om Lidingö Stad menar allvar med att förbättra företagsklimatet på Lidingö skulle man med Ö-Gruppens hjälp kunna öppna ett fåtal hemvisten för de hantverkare som dagligen arbetar på Lidingö, många egenföretagare. Möjlighet till att värma sin medhavda matlåda, slötitta på tv, ta en fika, ladda elbilen och kanske t.o.m. gå på muggen. Skulle göra stor skillnad för en sund konkurrens på lika villkor.