Många vill ha saltsopningen tillbaka

Stockholm stad sopsaltar sina gång- och cykelvägar. Här bild från Gärdet.
Lidingö18 januari 2021 kl 11.5918

En insändare i Lidingö Nyheter i torsdags om sopsaltningen av cykel- och gångvägar gav många kommentarer.:

Jag har halkat två gånger när jag cyklat i uppförsbacke. Tycker det är jättedåligt att kommunen väljer att lägga ner saltsopningen!

Uruselt av kommunen att lägga ner saltsopningen. Samtliga grannkommuner saltar sina cykelvägar. 

Saltsopade vägar är fantastiska för oss cyklister, och avgörande ibland för att kunna ta cykeln.

Studier av saltsopningen från VTI, Statens väg- och transportforsknings-institut, pekar på att metoden ger mer cykling vintertid, och färre olyckor:
”Då de saltsopade stråken i regel är viktiga pendlingsstråk med relativt höga cykelflöden, är det sannolikt att risken per cyklist är lägre sedan stråken börjat saltsopas.” skriver VTI i sin analys som presenterades i september.

I december 2015 presenterade Miljöpartiet siffror från Stockholms stad:

  • 40 procent färre singelolyckor med cykel på de saltsopade stråken
  • Antalet fallolyckor med fotgängare på dessa stråk har mer än halverats

Stockholms stad saltsopar sina cykel- och gångvägar, men Lidingö tänker annorlunda. Lidingö Nyheter frågade Carl-Johan Schiller (KD), ordförande, teknik- och fastighetsnämnden hur man motiverar att saltsoptningen togs bort.

– Sopsaltningskostnaden är uträknad till att under en ”normal” vinter utföra denna insats av 11 kilometer prioriterad cykelväg, det innebär en till två insatser per dag, eftersom saltet i denna form behöver spridas minst två gånger per dag. Anledningen är att återfrysning sker snabbare på cykelvägar än på bilvägar då trafikmängden är både lättare och har färre passager.

Han fortsätter:
– Sopsaltning fungerar enbart ner till 5 minusgrader, blir det kallare måste man ersätta med konventionell snöröjning eftersom saltet då inte fungerar på cykelbanorna. Kalkylen är att det blir 260 insatser till en total kostnad av 2,2 - 2,6 miljoner kronor per vintersäsong.

Hur ser det ut i jämförelse med traditionell snöröjning?
Enligt cykelmätningarna utförda mars 2019 är antal cyklister cirka 300 per dag. Detta innebär en kostnad om 7 400 - 8 700 kronor per person varje vinter för att sopsalta cykelvägarna. Detta kan jämföras med konventionell snöröjning med sand och plogning vid 2 centimeter snö som kostar 400 kronor per person och vinter.

– Vid traditionell halkbekämpning ligger sandningssanden kvar ca 2–3 dygn, oftast ännu längre, och behöver därför betydligt färre insatser. Sopsaltning har pågått under några år på försök, efter försökstidens utgång fanns varken budgetmedel eller beslut om att fortsätta sopsaltningen.

– Vi har tillfört ökade budgetmedel för snöröjningen 2021 för att säkerställa att alla vägar och gång/cykelvägar ska vara plogade och halkbekämpade. Inte bara ett fåtal som omfattas av sopsaltning, säger Carl-Johan Schiller i ett skriftligt svar till Lidingö Nyheter.

Kan det tänkas att Lidingö ändrar sig och tar tillbaka sopsaltningen denna säsong eller nästa?

– Vi planerar inte för att återinföra saltsopningen i nuläget. Däremot har vi ökat anslagen med 2,7 miljoner kronor till snöröjningen för att förbättra framkomligheten samtliga vägar/gång- och cykelvägar på ön.


Kommentarer

  1. Schiller far med faktafel. Sopsaltningen kan genomföras ned till -15. Tidigare år har man genomfört den ned till -8. Det är väldigt få dagar vi är under -8 och de dagarna är det helt sopade cykelbanor vi cyklar på.

    Ska man se på vintern 2020/2021 så krävdes nog ingen sopning nästan oktober-december.

    Det plogas inte vid 2 cm! Idag är det tex snömodd och kanske 10 cm, ex i nedförsbacken jag åkte vid Näset. Höll på att stå på huvudet direkt.

    Att ens prata kostnader i dessa frågor när man tidigare(med samma partier i styret mer el mindre) kastade pengar på utredningar och började bygga “snabbcykelvägar” som sedan fick återställas är väl lite löjeväckande.

    Samtliga närliggande kommuner som sagt sopar gator, jag vet inte om Lidingös gator är dyrare att sopa än övriga. Skulle de vara det så kanske vi ändå kan satsa på det då det är tydligt att sopsaltningen leder till ökad hälsa! Hälsans ö!!

  2. Fantastiskt bra artikel. Frågan jag ställer mig när jag ser siffrorna kopplat till Lidingö blir jag lite orolig. Cyklar färre personer på Lidingö än i Stockholms stad i förhållande till mängden cykelbana. Betyder det då att hälsotalen på Lidingö är sämre? Betyder det att fler personer åker bil? Betyder det att vi per person bidrar till större utsläpp.

    Jag vill inte tro att mina frågeställningar stämmer utan att Lidingö stad och Carl-Johan Schiller söker kostnader att spara då det verkar råda bristande ekonomi.

    Tyvärr så känns det lite dumt att spara in på trygghetsåtgärder likt ovan. Jag tycker att han i artikeln framstår som arrogant och ointresserad av den forskning som presenteras kring de positiva delar som Saltsopning ger! (sopsaltning sker ned till -8 grader i närliggande kommuner, varför skulle 5 grader vara en gräns på Lidingö?)

    1. Svar till Anders Karlssons frågor:

      Anders Karlsson skriver och ställer ett par frågor:
      ”Frågan jag ställer mig när jag ser siffrorna kopplat till Lidingö blir jag lite orolig. Cyklar färre personer på Lidingö än i Stockholms stad i förhållande till mängden cykelbana. Betyder det då att hälsotalen på Lidingö är sämre? Betyder det att fler personer åker bil? Betyder det att vi per person bidrar till större utsläpp.

      Cykling
      Enligt länets resvaneundersökning år 2019 var det 6 % i Lidingö som cyklade. Det är samma andel som för alla kommuner i det inre förortsområdet. I Stockholms Söderort var det 7 % och i Västerort var det 8 %.
      Antalet cykelresor per mil cykelbana är 3,6 gånger högre i Stockholms stad (856) jämfört med Lidingö (241)

      Hälsa
      Medellivslängden är 2,4 år längre för Lidingös män (83,4 år) jämfört med manliga Stockholmare (81 år). För kvinnor är livslängden 1,4 år längre i Lidingö (86,1 år) jämfört emd i Stockholm (84,8 år). Även ohälsotalet (ett mått på antalet utbetalade ersättningsdagar från svenska Försäkringskassan, per person och år för personer mellan 16 och 64 år) är lägre på Lidingö, 14,4 dagar jämfört med 17,6 dagar i Stockholm. Lidingöbornas hälsa är således 18 % bättre än Stockholmarnas.

      Bilanvändning
      Den årliga körlängden per bil är kortare i Lidingö jämfört med Stockholm. Den var 1 263 mil i Stockholm och 1 117 mil i Lidingö, d.v.s. 13 % kortare för Lidingös bilister. Detta gör att körsträckan med bil per invånare är 17 % längre i Stockholm (540 mil) än i Lidingö (460 mil).

      Utsläpp
      Utsläppen av växthusgaser är lägre på Lidingö jämfört med Stockholm, enligt en s k ”Länsrapport”.
      Storleksordningen är osäker. Detta gäller både totalt (alla sektorer) som för transportsektorn.

      Sammanfattningsvis är det färre Lidingöbor som cyklar jämfört med Stockholmare (6 % resp. 10 %). Stockholmare cyklar uppemot 4 gånger oftare på sina cykelbanor. Stockholmarna kör 15 % längre med bil per invånare än Lidingöborna, trots Stockholms helt överlägsna kollektivtrafik. Lidingöborna har ca 18 % bättre hälsa än Stockholmarna (18 % lägre ohälsotal). Utsläppen av växthusgaser är lägre på Lidingö jämfört med Stockholm.

      Så Anders Karlsson, du behöver inte bli orolig!

      1. Hej,
        Jag vet inte hur ni gjort era mätningar. Själv har jag aldrig bidragit till dem mig veterligen.

        De siffror ni tidigare presenterat känns inte trovärdiga.

        Och framförallt så antar jag att även du Göran håller med om att motionen sjunker, trängsel på kollektivtrafik ökar, folk kommer inte ut och rör sig, minskad vardagsmotion sker när det inte plogas. De senaste dagarna har varit hemska! Inte ens posten har lyckats komma fram till brevlådan.

        Det är klart det blir billigare än sopsaltning där ni tvingas till en regelbundet.

        1. Anders: Du får gärna dua mej.

          Jag lade ned ned 4 – 5 arbetstimmar igår på att ta fram seriösa fakta åt Dig. Jag har inga egna privata mätningar. Mina faktauppgifter baseras på offentliga data för år 2019 från Statistiska Centralbyrån och det statliga Trafikanalys om befolkning, bilinnehav, körsträckor, hälsodata samt från Stockholms läns Resvane¬undersökning från år 2019. Uppgifter om cykelbanornas längd i Stockholm kommer från Stockholms stad. Uppgifter om Lidingö har jag samlat på mej under minst en tjugoårsperiod. Jag har jobbat med statistik och trafik sedan år 1970.

          Jag kan inte göra något åt detta att du inte tror på mina fakta. Detta brukar kallas för fakta-resistens. Det står var och en fritt att tillgodogöra sig fakta, eller att förneka dessa…

          Jag håller helt med dig om värdet av att ploga bort snön och att sanda. Att Lidingö stad nu har valt att prioritera vintervägunderhållet för de ca 16 milen gång- och cykelbanor på bekostnad av de 11 kilometrarna med sopsaltning, innebär inte att staden har slutat att ploga. Jag har – tvärtom – varit med om att utöka årets budget för vintervägunderhåll med 2,7 Mkr, från 14,9 Mkr förra året till 17,6 Mkr i år (+18 %).

          Jag uppmanar dig och alla andra invånare att kontakta Lidingö stads kundtjänst och framföra era klagomål i alla fall då och där snöplogningen inte har fungerat tillfredsställande.

          1. Göran,

            Tack för klargörandet. Med mitt “ni” avsåg jag “ni” på kommunen och den grupp du leder. Jag använder nedan du/ni för att det ska passa bättre.

            Jag känner ej din bakgrund så ta det inte personligt den kritik jag framför. Det jag däremot vet är att övriga kommuner satsar mer snarare än mindre på cykel och fotgängare. Du kanske vet bättre än dem men jag påstår entydigt att ni/du försämrat förutsättningarna för att Lidingö ska cykla in till Stockholm.

            Klagomål har framförts till er kundtjänst såpass ofta och utan åtgärd från dig/er att jag givit upp att anmäla.

            Jag har även tidigare ringt in dem och fått ett väldigt vänligt bemötande av din/er personal. De har i anmälan visat stor förståelse för det inträffade och lovat att det ska framföras. Du/ni har även följt upp samtalet med en undersökning efter samtalet. När jag sedan ringt för att följa upp resultatet har det varit lite pinsamt och de har då skyllt på att det nu behövs politiska beslut för att åtgärda väldigt små ärenden som i min värld är typiskt underhållsarbete. Det går flera år och jag ser samma fel kvarstå. Jag har efter några samtal helt givit upp som sagt.

            Kalla mig gärna faktaresistent, skattebetalare eller kritisk. Det viktiga är att budskapet framförs och att vi får en kommun som alla trivs i. Jag tycker Lidingö Nyheter gör ett fantastiskt arbete i att kritiskt granska detta och jag vill bidra med mina synpunkter. Jag hoppas att du/ni uppskattar det. Det framstår som att ni vill försvara era beslut.

  3. Det ironiska är att området runt Carl-Johans arbetsplats stadshuset är eluppvärmt och totalt snöfritt. Vad kostar det per anställd? Och vad finns det för alternativa billigare adresser att flytta till? Och varför godkänna en renovering likt den som skett tidigare år istället för att skattemedel förs till skattebetalarna?

  4. Cykelbanan längs Norra Kungsvägen är i praktiken näst intill ofarbar med cykel just nu. Det är en otäck snö/salt modd på många cm som ger väldigt vingligt cykelföre och väldigt jobbigt att gå. Det där med 2 cm är ett politiskt mått utan förankring i hur vägbanan ser ut.
    Räknar ni cyklisterna nu så är det nästan noll.
    Detta är ju en säkerhetsfråga i första hand. Jag kan tipsa KD om att om ni slutar ploga helt och hållet så blir kostnaden också noll och skatten kan sänkas.

    1. Att ändra betende hos människor är inte lätt. Speciellt inte vardagsbeteende under kalla, mörka, snöiga vintermornar när man ska välja mellan att cykla eller ta något mer ”bekvämt” färdsätt till och från jobbet. Minsta lilla hinder kan vara ursäken som gör att man väljer bilen.
      För att ändra beteende måste man nöta in att det är säkert att cykla, det funkar alltid och det finns inga ursäkter för att hoppa över det.

      Ni har prövat sopsaltning under ett fåtal mornar för att utvärdera om beteendet förändrades hos befolkningen. Jag upplevde att det var bättre, men inte perfekt då. Testet kan liknas vid att öppna en butik med dåligt sortiment på oklara öppettider och ingen information. Att stänga efter några dagar för att det inte kom tillräckligt med kunder är fel väg att gå. Ni måste göra det bra, fortsätta morgon efter morgon, varje dag, i ett par år. och Informera om det. Då är jag säker på att beteendet kommer förändras. Stockholms stad gör ett fantastiskt jobb på ”sin sida” och det är en fröjd varje morgon man kommer över bron.

      Om ni väljer ”traditionell snöröjning” kan ni inte utgå från en matematisk formel när man ska röja. Det har inte snöat mycket de senaste dagarna. Men imorse (månd 18 jan) var cykelbanan (längs Lidingöbanan) fullständigt ocykelbar pga stenkross, blandat med snömodd som höll på att smälta, spår och lite is. Ibland tror jag ni hoppas att snön hinner smälta så att ni slipper röja. Men istället brukar sörjan frysa och under flera dagar är det i princip omöjligt att ta sig fram (och svårt att röja). Ni måste komma ut och se hur det ser ut i verkligheten några gånger per dag. Att skrapa av modden idag hade hjälpt mycket för flera dagar framåt.

      Att räkna kr / cyklist blir väldigt konstigt. 2-3 miljoner för en rik kommun för att få befolkningen att cykla året runt i/till en miljonstad känns som en no-brainer. Om ni lägger 120 Tkr på traditionell snöröjning bör den kunna mångdubblas så att det åtminstone blir något bättre.

      1. Jag uppmanar dig att kontakta Lidingö stads kundtjänst och framföra ditt klagomål i de fall då och där snöplogningen inte fungerar tillfredsställande.

  5. Man tillämpar inte ens “konventionell snöröjning med sand och plogning vid 2 centimeter snö”. Idag 18 januari gav jag mig av på min dagliga tur, men fick vända efter två allvarliga tillbud i snömoddet.
    Om ni vill argumentera är jag tacksam om ni håller till verkligheten.

    1. Jag uppmanar dig att kontakta Lidingö stads kundtjänst och framföra ditt klagomål i de fall då och där snöplogningen inte fungerar tillfredsställande.

  6. Hur är det med sandning av gångvägar?
    Många av oss 70-plussare är inte bilburna, men kan inte tänka oss att åka kommunalt i dessa tider.
    Ska vi bara sitta inne?

    1. Jag uppmanar dig att kontakta Lidingö stads kundtjänst och framföra ditt klagomål i de fall då och där snöplogningen inte fungerar tillfredsställande.

  7. Min dotter är sjuksköterska och arbetar udda tider. Hon har inget körkort. Cykel eller taxi är det som gäller. Hon cyklar från Kyttinge till Lidingöbron och sedan vidare. Hon har ramlat och slagit sig på cykelvägen då det i år är oplogat. Detta har flera gånger felanmälats till kommunen men ingen åtgärd. Att det skulle satsas mer pengar är osynligt. Jag vill påstå att det är mycket mindre pengar då kommunen ignorerar felanmälan.

    Ytterligare har gatlyktor varit släckta i flera veckor trots flera felanmälningar till kommunen. Detta gäller ex 5 gatlyktor mer eller mindre i rad på Kyttingevägen.

    Lite som tidigare personer skriver så kan KD spara ännu mer pengar om det slutar plogas.

    Lidingö fortsätter att bli mer otryggt med dessa besparingar.

    Jag har tidigare röstat på KD men detta var droppen.

  8. Kommentarer sopsaltningen

    Lidingö har 17 mil gång- och cykelbanor. De tidigare prioriterade sopsaltade cykelbanorna omfattade 11 km, d.v.s. bara 6 % av alla gång- och cykelbanor.

    I stort sett alla som åker buss eller Lidingöbana går till och från hållplats. Väldigt få bor på hållplatsen. Av alla resor som företas med start i Lidingö är det 4 av 10 resor (42 %) som görs till fots – hela vägen eller till och från hållplats. Under hela året var det 6 % som cyklade, år 2019. Sju gånger fler förflyttar sig till fots jämfört med cykel. Men under vinterhalvåret är det högst 2 % – 3 % av alla resor som sker per cykel. Cyklisterna färdas i snitt tre gånger längre än vad fotgängarna går. Även när man tar hänsyn till detta så blir ändå färdsättet ”till fots” uppemot fem gånger mer frekvent än cykel.

    De finns därför goda skäl att prioritera fotgängare i vinterväghållningen – utöver kostnadsargumentet, som Carl-Johan Schiller (KD), har kommenterat här ovan.

    1. Ytterligare svar till dig, jag är fotgängare och jag har haft stor nytta utav de fina vägarna som
      Sopsaltning har givit. Ni har inte sopsaltade gator hela vägen självklart, men man har klarat sig till de gator som har saltats. Sedan har det varit en fröjd.

      I helgen gick det knappt att ta sig fram för ni prioriterar inte alls fotgängare. Ni prioriterar bilåkande. Det var barmark på bilväg och djup snö och modd på gångvägen.

      Så att ta bort den enda snöröjningen som har fungerat bra är väldigt synd. Att du vill försvara det Göran är inte konstigt eftersom att du är delaktig i beslutet uppenbarligen. Den enda snöfria väg jag såg i helgen är området runt stadshuset som är eluppvärmt. Det måste vara bekvämt för dig, men också enormt kostsamt med tanke på nyttan.

  9. Saltsopningen skedde tidigare på ca 1 mil av öns ca 13 mil cykelvägar. Denna mil kostade ca 2 Mkr att saltsopa, vilket ska ställas i relation till att hela öns snöröjning på 21 mil vägar och 26 mil gång- och cykelvägar en genomsnittsvinter kostar runt ca 17 Mkr/ år.

Kommentera

Ange korrekt namn. Kommentarer granskas innan de publiceras.

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *