Många fördomar om våld i nära relationer

Lidingö8 juli 2019 kl 07.37

Trots att våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem finns mycket okunskap och många fördomar om våld i nära relationer. Okunskapen bottnar ofta i den tystnadskultur som finns när det gäller våldet. Detta skriver Kvinnojouren Kerstin.

Fördomar ökar skamkänslor

Samhället skuldbelägger ofta kvinnor som utsatts för våld av en partner genom att ifrågasätta, ignorera, minimera, förneka, misstänkliggöra, bortförklara eller tysta ner hennes upplevelser. Det är få brott där offret ifrågasätts så mycket som när en kvinna berättar om en partners våld. Det kan vara svårt att förstå komplexiteten i förhållanden där våldsbrott förekommer. Men även svårt att förstå, eller vilja tro, att en granne, vän eller kollega utsätter sin partner och familj för grovt våld och terror.

Aldrig kvinnans fel

Det är aldrig en kvinnas fel att hon utsätts för våld av sin partner och hon ska aldrig behöva ifrågasättas eller skuldbeläggas för det våld hennes partner eller före detta partner utsätter henne för. Att bli utsatt för våld av en partner kan drabba vilken kvinna som helst. Det handlar om känslomässigt dysfunktionella och ofta väldigt manipulativa män som väver in kvinnor i trygghet för att sedan succesivt och systematiskt kontrollera, bryta ner, hota och till slut misshandla och våldta sin partner. Det fysiska våldet kommer oftast först efter att en fast relation är etablerad, ibland flera år in i relationen.

Komplexa processer

Relationer där en person utsätter sin partner för våld är komplexa och svåra att förstå för den som inte är insatt. Våld i nära relationer innebär en vardag med systematisk kontroll, isolering, kränkningar och hot från förövaren. Förutom det psykiska våldet ingår oftast även fysiskt och sexuellt våld. De kvinnor som lever med våld i hemmet är utsatta för ett omfattande hot både mot sig själva, sina barn eller andra anhöriga. Det kan ofta liknas vid ett gisslandrama.

Svartsjuka och isolering

Förälskelsefasen är fantastisk i alla relationer och under den här perioden kan man sällan ana att en partner kan vara en våldsutövare. Begränsningen av livsutrymme och handlingsfrihet sker gradvis och innebär att kvinnans nätverk med vänner, släkt och bekanta blir allt mindre. Som i alla relationer finns en lojalitet till sin partner, en lojalitet som en manipulativ partner ofta förstärker genom att skapa en känsla av att det är ”vi mot världen”.

Nedbrytning och anpassning

När man utsätts för våld påbörjas en process där den som är utsatt succesivt tvingas anpassa sig till en vardag som präglas av hot och våld. Anpassningen leder ofta till isolering och därmed ökat beroende av förövaren. Det förekommer även perioder utan våld när mannen är kärleksfull, omtänksam och ofta ångerfull. Det håller en förhoppning vid liv om att övergreppen ska upphöra och att relationen ska återgå till som det var innan våld, hot och kränkningar började.

Om våldet fortsätter och blir grövre eller mer frekvent kan anpassning bli en överlevnadsstrategi. En psykologisk nedbrytningsprocess påbörjas där den utsattas självförtroende och självkänsla succesivt bryts ner.

Normalisering
Normaliseringsprocesser sker i allas vardag. För de som upplevt våld under en längre tid blir normalisering ett hinder att lämna relationen. Den som utsätts normaliserar till slut våldet och tenderar att förminska det, förstora det positiva i relationen och delvis urskulda sin partners kränkande handlingar. Det är inte ovanligt att förövarens ursäkter för våldet internaliseras hos den som blir utsatt. Förövarens bild av relationen blir då den dominerande.

Uppbrott ökar risken för livshotande våld

Under ett uppbrott ökar risken för ett kraftigt ökat och ibland livshotande våld. Om det finns barn med i bilden blir situationen ännu mer komplex. Att stanna kvar i relationen kan vara det enda sättet för en kvinna att skydda barn från våld, att stanna kvar och ta slagen med sin kropp som sköld. Vid ett uppbrott får oftast den våldsutövande pappan halva vårdnaden om barnen och då förlorar kvinnan möjlighet att skydda dem från fortsatt våld. Även den isolering som ingår i mannens nedbrytningsprocess försvårar ett uppbrott då han ofta begränsat kvinnans nätverk och möjlighet till egen inkomst och ekonomi.


Våldet ett stort samhällsproblem
Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem. Det handlar om allvarlig, ofta upprepad, våldsbrottslighet som strider mot svensk lag och de mänskliga rättigheterna. Det kan oftast liknas vid ett gisslandrama och kan innebära dödligt våld och år av hot och förföljelse att lämna relationen. Mäns våld är aldrig en kvinnas fel. Att bryta tystnadskulturen och öka kunskapen om våld i nära relationer minskar fördomar som skuldbelägger en kvinna som levt eller lever i en relation där de utsätts för våld.F

Kvinnojouren Kerstin Lidingö
Kvinnojouren Kerstin Lidingö är en fristående organisation som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld. Hit kan du vända dig om du önskar mer information om våld i nära relationer eller behöver stöd eller är orolig för en anhörig. Du kan välja att vara anonym i kontakten med kvinnojouren. Kvinnojouren Kerstin arbetar även med förebyggande arbete och informationsinsatser.

Ingegerd Smedensjö
Kvinnojouren Kerstin Lidingö

Kommentera

Ange korrekt namn. Kommentarer granskas innan de publiceras.

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *