Bara du som prenumererar får:
• Över 5000 artiklar i arkivet
• Alla reportage
• Alla tester (kräftor, semlor, restauranger)
• Bildrebusjakten 1 gång/månad
• Dryckesguiden 1 gång/månad
• Bopriser 1 gång/månad
• Nyhetsbrev 1 gång/månad
Du stödjer Lidingös lokala dagstidning
med oberoende journalistik
Läs denna artikel gratis!
... och du får 5000 andra artiklar också!
... och du får 5000 andra artiklar också!
Prenumerera från
29 kr/månad
29 kr/månad
Första månaden gratis!
Ingen bidningstid
Klicka här
Du stödjer Lidingös lokala dagstidning med oberoende journalistik
En månad i taget
29 kr/månad
Ingen bindningstid
Första månaden gratis!
Årsprenumeration
295 kr/år
(24:50/månad)
(Ord pris 345 kr/år)
Ingen bindningstid
(Ord pris 345 kr/år)
Ingen bindningstid
Första månaden gratis!
En dag
49 kr/dag
Engångsbetalning (kort eller Swish)
Lars Hjälmered (M), skolpolitisk talesperson Moderaterna
Daniel Källenfors (M), Lidingömoderaternas kandidat till kommunstyrelsens ordförande på Lidingö
Daniel Källenfors (M), Lidingömoderaternas kandidat till kommunstyrelsens ordförande på Lidingö
Ett för mottagaren ”främmande uttalande” kan bara bemötas på två sätt – med kärlek eller med rädsla. Med kärlek försöker man tolka uttalandet, sett i sitt sammanhang, till personens fördel. Det är väldigt sällan sådant sker inom politiken. I stället är det rädsla och motangrepp som gäller. Väldigt tröttsamt. Källenfors uttalande att meritpoängen på Lidingö är för låga sett i relation till meritpoängen i övriga Sverige är objektivt sett helt korrekt. Det är också något som måste åtgärdas.
Jag tycker Daniel Källenfors uttalande är fel av två orsaker:
1. Jag var på plats när uttalandet gjordes och meritpoängen kopplades till rättningen av nationella proven och att den bör ske externt. Meritpoängen är inte kopplade till rättningen av nationella proven på det vis man vill ge sken av.
2. Det tolkas naturligtvis som ett misstroende av närvarande lärare. Hade jag hört någon som inte ens förstått att meritpoängen inte är kopplade till nationella proven på det sättet uttrycka sig som Källenfors hade jag känt det som ett angrepp, vilket många lärare bevisligen gjorde. Pinsamt. Be om ursäkt. Det är det klokaste.
Att ge sig på budbäraren av ett problem är ett klassiskt men inte så konstruktivt beteende.
Det som Tommy W skriver i kommentarsfältet
ovan dvs ”Källenfors uttalande att meritpoängen på Lidingö är för låga sett i relation till meritpoängen i övriga Sverige är objektivt sett helt korrekt” är en uppfattning som jag också delar.
Detta förhållande måste självklart åtgärdas. För att kunna åtgärda detta problem så måste man börja med att erkänna att problemet finns. Detta är svårt för många och tar ofta lite tid, misstolkningar förekommer ofta ibland medvetet ibland omedvetet. Ju snabbare vi kan få upp denna fråga på dagordningen i regering o riksdag desto snabbare kan vi få till en lösning som ger alla elever i Sverige samma förutsättningar att lyckas i livet. Det bästa vore om alla skolor i Sverige gör som Lidingös skolor tyvärr är detta inte fallet idag.
Förslaget med digitala prov med extern bedömning av nationella prov välkomnar inte bara jag utan säkerligen större delen av lärarkåren – om det nu är en fråga att driva på kommunal nivå. Är man elak kunde man tro att Moderaterna försöker reparera Källenfors obetänksamma ord om ”extremt orättvisa betyg” på Hersby genom att föra upp diskussionen till att handla om betygssystemet på en nationell nivå.
Betygsinflationen skapar förvisso orättvisa mellan olika skolor och kommuner, men att hänga på inflationen, och göra samma fel som de andra, urholkar inte bara betygens värde utan skapar även en orättvisa mellan generationer eller syskon. En äldre bror fick kämpa hårt för sitt betyg B, medan lillasystern hade det lättare att få sitt A några år senare.
En sund ekonomisk politik försöker dämpa inflationen, en sund skolpolitik strävar efter att helt få bort betygsinflation. Orsakerna till betygsinflationen är förstås flera, men en av dessa orsaker är nog tvivelsutan klåfingriga kommunalpolitiker.
Sveriges politiska och ekonomiska framgång kan till stor del förklaras med en opartisk tjänstemannakår som inte låter sig påverkas av otillbörliga intressena. Tilliten till våra myndighetsutövare är kanske det viktigaste kapital vi har i landet, som exempelvis en betygssättande lärare som följer de lagar och förordningar han är satt att åtlyda.