Lucia är en svensk tradition att värna

Så här i årets mörkaste tid finns det en ljusets högtid att se fram emot, nämligen Lucia. Det är en högtid med långa anor i Sverige och som sticker ut eftersom vi firar ett helgon, vilket inte är så vanligt i protestantiska länder. Lucia är för många den kanske svenskaste traditionen av alla och något som vi sedan barnsben kommit att förknippa med sång, lussebullar och julstämning.

Det är ett tillfälle att fira ljusets seger över mörkret och en vacker tradition som binder samman generationer över tid. Många är vi som gläds åt att se sedvänjan med luciatåg föras vidare till våra barn och barnbarn, något som brukar ske i skolans regi.

Våra gemensamma traditioner och vårt kulturarv spelar roll. Sverige har inte uppstått ur ett vakuum, utan det finns en anledning att så många valt att söka sig till just vårt land. Vår historia och identitet bygger på den unika frihet, individualism och självständighet som landets bönder åtnjutit genom århundraden och på kristna värderingar. Dessa värderingar har varit grundläggande för skapandet av det lilla fria hörn av världen som är Sverige. De yttrar sig i det lilla och anspråkslösa i vår vardag så som i fika, köer och sopsortering, liksom i högtider så som bröllop, skolavslutningar och luciafiranden, och är viktiga att värna.

Kristendomen har haft en påverkan som inte går att överblicka för våra moraluppfattningar, lagar, traditioner, litteratur, musik och också för det svenska språket – även om den religiösa innebörden med tiden tonats ned.

Någon kan kanske tycka att det är statiskt, gammalmodigt och bakåtsträvande att hålla fast vid gamla svenska traditioner, våra värderingar och vår identitet. Men ett samhälle som präglas av historielöshet, normbrytanden, flyktiga trender och förändring för förändringens skull står inte stadigt. Gemensamma referensramar och känslan av att höra till är viktiga kitt för sammanhållningen i ett land. Utan en sammanhållande gemenskap som är historiskt och kulturellt förankrad riskerar samhället att falla isär. Trygghet är en förutsättning för öppenhet.

Precis som att dansa kring midsommarstången är Lucia en lättillgänglig tradition och något som alla enkelt kan delta i oavsett kön, hudfärg och religion. Det symboliska i allt ifrån sånger, symboler, seder, mat och danser är ett enkelt sätt att bli en del av vår nationella gemenskap, det samhällsbygge och de värderingar som är våra förfäders livsverk och som de lämnat åt oss att förvalta.

Vårt kulturarv har tjänat landet väl genom århundradena. Låt oss därför värna den gemenskap och de traditioner vi har fått ärva och dela med oss av dem till våra barn och alla som har flyttat till vårt land.

På Lidingö tänder staden tidigt på Luciadagens morgon 1 200 marschaller längs Södra Kungsvägen, och klockan 08.30 kommer ett skönsjungande luciatåg från Lidingö musikskola till stadshusets entréhall som alla Lidingöbor är välkomna att komma och lyssna till. Det är traditioner som är lika uppskattade varje år och som bidrar till en god känsla av samhörighet.

Med detta hoppas jag att Lidingös skolor och förskolor fortsätter att värna vår fina svenska Luciatradition och bjuder in alla som vill att delta, och jag vill även passa på att önska alla Lidingöbor en riktigt fin Lucia.