Lidingökvinnor: Siri Derkert

Siri Derkert föddes i Stockholm 1888 och dog 1973. Hon studerade vid Kungliga Konstakademin i Stockholm och senare i Paris. Siri Derkert var en konstnär med starkt personlig, färg-expressionistisk stil. I tidiga verk, framför allt i Paris, fanns intryck från både kubism och fauvism. Hon arbetade långt upp i åldern.

Hon slog igenom 1944 med en utställning i Stockholm och med verket ”Rörelser i alla riktningar” från 1960, blev hon den första kvinnan i Sverige med en separatutställning på Moderna Muséet. 1965 invigdes hennes berömda ”Ristningar i sten” på Östermalms tunnelbanestation.

Siri Derkert var ett av sju barn till köpmannen Carl Derkert och hustrun Emma. Siri visste tidigt att hon ville bli konstnär. Redan vid 16 års ålder, utbildades hon vid Althins målarskola och senare på Kungliga Konstakademin. Väl i Paris studerade hon på Académie Colarossi och Académie de la Grande Chaumière fram till första världskriget. Här förde hon ett rikt konstnärsliv och besökte muséer, utställningar, såg nytt måleri, sydde egna kläder och umgicks med nordiska konstnärer. Siris verk var trevande under tiden i Paris, men efter en resa till Algeriet i juni 1914 lossnade det. Siri målade människor från trakten med rika former och färgkombinationer. Siri förlorade tyvärr en del av verken genom en stöld, men en rad akvareller och oljemålningar finns kvar.

Siri blev förälskad i den finske konstnären Valle Rosenberg. Hon väntade barn och de reste till södra Italien, där sonen Carlo föddes i juli 1915 i Neapel. Efter ett år var deras pengar slut. Carlo lämnades till en italiensk familj och Siri reste hem ensam till Stockholm för gott.

Väl i Stockholm satte hennes vänner upp en dansföreställning på Intima Teatern, där kostymerna formgavs av Siri med hjälp av Valle Rosenbergs skisser. Hon studerade också vid Fogelstads-gruppen, den kvinnliga medborgarskolan. Siri bosatte sig på Bredablicks-berget på Lidingö resten av sitt liv och är begravd på Lidingö kyrkogård.  Hon träffade tecknaren och bokillustratören Bertil Lybeck. De var gifta ett par år och hade barnen Liv och Sara tillsammans.

Från tidiga verk kan man se intryck av en egen känslig tolkning av kubism, gärna figur-målningar i grå toner, med pastell, interiörer och barnporträtt.  Siri Derkerts genombrott kom 1944 med en utställning i Stockholm. 1960 blev hon den första kvinnan med separat utställning på Moderna Museet. Hon tilldelades Guggenheimpriset på 1000 dollar 1960 för målningen ”Fågel i topp” och vid 72 års ålder representerades hon Sverige vid konst-biennalen i Venedig.

Siri Derkert var ofta före sin tid. Hon eftersträvade alltid att hitta nya uttrycksformer. Hon förde in nya material, ex. betong och bandjärn. Hon ville hela tiden skildra verkligheten omkring sig- barnen, vardagslivet, kvinnor i arbete, fåglarna i trädgården, människor hon mötte, men också de stora samhällsfrågorna. Hon brann för kvinnosaken, miljöfrågorna och freden; dessa ämnen skildrade hon främst i sina sena verk.

Siri Derkert var socialist och uttalade sig ofta i kultur och samhällsfrågor. 1965 invigdes hennes 145 meter långa ”Ristningar i sten” på Östermalms tunnelbanestation, med fred- och miljömotiv och med notskrifter ur Marseljäsen och Internationalen. I Gångsätra skolas aula hänger hennes gobeläng ”Vi- We- Nous” från 1967 och på Sankt Eriksplan i Stockholm står hennes staty av Elin Wägner. Hon representerade Sverige vid Konstbiennalen i Venedig samma år. Siri är också representerad på National Museum, Moderna Muséet, Kalmar konstmuseum, Guggenheims konstmuseum i New York och Skissernas Hus.
1982 fanns Siri på ett frimärke till minne av Elin Wägners 100-års dag.

Lidingö Nyheter publicerar under hösten en serie artiklar under namnet ”Lidingökvinnor” i samarbete med Lidingö Hembygdsförening och Lidingö museum. I början av december kommer en utställning på museet med samma namn.