Lidingökvinnor: Ester Sundström

Ester Sundström körde mjölk till Östermalm. Bild från cirka 1905. LHF:s bildarkiv. Fotograf okänd.
Historia15 augusti 2021 kl 04.47

Ester Sundström (1864–1943 ) var en av Lidingös första kvinnliga företagare, hon levererade mjölk till kunder på ön och i Stockholm, hon drev droskrörelse, var postombud, finstrykerska och öppnade dessutom speceriaffär på Fredriksborg, en rörelse som hon skötte långt upp i åren.

Ester och maken Johan Sundström kom som statare till Elfvik den 1 april 1896. Gården ägdes av överstelöjtnant Janse. Ester var mejerska och Johan ladugårds-förman. De hade två barn, Lisa och Rudolf. Tvillingpojkar föddes här, men dog som spädbarn. Sundströms flyttade in i ett rum och kök på gården. En tunna potatis, en gris, mjölk till husbehov och ved till husvärme ingick som ”löneförmån”. De arrenderade mjölkningen och körde ut mjölken till kunderna.  I åtagandet ingick att sköta ärenden till Stockholm och post till Elfvik.  Broavgiften skulle arrendatorn stå för och för mjölken betalade han 11 öre litern. På vintern hände det att man körde över isen för att slippa broavgiften.

I en artikel i Lidingö Tidning intervjuas Ester Sundström och berättar där om arbetet med att vara ”mjölksurra” vid sekelskiftet och en tid in på 1900-talet.

Varje dag hämtades mjölken från Elfviks gård för att transporteras med häst och vagn till kunder på Lidingö och Östermalm, från Valhallavägen till Narvägen. Den turen kunde ta tre timmar om allt gick utan bekymmer. Men en dag, berättar Ester, när hon kom körande nedför Torsviks backe, fick hon se att bron hade blåst sönder och låg och drev en bit ut i vattnet. Hon fick tjudra hästen och lasta över mjölkflaskorna på ångslupen, som gick mellan Torsvik och Ropsten. Väl på andra sidan måste hon hyra en hästskjuts för att klara av mjölkleveranserna.

På vintern kunde den flytande bron skadas av stora isstycken, vilket gjorde att det kunde bildas avstånd mellan plankorna och där kunde hästarna stiga ner sig och hamna i vattnet med hela ekipaget. Det hände Ester en gång, men slutade lyckligt!

Om isen bar, berättar Ester, körde de över isen för att slippa betala den höga broavgiften som var 50 öre för  häst och vagn. För att stoppa detta inkomstbortfall öppnade Brobolaget en ränna i isen, vilket omöjliggjorde överfart. Ester och andra resenärer tillverkade då en bro i trä, som de sköt över rännan och kom på så sätt fram. Men isstyckena gungade och vattnet sprutade upp över den provisoriska bron. ”Hästarna fick vara stadiga på benen,”säger hon.

Samtidigt som hon levererade mjölk var hon brevbärare mellan postmästare Gillman på Näset och postkontoret på Linnégatan. När posten till ön var sorterad på Näset körde Ester ut den till folket på ön.

År 1900 köpte Johan häst och vagn på avbetalning av sin arbetsgivare för 225 kronor.  Hästens foder kostade 75 kronor i kvartalet. År 1906 fick Sundströms möjlighet att köpa Fredriksborg, dåvarande Johannelund, för 6.832 kronor. På tomten fanns en stuga att bo i, uthus och tvättstuga. Mjölken från Elfvik kördes hit och kyldes i en bassäng, som byggts i tvättstugan. Här såldes mjölk till kunder på ön och i Stockholm. Ester kallades för ”Surran”, när hon körde mjölken, ofta ensam.

Ester Sundström vid Fredriksborg omkring 1915. LHF:s bildarkiv. Foto: Gustaf Bergman

Paret började bygga ett hus på en del av tomten, ”Vita Villan”, tänkt som vilohem. Huset de bodde i skulle byggas om för att bli speceriaffär.Så hände det katastrofala år 1907; Johan dog och Ester, 42 år, fick ensam bygga färdigt, köra ut mjölk och post.När hon öppnade sin speceriaffär på Fredriksborg slutade hon med mjölkleveranserna. Den Vita Villan hyrdes ut som barnhem, vilohem eller till hyresgäster. Butiken gick bäst på somrarna, när stockholmarna anlände. På vintrarna kunde dagskassan sjunka till 5 kronor. Statarna på Elfvik handlade på krita eller på bok. År 1920 fick Ester tillstånd att sälja pilsnerdricka, vilket godsägare Janse ogillade.

Familjerna Sundström och Mattsson är ute och finåker i droskan omkring 1918. Där bak sitter Ester Sundström och på kuskbocken Lisa Mattson. LHF:s bildarkiv. Fotograf okänd.

När Ester fyllde 70 år drev hon fortfarande butiken. Efter hennes död tog dottern Lisa Mattsson över affären tills den 1955 stängde för gott.

Familjerna Sundström och Mattsson på söndagsutflykt på 20-talet på Lidingö. LHF:s bildarkiv. Fotograf okänd.

Ester Sundström med Lidingö Tidnings reporter utanför Fredriksborgs diversehandel 1942.  LHF:s bildarkiv. Fotograf okänd.

Lidingö Nyheter presenterar under sommaren en serie av artiklar under namnet ”Lidingökvinnor” i samarbete med Lidingö Hembygdsförening och Lidingö museum. Senare i höst kommer en utställning på museet med samma namn.

Margareta Widell Larsson

Kommentera

Ange korrekt namn. Kommentarer granskas innan de publiceras.

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *