I november förra året skrev vi ett öppet brev till Lidingös politiker angående synen på flyktingar; se länk Öppet brev till Lidingös politiker angående synen på flyktingar – Lidingö Nyheter (lidingonyheter.se)
Vi har fått många kommentarer till vårt brev och vi har haft möten med såväl våra kommunalråd Daniel Källenfors och Anders Paulsen som tjänstemän i kommunen som arbetar med integration. Vi uppskattar verkligen denna dialog för att skapa en större förståelse och för att kunna förbättra integrationen, där samarbete mellan olika aktörer (politiker, tjänstemän, civilsamhället, föreningslivet, idrotten, företag, lidingöbor mm) är en så viktig del.
I våra möten med kommunalråden har vi efterfrågat evidensbaserad information om uppföljning av hur tillämpningen av tvåårsregeln för nyanländas boende har fallit ut, såsom hur många av de nyanlända som efter två år lyckats bli ”anställningsbara” och i stånd att försörja sig själva och sin familj.
Vi har blivit lovade att få ta del av nämnda sammanställning av information men har ännu ej fått detta.
Det vi efterfrågar är en uppföljning av följande mål som finns i Lidingökoalitionens politiska program för mandatperioden 2023-2026 ”Målet med integrationsarbetet på Lidingö är att nyanlända så snart som möjligt ska kunna försörja sig själva och sina familjer”.
Vi som undertecknar ser i vårt arbete på Lidingö med att stödja bosättningen för flyktingar att en strikt tolkning av tvåårsregeln för boende ibland leder till en försvårad integration. Följden kan bl a bli att barnfamiljer får flytta mitt i terminen. En annan följd kan vara att familjer där en förälder har arbete tvingas att flytta till en ny ort och där måste söka nytt arbete och därmed bli bidragstagare i stället för att kunna försörja sig själv.
Vi vill att tvåårsregeln avseende boende görs mer flexibel med möjlighet till prövning i varje enskilt fall, där man speciellt tar hänsyn till barnfamiljer och de olika delarna i integration (tex om man har arbete eller om man har en pågående utbildning som man tvingas avbryta vid en flytt). Lidingös politik riskerar att spä på den problematik med social dumpning som redan förekommer.
Vad vi förstått har många andra kommuner inte tvåårsregeln utan har en mer generös och flexibel tolkning kring boendefrågan, vilket är förståeligt, speciellt när man tar emot kvotflyktingar där UNHCR har en viktig roll.
Termen kvotflykting innebär att FN:s flyktingorgan UNHCR bedömer vilka personer som är i behov av vidarebosättning i nytt hemland. UNHCR presenterar dem sedan för något av de länder i världen – varav Sverige är ett – som tar emot kvotflyktingar. Under 2023 har Lidingö kommun bl a mottagit tre familjer från DR Kongo som suttit i flyktingläger i ett afrikanskt land. De här familjerna bär ofta med sig en dramatisk tid från flyktinglägret mm och har ofta en kort eller ingen skolgång, vilket emellertid inte säger något om deras begåvning. Med tanke på vad de varit med om och vilka förkunskaper de har är de krav som ställs på dem nästan orimliga. Som samhälle måste vi ta hänsyn till deras egna förutsättningar om integrationsarbetet ska lyckas.
Så vi efterfrågar igen återkoppling på utfallet av tvåårsregeln för boende och vi ser gärna en diskussion inom de olika partigrupperna om en översyn av tvåårsregeln för boende då antalet flyktingar har minskat kraftigt de senaste åren och merparten av de flyktingar kommunen tar emot är kvotflyktingar. Vi ser också fram emot en fortsatt lärande och konstruktiv dialog kring integrationen på Lidingö, där enligt vår uppfattning samarbete mellan olika aktörer är en nyckelfaktor för en lyckad integration.
Liv Giertz och Maria Widås, diakon resp. diakoniassistent i Lidingö församling
Marianne Gattberg, Louise Jorsell, Inger Pålsson, Emma Rönström, Inger Ågren och Emil Dalén, aktiva i Vänverksamheten Lidingö
Styrelsen för Rädda Barnens lokalförening, Lidingö
Eva Rundgren Forsberg, Lidingö Rödakorskrets
Tack för ett viktigt debattinlägg och ett stort och uppskattat engagemang från er som undertecknat.
Vi socialdemokrater vill att 2-årsregeln gällande nyanländas bostadskontrakt ska ersättas av en hantering som, utifrån vad barnkonventionen föreskriver, tar hänsyn till barnperspektivet samt var i etableringsprocessen de berörda befinner sig.
Vi vill att nyanlända ska ges möjlighet till såväl språkstudier som arbete eller praktikplats.
Det finns många exempel på hur 2-årsregeln försämrar förutsättningarna och motverkar möjlighet till en god etablering och inkludering av nyanlända.
Tack för att denna fråga hålls levande och förhoppningsvis ändrar nuvarande skamliga förhållande. Tack också till Daniel Larsson (S) för svaret .
Hjördis Nilsson Ahlin
Jag håller med vartenda ord och tankar alla som har skrivit texten och som har underskrift.
Den viktigaste lösningen på detta problem är SYMPATI. När beslutsfattare på Lidingö sätter sig i invandrares, asylsökandes eller nyanländas skor kan de känna att tvåårsperioden inte räcker för att etablera ett nytt liv i något nytt land.
Det bör vara minst 3 år med möjlighet till förlängning. Varje ärende måste hanteras individuellt, barn måste tas i beaktande. Att byta miljö (om de har turen att hitta ett lämpligt boende ekonomiskt) kan orsaka ytterligare ett trauma för de barn som redan har upplevt att behöva anpassa sig till det nya landet.
Jag tror att Lidingö kommun är stark och öppen för att lösa detta problem och DU KAN VARA ETT EXEMPEL för andra kommuner.
hej jag är en av de invandrarna med min familj på Lidingö vi har bott här nästan två år nu. kraven i den här kommunen är höga de vill att vi måste lära oss språket hitta ett jobb ha vår egen inkomst och hitta ett boende det är omöjligt om två år även om vi kämpar dygnet runt .Vi kan inte göra det och komplettera kraven vi studerar sten hård att bli självständiga men det går inte.Jag vill att kommunen vara flexibla men invandrare.
Jag håller med de som har skrivit texten till Lidingö kommunen jag vill också att kommunen ge lite mer tid till invandrare för att klara sig själva MVH Najibullah Rahmanyar