Hedersrelaterat våld- och förtryck är ett växande problem i hela samhället. Tack och lov har frågorna aktualiserats i den politiska debatten de senaste åren. Inte minst tack vare kvinno- och tjejjourer och andra ideella organisationer. Jag har på olika sätt arbetat med hedersfrågan, både i yrkeslivet och ideellt, under många år. Därför kändes det naturligt för mig att som ett av de första initiativen när jag valdes till gruppledare för Vänsterpartiet i Lidingö kommunfullmäktige skriva en motion om en handlingsplan för att upptäcka och motverka hedersrelaterat våld- och förtryck i Lidingös grundskolor.
Måndagen den 2 mars behandlas min motion i kommunstyrelsen. Förslaget är att motionen ska anses besvarad. Vad det betyder i praktiken är att man ska se över vissa riktlinjer som redan finns och fundera på om nya riktlinjer, som en handlingsplan, behöver utformas. Vad som är oroväckande är att man i sitt svar på motionen skriver om våld i nära relationer och det arbete Lidingö stad bedriver i dessa frågor. Att staden har ett aktivt arbete mot våld i nära relationer är visserligen oerhört viktigt. Samtidigt visar man genom svaret på min motion på en grundläggande okunskap om hedersrelaterat våld- och förtryck. Hedersförtrycket utgår nämligen från andra mekanismer än våld i nära relationer gör över lag. Det innebär att detta förtryck måste behandlas med andra metoder och medel. Vad skiljer då våld i nära relationer från hedersrelaterat våld- och förtryck? För det första att våld i nära relationer i regel utövas av en individ mot en annan medan hedersrelaterat våld- och förtryck kan utövas i form av kontroll, fysiskt och psykisk våld av ett kollektiv mot en individ. Kollektivet är i regel en familj eller en släkt. För det andra skiljer sig dessa fenomen på så sätt att man inom våld i nära relationer i regel ser ett våld som utövas av män mot kvinnor. Hedersrelaterat våld- och förtryck är däremot ett problem som inte ser kön på samma sätt. Där kan så väl män som kvinnor vara så väl förövare som utsatta.
På Lidingö är det Liberalerna som leder utbildningsnämnden, som är den nämnd som främst berörs av denna fråga. Samma parti slår sig ofta för bröstet vad gäller sitt arbete mot just hedersrelaterat våld- och förtryck, ett arbete jag ofta tycker är bra. Nu visar man dock på ett uppseendeväckande sätt att när det kommer till kritan och handlar om att agera på det lokala planet, då är man ointresserad av att agera. Istället för att bifalla motionen, ta tag i frågan, höja kompetensen bland skolpersonal och medarbetare och inrätta en handlingsplan som ligger redo den dagen den behövs väljer man att vänta, utreda lite mer, blanda ihop frågan om hedersrelaterat våld- och förtryck med frågan om våld i nära relationer. Det är inte seriöst.
Lidingö måste agera mot hedersvåldet
Jonas Lundgren (V), gruppledare i kommunfullmäktige och ledamot i kommunstyrelsen
Hej Jonas,
Jag är glad att du uppmärksammar denna viktiga fråga! Omsorg och socialnämnden har ett övergripande ansvar att ta fram generella riktlinjer inom vårt område. I förra mandatperioden tog vi fram riktlinjer för våld i nära relationer ( där det finns ett mindre avsnitt om hedersrelaterat våld) gav budgetmedel så vi kunde anställa en person som arbetar med dessa frågor. I nära samarbete med kvinnojouren Kerstin. Nu är det dags att ta nästa steg och förvaltningen fick på det nya året uppdrag att ta fram riktlinjer för hur Hedersrelaterat våld ska hanteras på Lidingö.
Det arbetet påbörjas nu. Lidingöpartiet arrangerade ett kvällsseminarium i hörsalen på detta tema för ca 2-3 år sedan. Med inbjuden välkänd föreläsare. Intresset var lågt. Nu är kunskapen och intresset större.Jag återkommer med hur vi kommer jobba vidare u denna viktiga fråga
Birgitta Sköld,LP
Ordförande i Omsorgs och socialnämnden
Birgitta,
I svaret på motionen hänvisas till det arbete som bedrivs mot våld i nära relationer, ett arbete som på många vis har väldigt lite gemensamt med att arbeta mot hedersrelaterat våld- och förtryck. För övrigt noterar jag att den person vars tjänst vikts till att arbetat med våldsprevention i samarbete med kvinnojouren Kerstin nu fått sin tjänst nedskuren med 50 procent i just detta arbete. Vidare handlar ju inte detta om en övergripande generell riktlinje utan om en handlingsplan. Den föredragning man fick i utbildningsnämnden höll även, vad jag förstår, med om detta. Jag kan bara konstatera att det år tråkigt att ni inte ser behovet av att ta denna fråga på allvar och agera konkret.
/Jonas Lundgren (V)
Gruppledare i kommunfullmäktige
Sverige borde låta alla som söker asyl, skriva på ett avtal där de förbinder sig att följa svensk lag. Att de förstår att de måste låta sina barn välja sina egna pojk- eller flickvänner, att de får klä sig som de vill och inte tvingas till något som deras föräldrar eller syskon kräver. Att deras sexuella läggning och rätten att få älska vem de vill, är deras egen ensak eller likaså vad de väljer att tro eller icke tro på. Att ingen släkting eller bekant, kan tvinga dem att förlova eller gifta sig, eller att de utsätts för våld mot sin kropp. Det ska göras helt klart att om de bryter mot dessa lagar och regler, utvisas de på livstid och om de erhållit sitt medborgarskap, återkallas det. Självklart ska de som blir utsatta få stanna i Sverige med skydd mot eventuella konsekvenser från släktingar etc.
Styrelsen SD Lidingö genom gruppledare Iréne Borgenvik
Kära Irene
så där funkar redan svensk lag.
Det är liksom underförstått att om man kommer till ett annat land, så förväntas man följa de lagarna, och gör man inte det så kan följden bli bla utvisning (om det finns nånstans att utvisa till).
Men jag ser det som utomordentligt positivt att SD ställer sig bakom att de som söker asyl i mesta möjliga mån ska få det om de uppfyller gällande krav, oavsett var de kommer ifrån.