Växter på Lidingö: Kastanj

Två kastanjer i Skärsätra.
Natur3 oktober 2020 kl 05.49

På Lidingö finns gott om kastanjer. Den vanligaste arten i Sverige är Hästkastanj (Aesculus hippocastanum). Arten förekommer planterad eller förvildad upp till och med Gästrikland. Hästkastanjen är Västmanlands landskapsträd. Hästkastanjer är inte nära släkt med äkta kastanjer utan namnet syftar bara på likheten hos frukter och frön. Men Hästkastanjens nötter är giftiga.

I Sverige sattes kanske en av de första nötterna i vår första botaniska trädgård som anlades på Kungsholmen i Stockholm av Urban Hjärne i slutet av 1600-talet.

Hästkastanjen klarar bara av att spridas med människans hjälp.

Hästkastanj liknar ek i form och storlek, och blir nästan lika gammalt, men växer snabbare till full storlek. Dess blad är uppemot 25 cm långa och sammansatt fingrade med sågtandade kanter. Trädet slår ut tidigt (i skånska parker ofta redan i mitten av april) och när knopparna öppnas, är de unga delarna täckta av ljusbruna hår. Löven tar sedan en vecka att växa till full storlek. Blomningen är mer värmeberoende, men vanligen blommar hästkastanjerna två-tre veckor efter det att bladen vuxit färdigt. Om hösten syns ljusberoendet ofta tydligt genom att träd avlövas sist i närheten av ljuskällor som till exempel gatlyktor.

Blommorna är vita med rosa eller gula fläckar, zygomorfa och fribladiga och sitter i stora upprättstående klasar. Kastanjens frukt är en kapsel med ett mycket tjockt och taggigt skal, som innehåller ett, två eller ibland tre blanka bruna frön, som ibland kallas ”kastanjer”.

I områden där arten blivit införd ingår den ofta i lövskogar. På klippiga bergssluttningar kan den vara utformad som en buske.

Frön från hästkastanjer innehåller bland annat aescin och är därför oätliga, till skillnad från den äkta kastanjen. Det finns dock ett antal djur, exempelvis vissa hjortar och hästar, som kan bryta ned den giftiga substansen i hästkastanjer. Detta är sannolikt orsaken till att man kallar detta träd hästkastanj. Hästkastanjer är giftiga för människor, inte så farligt vid ett enstaka tillfälle men värre vid upprepad förtäring. Förgiftning är sällsynt, men har förekommit bland annat när hästkastanjen har förväxlats med äkta kastanj. Symptomen kan komma flera timmar efter förtäring i form av magbesvär med illamående, kräkningar och diarré. 

Inom naturläkekonsten används hästkastanjens blad och frukter, och den används även i homeopatiska läkemedel. Dess huvudsakliga effekter tror somliga vara påverkan på blodets viskositet genom att göra det – och lymfan – mera lättflytande. Användningsområden sägs då vara främst lindring av åderbråck och hemorrojder. Använd växtdel är bark och frukter. Vid invärtes bruk kan i sällsynta fall förekomma biverkningar i form av irriterade slemhinnor i mag–tarmkanalen.

Kommentera

Ange korrekt namn. Kommentarer granskas innan de publiceras.

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *