Nordens skickligaste pyrotekniker
Det låg ibland en tät krutrök över Stockbysjön, men grannarna var vana vid det och inte heller särskilt oroade. I närheten av sjöns västra strand, i villan Finedal, bodde artillerifyrverkaren Törner med familj och vid sjöstranden låg ”labbet”. Det var den lilla fabriken där allehanda pyrotekniska pjäser tillverkades: raketer, romerska ljus, bengaliska eldar och eldsprutande solar. Ibland provades de pyrotekniska satserna ute i fria luften, därav krutröken.
Det var tre generationer fyrverkare Törner som kom att verka vid Stockby, Adolf Rickard, sonen Jean och hans son Cecil Törner. Verksamheten pågick från 1890-talet till 1971.
Störst av dem var Adolf Rickard (1841 – 1897). Han föddes i Rebbelberga socken i Skåne som oäkta son till överstelöjtnant Adolf Fredrik Tornérhielm. Vid 13 års ålder togs Adolf Rickard i lära i
Köpenhamn av den italienska fyrverkaren I.N. Magito och lärde sig fyrverkerikonsten från grunden.
Fyrverk var en viktig del av dåtidens artilleriteknik. Det gällde att lysa upp slagfälten, så att soldaterna kunde identifiera de fientliga linjerna. Ibland handlade det också om att sätta eld på fiendens ammunitionsförråd. Unge Törners militära bana syntes snart utstakad och han avancerade till Överfyrverkare vid Kungliga Raketkåren. Som en sällskapsglad och frispråkig herre och specialist på stora fyrverkerier, uppmärksammades han både av Karl XV och Oscar II och erhöll flera kungliga utmärkelser för sin skicklighet. Åtskilliga kejserliga och kungliga officiella besök firades med storslagna fyrverkerier.
År 1893 begärde Törner avsked ur artilleriets tjänst och efter några mycket aktiva år på Lidingö som tillverkare av pjäser för privata fyrverkerier överlämnade han ansvaret för firman till sonen Jean (1872 – 1941) som i unga år lärt sig tekniken i USA. Till de årligen minnesrika fyrverkerierna som far och son Törner stod för hörde de som avfyrades vid KSSS eskadersegling utmed farleden in till huvudstaden efter tävlingarna på Kanholmsfjärden. Dessutom marknadsfördes deras pyrotekniska pjäser över hela landet.
Jean Törner debuterade som egen företagare med det stora och minnesvärda jubileumsfyrverkeriet vid Konst- och Industriutställningen i Stockholm 1897. Till hans årligen återkommande föreställningar hörde fyrverkerierna vid festligheterna på Stadion och Skansen vid Svenska Flaggans Dag (Nationaldagen). Självfallet firades att Lidingö blev stad nyårsnatten 1925/1926 med ett stort fyrverkeri.
Under sonsonen Cecil Törners (1911 – 1971) aktiva tid marknadsfördes fyrverkeriartiklarna direkt till sportaffärer, organisationer och företag (firmafester) fram till cirka 1970. Till de sista årens tillverkningar hörde de obligatoriska salutskotten som beställdes av Wasamuseet i Stockholm. Vid större festligheter på Wasamuseet sköts salutskott i en av de nygjutna replikerna av Wasas 24-pundiga bronskanoner.
Text och bilder är hämtade från Lidingö museums utställning "Historiska herrar", som pågår just nu. På museet finns också en bok om de historiska herrarna att köpa.