Andreas Carlson är riksdagsledamot för KD i riksdagen. Han har på Carl-Johan Schillers begäran tagit upp frågan om kameraövervakning med justitieminister Morgan Johansson. Så här skriver han i sin fråga:
På Lidingö styr Kristdemokraterna tillsammans med Moderaterna, Liberaler-na och Lidingöpartiet. De arbetar hårt med trygghetsfrågorna i kommunen, som har en brist på poliser. Som ett led i detta beslutades det att kamera-övervakning behövdes på ett fåtal utvalda platser. Kommunen var nu tvungen att ansöka om detta hos Integritetskyddsmyndigheten, och fick där nej.
Regeringen påstår sig vilja värna trygghet och underlätta för kameraöver-vakning. Trots detta kvarstår hinder för kommuner som Lidingö att använda sig av kameraövervakning på utvalda platser. Kristdemokraterna menar att det är självklart att kommunerna själva är bättre lämpade att känna till var i respektive kommun det behövs kompletterande trygghetsåtgärder än en myndighet som av naturliga skäl inte har samma lokalkännedom.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson: Avser regeringen att förändra reglerna för kameraövervakning så att kommunerna får beslutanderätt över var och när kameraövervakning är nödvändig?
Morgan Johansson svarade i går:
Kamerabevakning fyller en viktig funktion i brottsbekämpningen och kan bidra till ökad trygghet i samhället. (...) Polismyndigheten har i dag över 400 fast installerade kameror runt om i landet samt ytterligare ett hundratal kameror som används vid tillfällig kamerabevakning. Kamerorna är uppsatta i bl.a. Husby, Rinkeby, Tensta, Rosengård, Bergsjön, Hammarkullen och Biskopsgården. (...)
Den 1 augusti 2020 togs tillståndskravet bort även för kamerabevakning i kollektivtrafiken, på flygplatser och i apotek. Regeringens arbete har således på ett påtagligt sätt förenklat möjligheterna till kamerabevakning genom att tillståndskravet för en rad aktörer har avskaffats.
Regeringen höjde också i vårändringsbudgeten för 2020 anslaget för Integritetsskyddsmyndigheten så att myndigheten kunde möta det ökade inflödet av ansökningar om kameratillstånd. Detta är viktigt för att de aktörer som alltjämt behöver tillstånd för sin kamerabevakning ska kunna få en snabb och rättssäker prövning hos Integritetsskyddsmyndigheten. Förstärkningen under hösten 2020 innebar att handläggningstiden för kameratillstånd kunde halveras.
I vårändringsbudgeten för 2021 ligger ytterligare ett förslag om en höjning av myndighetens anslag för att stärka deras förmåga att möta behoven.
Kamerabevakning är ett viktigt medel för att både kunna förebygga och klara upp brott. Kamerabevakning kan därmed bidra till ett tryggare och säkrare samhälle. Regeringen har genom sitt kontinuerliga arbete tagit ansvar för en uppdaterad och ändamålsenlig reglering av området. Regeringen kommer även fortsättningsvis att följa frågan mycket noggrant.
Andreas Carlson kommenterar svaret så här:
– Justitieministern svarar inte på frågan om kommunernas möjlighet att besluta om kameror. Istället lyfter han fram andra åtgärder som gjorts. Gott så. Men jag är inte nöjd med ett icke-svar utan kommer fortsätta driva frågan.
Lidingö Nyheter:
Varför ställde du denna fråga i riksdagen?
– Eftersom KD drivit på för att kommuner ska få lättare att använda kameror för att säkra invånarnas trygghet. Jag bekymras över att myndigheten hindrar kommuner från att bedriva trygghetsarbete. Därför reagerade jag direkt när kommunalrådet Carl-Johan Schiller berättade.
Vad tror du att det kan leda till?
– Jag hoppas förstås att vi ska möjliggöra för kommuner, som Lidingö stad, att kunna använda sig av kamerabevakning som ett sätt att öka tryggheten för sina invånare.
Det finns områden både i Stockholm och i förorterna som har kameraövervakning, vad krävs för att det ska var okej?
– Jag tror att en del uppfattar det som lite godtyckligt. Att man kan få godkänt på ett ställe och avslag på ett annat. Det rimliga är att besluten avgörs lokalt.
Hur tycker du att regelverket skulle vara utformat i den här frågan?
– Vi vill ge kommunerna, som har bäst lokalkännedom, möjlighet att själva besluta var trygghetskameror behövs. Det blir särskilt viktigt när kommunerna nu i lag planeras få ett brottsförebyggande ansvar. Då måste de också få de befogenheter som behövs, exempelvis möjlighet att sätta trygghetskameror där det bedöms göra nytta. Utan att överprövas av en statlig myndighet.
På vilket sätt ska Lidingö gå vidare för att få igenom sina önskemål?
– Vi ska driva på för en förändring så att trygghetskameror möjliggörs. Det är förstås välkommet om Lidingö fortsätter att göra vad man kan för att bekämpa brottslighet och otrygghet. Jag uppskattar samarbetet med KD-kommunalrådet Carl-Johan Schiller.