Den 1 maj är det flaggdag i Sverige. Men vem är det som bestämmer det? Och måste man flagga? Vad händer om man inte flaggar? Är det en lag som bestämmer detta? Lidingö Nyheter fick frågan och här är svaren.
Jo, det finns en flagglag. Men den reglerar inte allt som rör flaggning. Hur man flaggar bestäms av sedvänja och vissa bestämmelser, bland annat från försvaret. Riksarkivet har koll på detta.
Vissa dagar är det flaggdag i Sverige. Till skillnad från flera andra länder finns det inga krav på myndigheter eller privatpersoner att flagga på de svenska högtidsdagarna. Däremot rekommenderas det att hissa flaggan för att värna om synen på flaggan som en värdefull nationell symbol, samt att det tillhör god sed. Förordningen som stadgar de allmänna flaggdagarna har utförts av den svenska regeringen.
Allmänna flaggdagar
01 Januari,
Nyårsdagen
28 Januari, HM Konungens namnsdag
12 Mars, HKH Kronprinsessans namnsdag
11 April, Påskdagen
30 April, HM Konungens födelsedag
01 Maj, Första Maj
30 Maj, Pingstdagen
06 Juni, Svenska flaggans dag
26 Juni, Midsommardagen
14 Juli, HKH Kronprinsessans födelsedag
08 Augusti, HM Drottningens namnsdag
24 Oktober, FN-dagen
06 November, Gustav Adolfsdagen
10 December, Nobeldagen
23 December, HM Drottningens födelsedag
25 December, Juldagen
Du bestämmer själv vilka dagar du vill flagga. Exempelvis kan du flagga när en familjemedlem fyller år, eller vid en speciell högtid.
Flaggans utseende styrs av Lagen (1982:269) om
Sveriges flagga och flaggans färger är fastställda genom Förordningen
(1983:826) med riktlinjer för färgnyanserna i Sveriges flagga. Nu gällande
flagglag är från 1982. Där beskrivs förutom den vanliga, tvärskurna flaggan
även de kungliga flaggorna och örlogsflaggan, som har tre tungor; de kungliga
tretungade flaggorna har dessutom stora eller lilla riksvapnet i ett vitt fält
över korsmitten.
Så här bör man hantera flaggning:
- Från 1 mars till och med 31 oktober hissas flaggan klockan 08.00
- Från 1 november till och med 28(29) februari hissas flaggan klockan 09.00.
- Samtliga årets dagar halas flaggan ned vid solnedgången, senast klockan 21.00.
- Om flaggan är belyst får den vara hissad efter solens nedgång.
Flaggan skall behandlas med respekt. Den skall hissas ordentligt i topp mot flaggstångsknoppen med flagglinan sträckt. Endast en flagga får hissas på varje stång. Flaggan skall vara hel och ren och med färgerna i behåll. Om en flagga inte längre är i användbar skick, bör den värdigt brännas eller lämnas till flaggtillverkaren för destruktion och absolut inte lämnas till soporna.
Det är förbjudet, enligt fjärde paragrafen i flagglagen, att förse flaggan med bokstäver eller andra tecken utöver vad som beskrivs i lagen. Flaggan får inte heller utan särskilt tillstånd användas i varumärke och liknande.
Vimpeln består av ett långsträckt band av flaggduk. Svensk vimpel består av ett blått och ett gult fält som smalnar mot spetsen. På allmänna flaggdagar bör vimpeln undvikas, då hissas den svenska flaggan. Till försäljning förekommer även en vimpel med ett gult kors, men denna ska inte användas, anser Riksarkivet.
Vid dödsfall och begravning flaggas det på halv stång. Flaggan hissas då först till topp och placeras därefter ⅔ från marken. När begravningen är över hissas den i topp igen.
Flaggning på halv stång sker i regel vid följande tillfällen:
- Den dag då dödsfallet inträffat eller dagen efter samt den dag då jordfästningen äger rum.
- Då jordfästningen är avslutad hissas flaggan i topp, varefter den omedelbart halas eller halas vid ordinarie tid.
Vid flaggning på halv stång i samband med kunglig persons jordfästning sker dock flaggning på “halv stång” hela dagen.