Hur väl rustat är Lidingö inför nästa kris?

Varför har vissa kommuner klarat den pågående krisen bättre än andra? Vad är det som gör en kommun mer eller mindre framgångsrik? Dessa är några av de frågor som analys- och teknikkonsultföretaget WSP ger svar på i årets upplaga av rapporten ”Regionernas kamp”.

I ”Regionernas kamp” utvärderas Sveriges kommuner utifrån en mängd parametrar, från ålder på befolkningen, till skolelevernas meritvärde, inflyttning och näringslivets framtidsinriktning, för att nämna några. Resultatet ger viktiga svar på hur det kommer sig att kommunerna klarat av pandemin olika bra.

Av landets 290 kommuner hamnar Lidingö på plats 40.

– Åldern hos befolkningen och nivån av eftergymnasial utbildning är andra viktiga faktorer som påverkar hur robust en kommun är, säger Fredrik Bergström, ekonomie doktor och affärsområdeschef på WSP.

Pendlingskommunerna har under flera års tid stärkt sin position som landets mest robusta och framtidssäkra kommuner, så även i årets rapport där tio-i-topp-listan domineras av just pendlingskommuner nära storstad.

Fredrik Bergström ser att denna utveckling kommer att fortsätta. Rapporten ger viktiga insikter om hur pandemin kan komma att påverka hur folk väljer att bo i framtiden:

Här är några av de viktigaste insikterna från rapporten

• Det går en tydlig skiljelinje mellan stad och land. Urbana kommuner är ofta mer robusta än glesbygdskommuner.
• Oroväckande låga resultat bland högstadieelever i många svenska kommuner. Låg utbildningsnivå gör kommunen sårbar.
• Det är stor skillnad mellan kommunerna gällande hur stor andel av befolkningen som är äldre, vilket kommer ha stor påverkan på kommunernas intäkter och utgifter framöver.
• Pandemin har också medfört nya möjligheter. Exempelvis kommer svenska kommuner behöva genomföra viktiga förändringar tidigare än planerat exempelvis på arbets- och bostadsmarknaden samt inom transportområdet.

Tio i topp

Storstäderna