Hur tar vi emot nyanlända?

Debatt6 september 2022 kl 19.166
Bara du som prenumererar får:
• Över 5000 artiklar i arkivet
• Alla reportage
• Alla tester (kräftor, semlor, restauranger)
• Bildrebusjakten 1 gång/månad
• Dryckesguiden 1 gång/månad
• Bopriser 1 gång/månad
• Nyhetsbrev 1 gång/månad
Du stödjer Lidingös lokala dagstidning med oberoende journalistik
Läs denna artikel gratis!
... och du får 5000 andra artiklar också!
Prenumerera från
29 kr/månad
Första månaden gratis!
Ingen bidningstid
Klicka här
Du stödjer Lidingös lokala dagstidning med oberoende journalistik
En månad i taget
29 kr/månad
Ingen bindningstid
Första månaden gratis!
Årsprenumeration
295 kr/år
(24:50/månad)
(Ord pris 345 kr/år)
Ingen bindningstid
Första månaden gratis!
En dag
49 kr/dag
Engångsbetalning (kort eller Swish)
Har du redan ett konto?
Calle Svensson/Bodal

Kommentarer

  1. Centerpartiet motsatte sig den tvåårsregel som införts på Lidingö. Vi ville att man skulle ta mer hänsyn till barnfamiljer och integration, genom en individuell prövning. Nuvarande hantering är inte bra för integration i samhället.

    M, LP, KD och SD driver hårt att tvåårsregeln ska vara kvar som idag.

  2. Läs gärna artikel i DN 22/8 där det moderata styret i Österåker trotsat och kämpat mot Migrationsverkets planer att skicka helt integrerade familjer i kommunen till Boden. De vann och flera familjer får nu stanna i kommunen enligt avtal med Migrationsverket. Fler kommuner har tecknat samma avtal.
    Kan politikerna på ön också utmana Österåker i att vara bäst?

  3. Jag håller helt med! Denna fråga lyser med sin frånvaro i valdebatten. Frågan om hur en välmående kommun tar hand om sina mest behövande medlemmar är faktiskt den enda lokala fråga som intresserar mig inför valet! Tack C för det (hitintills) enda svaret på frågan!

  4. Till de dåligt genomtänkta åtgärderna hör också slopandet av Svenska för invandrare i Lidingö. För inte är det väl så illa att den är genomtänkt? Den gör ju etableringen ytterligare lite svårare. för våra invandrare.

  5. Bosättningslagen trädde i kraft den 1 mars 2016 (2016:38). Lagen innebär att alla kommuner är skyldiga att efter anvisning ta emot nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd. Syftet med lagen är att nyanlända snabbare ska tas emot för bosättning i en kommun, och därmed kunna påbörja etableringen i samhällslivet och på arbetsmarknaden.
    Hur många nyanlända varje kommun ska ta emot beror på kommunens storlek, arbetsmarknadsförutsättningar, det sammantagna mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn samt hur många asylsökande som redan vistas i kommunen. Regeringens avsikt, med stöd av riksdagen, var att kommuner som har en jämförelsevis god arbetsmarknad, stor befolkning, lågt mottagande och förhållandevis få asylsökande får ta emot fler nyanlända.
    Vi ser att lagen har öppnat för mycket skilda tillämpningar t ex kring vilka typer av bostäder som erbjuds, men även osäkerhet kring rättspraxis. Att som Lidingös politiska majoritet hålla fast vid det beslut som togs 2016 om två-årsregeln får till konsekvensen att nyanlända även fortsatt hänvisas till att leva i stor oro över sin boendesituation och vart de skall ta vägen. Det här skapar naturligtvis mycket stress hos de nyanlända. Majoritetens förda politik bidrar aktivt till att skapa osäkerhet och otrygghet för enskilda personer och hela familjer när de rycks upp ur sina nya sammanhang.
    Många av dessa har svårt att komma in på den svenska bostadsmarknaden och med den förda politiken riskerar de att hamna i akut hemlöshet eller tvingas till att betala oskäliga kostnader för sitt boende, som inte sällan är undermåligt och otryggt.
    Lidingö stad tar efter den 2-åriga etableringstiden inte längre sitt ansvar för att stödja nyanlända i deras etablering och integration utan hänvisar istället de drabbade till kommunal likabehandling och att de ska behandlas utifrån samma rättigheter som gäller för övriga Lidingöbor, vilket är en orimlig bluffretorik. Dels utifrån de nyanländas möjligheter att efter ett par år i ett nytt land kunna konkurrera om att få en bostad, men även utifrån majoritetens avsikt med två-årsregeln och stadens insatser – att nyanlända de vid den tidpunkten inte längre ska vistas inom kommunens gräns. Majoriteten har när denna fråga har debatterats uttryckt att de inte har något emot att de nyanlända bor kvar på ön förutsatt att de lyckas ordna eller köpa en bostad på egen hand.
    Det är därför tydligt att ansvaret för att tillse nyanländas behov av bostad inte kan läggas på kommunal nivå. En svensk bostadspolitik värd namnet bör inte ställa grupp mot grupp. Det behövs en nationell och långsiktigt ansvarsfull social bostadspolitik som inkluderar alla.
    En förutsättning för detta, menar i alla fall jag, är att bosättningslagen behöver revideras för att kunna fungera på det sätt den syftade till när den infördes.
    De nyanlända med uppehållstillstånd, som vi tagit emot på Lidingö och med hjälp av statlig finansiering, kunnat satsa stora resurser på att etablera, ska också få del av den trygghet det ska innebära att vara nyanländ och Lidingöbo! Vi menar därför att beslutet om 2-årsregeln ska rivas upp för att ersättas med ett arbetssätt där bostadskontrakten kan gälla över en längre period utifrån avvägningar och individuella prövningar.
    Lidingö har tidigare varit omtalat och känt för ett mycket bra och framgångsrikt arbete med integration av nyanlända. Det var därför med stor bestörtning som vi, tillsammans med många upprörda lidingöbor, reagerade kraftigt när majoriteten verkställde sitt beslut, att alla nyanlända som kom till Lidingö efter 1 mars 2016, blev uppsagda från sina lägenheter med motiveringen att etableringsfasen på två år tog slut. Vi menade då och menar fortfarande att beslutet strider mot intentionerna i bosättningslagen. På Lidingö där bostadsbristen är stor innebär beslutet stora problem, framför allt för familjer där familjemedlemmarna skaffat sig vänner och ett nätverk, någon har kanske påbörjat en praktik, någon studerar på SFI eller Komvux och barnen går i förskola eller skola. Majoritetens politik innebär att flyktingar utsätts för stress, oro och ovisshet. Det är både inhumant och ett slöseri med statliga resurser. Arbetet kring integration borde i stället syfta till att nyanlända ska integreras, inkluderas och känna sig trygga och välkomna. Så har arbetet tidigare bedrivits på ett framgångsrikt sätt.

  6. Tack C och S för positiva reaktioner och att ni är beredda att arbeta för en omprövning av den orimliga s k tvåårsregeln.
    Nu undrar vi vad övriga partier vill agera för att rätta till det bosättningsbeslut som inte fungerar för för de nyanlända kvotflyktingarna??

Kommentera

Ange korrekt namn. Kommentarer granskas innan de publiceras.

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *