I tider som dessa – det vill säga i vinterns januari – känner vi äldre oss inlåsta i våra hem. Att öppna dörren till verkligheten utanför fordrar ett övervägande – har jag tillräcklig med varma kläder på mig? Och broddar på skorna, mössa på hjässan och mobilen i väskan? För Om, jag säger bara OM jag skulle trilla i backen då måste jag ju kunna tillkalla hjälp, inte sant?
Nu är det ändå så att vi vill ut och röra på oss, visst övar vi lite i vår motionssal men ändå – det är livet utanför väggarna som lockar.
I dagarna har det kommit rikligt med post genom brevinkastet. En rad kuvert från olika myndigheter men också glada tillrop från föreningar. Lidingö Humanistiska Sällskap tittar kanske mest bakåt i tiden medan Lidingö Kultur -Kalender blickar framåt tillsammans med Lidingö Jazzklubb, Kyrkonytt och Ansgarskyrkan. Det är en salig blandning, som ni förstår!
För att underlätta utelivet erbjuds ”Gratis broddar till Lidingös seniorer”. Broddarna delas ut på Mötesplats centrum på Friggavägen 18A.
Således välutrustad tog jag vägen till Ansgarskyrkan en onsdag vid lunchdags. Jag måste ge gänget här en eloge – alltid trevligt att slå sig ner i den lilla kaffehörnan och mumsa en god smörgås tillsammans med vänliga gäster.
Onsdagar bjuder också på underhållning – den här dagen presenterade Lennart Hagerfors sin senaste bok ”Inte hemma”. En roman som bygger på hans mammas berättelse som inspelat på band runt 1945. Lennart Hagerfors är ett av många missionärsbarn som växte upp i olika världar med olika kulturer.
Man kan undra hur och varför föräldrarna tog steget att åka iväg och lämna barnen på barnhem – tillsammans hemma var man kanske sommar, jul och påsk. Och vad var ”hemma”? Egentligen. Hem låg alltid på en annan plats. Det var själva befinnandet som var viktigt – dofter, smaker som gjorde att man kännde sig hemma - mitt i hemlösheten.
Så spännande historia vi fick till livs! Nu längtar jag bara efter att läsa boken ”Inte hemma”. Men, då får jag lägga broddarna på hyllan och hålla mig hemma…Inger Grimlund