Helsingborg 30 juli

Foto: Hans Kähr
Kåserier6 augusti 2023 kl 03.291

Söndagen började inte så bra. Brevlådan var tom! Ingen papperstidning! Så det blev till att lösa söndagskrysset på nätet som inte är lika smidigt. Hustrun lyckades i alla fall klura ut att den bistre mannen på bilden var den tyske rikskanslern Otto von Bismarck. Han som kallades ”Järnkanslern”. Detta enligt min tysklärare på gymnasiet, som var farbror till vår tidigare statsminister Fredrik Reinfeldt. Vädret var i alla fall vackert så vi gav oss ut på en promenad nere vid Sundet. Solen värmde skönt och vattnet var vindstilla. Så pass mycket att vi såg ett par balanssäkra brädpaddlare passera därute. Jag tänkte på tiden då vi själva paddlade med vår kanot i de småländska insjöarna och tältade på öarna. Levde spännande vildmarksliv så länge vädret tillät. Somnade till storlommens ödesmättade läte. Vaknade till vykortsvackra soluppgångar. Men det hände också att vi överraskades av rejäla regn och åskoväder. Jag minns speciellt en gång då allt blev genomsurt. Tält, sovsäckar, kläder, humör. Så vi gav upp och åkte hem till svägerskan i Norrköping och lät allt torka upp i hennes lägenhet. Vi hade i alla fall hunnit plocka med en korg läckra kantareller som lyste upp det hela.

En annan gång, när jag bodde i Bodal sjösatte jag kanoten nedanför Larsberg och paddlade bort mot Djursholm. Det var spännande att få se den gamla Lidingöbron underifrån. Det ekade svagt av mina paddeltag. Jag fortsatte bort mot Tranholmen och när jag gled fram längs stranden fick jag se ett äldre par som vinkade åt mig på ett sätt som betydde att jag skulle komma iland. Jag blev jätteförvånad när jag fick se att det var det trevliga äldre paret som bodde i våningen ovanför mig på Bodalsvägen. Dom bjöd in mig på fika och dopp på bryggan. Sen blev det en så lång pratstund att jag inte kom vidare till Bosön som jag planerat. Kvinnan berättade bl.a. att modelejonet Sighsten Herrgård hyrde en stuga på Tranholmen. Hon sa att han var en mycket trevlig ung man, men att hon inte gillade hans klädstil. Hennes man instämde. Själv sa jag inte att jag gillade hans safarijcka. I svart.

När vi denna söndag närmade oss slutet på sundspromenaden och den väntande sega uppförsbacken intill Sofiero, såg vi att molnen börjat torna upp sig över Prins Hamlets slott Kronborg på den danska sidan. Väl hemma igen blev det allt mörkare och ett avlägset mullrande hördes. Snart kom blixtarna och ett skyfall av nästan samma mått som det jag beskrev från Tulsa, Oklahoma 1960 i mitt förra kåseri. När jag stod i sovrummet och tittade ut på gatan där ”floden” forsade ner i avloppsbrunnen fick jag se något svischa förbi under rönnsumaken. En ung kille! På en liten ”surfingbräda”? Under vilda glädjetjut försvann han ur sikte, bara för att ta sats och återkomma, stående på brädan som plöjde fram i vattenkaskaden. Jag fick snabbt fram mobilen och lyckades under blixt och dunder fånga honom i sitt lyckosrus. Han fortsatte till och med när regnet övergick i hagel, tycktes bara bli alltmer exalterad av ovädrets nycker. När det hela var över satte jag mig och skrev några rader om vad jag nyss upplevt från min skyddade åskådarplats.

”Streetsurfing”
kallas den nya sporten,
kan utövas endast
vid skyfall.
Inget för ”torrbollar”,
om dom nu bangar
för hagel, blixtar
och åskknall.

Foto: Hans Kähr

Kommentarer

Kommentera

Ange korrekt namn. Kommentarer granskas innan de publiceras.

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *