eller i små bägare – på Glassbaren i Dalenum finns alla varianterna! Skiner solen är det full fart här vid bryggan och glassens vänner står i en förväntansfull kö vid kiosken. Som alltid är det svårt att bestämma sig – choklad, vanilj eller jordgubbe? Eller kanske pröva våfflan med varierat tillbehör – allt från salt till sött.
Familjen Melander har sedan flera år hållit Dalénum Glassbar & Café vid liv till glädje får både stora som små.
”Vi säljer glädje i en strut” är kioskens slogan och just den känslan förmedlar verkligen den goda glassen när värmen sveper över oss på första parkett. Det är så att publiken kommer ”i vågor” dels från bussen var tjugonde minut och så även från färjan som angör bryggan med jämna mellanrum. Det gäller alltså att hitta en plats som passar den form av förtäring som du är ute efter. En bägare med glass kan ju enkelt förflyttas till lekparken intill, medan en våffla med läckert pålägg bäst inmundigas av oss läckergommar vid ”stol och bord”.
”Varje dag arbetar vi hårt och medvetet för att våra kunder ska få uppleva maximal kvalitet när det gäller smaker, upplevelser med våfflor och glassäventyr”. Detta ett citat från en tidigare artikel i Lidingö Nyheter.
Träffpunkt Glassbaren – det är just det som är så spännande och trivsamt att här ramlar det in en härlig blandning av folk. Det är också lätt att ta kontakt – oj, jag spillde visst lite glass på din skjorta! Det kan vara en kul inledning till ett samtal om väder och vind medan glassen sakta smälter i struten. Överhuvudtaget är det friheten i umgänget så här sommartid som är så härligt att ta vara på. Har du lekfulla barn eller en glassälskande hund med i sällskapet kan det bli full fart på glassäventyret!
Till sist säger jag ändå ”tack för kaffet!” Det var nämligen så att jag bara hade pengar i fickan att betala med. Och se – det gick inte för sig! Vad är pengar? Helt omoderna i tider som dessa. Vad göra…
Visst – jag blev bjuden på en kopp kaffe som tröst. Men nästa gång lovar jag att jag har med mig mitt giltiga kontokort. Och att jag kan koden…
Tror jag…