Friskolor – en fråga om valfrihet

Debatt29 november 2023 kl 03.12

I en debattartikel i Lidingö Nyheter (21/11) skriver Nicholas Elmqvist att han vill förbjuda icke-statliga skolor. Några statliga skolor finns inte i Sverige. Däremot kommunala skolor och friskolor. Det är friskolorna Elmqvist vill förbjuda.

Han menar att man kan utöva en bättre kontroll över offentliga skolor. Men faktum är att friskolor granskas betydligt hårdare, såväl vid uppstart som under verksamhetens gång, av Skolinspektionen. Också i media får granskningen av friskolor mycket större utrymme, trots att de knappt hundra grundskolor i landet, där över 30 procent av eleverna inte når gymnasiebehörighet efter årskurs nio, samtliga är kommunala. Det är på kommunala skolor som ordningsproblemen är som störst.

Alla inlägg

Därmed inte sagt att det inte finns bra kommunala skolor och dåliga friskolor. Men den generella bilden är att lönsamma friskolor når bäst kunskapsresultat. Det visar svensk skolforskning. Likaså visar forskningen att konkurrensen med friskolor gjort att även kommunala skolor har förbättrat kvaliteten – därmed har friskolorna gynnat alla elever.

Elmqvist skriver att alla barn, oavsett socioekonomisk bakgrund, har rätt till en likvärdig utbildning. Det är lätt att hålla med. Men framför allt har alla barn rätt till en god utbildning. Så länge inte alla skolor kan tillgodose det måste man få välja bättre skolor. Det är allra viktigast just för barn från socioekonomiskt svagare bakgrund – de har, enligt skolforskningen, gynnats mest av det fria skolvalet.

Vidare menar Elmqvist att friskolor ”sållar” elever. Men det är förbjudet enligt svensk lag. Det som gör vårt friskolesystem unikt är att alla barn har chansen att söka sig till en friskola utan kostnad och på lika villkor. Hur antagningen ska gå till är hårt reglerat i skollagen och för den som inte håller sig till regelverket väntar ekonomiska sanktioner och i värsta fall nedstängning.

”Friskolornas riksförbund menar att friskolor just är viktiga för elever med särskilda behov, att det erbjuds en lugnare miljö. Men sanningen är något helt annat”, skriver Elmqvist, och hänvisar till en studie med ”fiktiva barn”. De verkliga barnen som går i friskolor däremot är, enligt samstämmiga mätningar som Skolinspektionen genomför, år efter år mer nöjda än elever i kommunala skolor. Det gäller även deras föräldrar – och lärarna.

Resursskolor – friskolor som endast tar emot barn med särskilda behov – erbjuder tusentals elever med svåra neuropsykiatriska diagnoser en anpassad skolgång som de inte kunnat få någon annanstans. Detta trots att kommunerna snålar med tilläggsbelopp.

Många söker sig till friskolor just för att klasserna där är mindre. I de friskolor som har större klasser än genomsnittet finner eleverna ändå studiero, för att man inte bara har ett regelverk för hur eleverna ska uppföra sig, utan också ser till att tillämpa reglerna.

Det är av dessa anledningar som valfriheten är djupt uppskattad av svenska folket och inte minst av alla dem som valt en friskola. Att avskaffa rätten att välja skola för att uppnå ett högre samhällsmål må låta vackert, men i praktiken innebär det att göra vissa barn till krockkuddar för ett mycket större samhällsproblem som går långt bortom skolan – och som kräver helt andra lösningar.

Aaron Israelson, näringspolitiskt ansvarig, Friskolornas riksförbund

Kommentera

Ange korrekt namn. Kommentarer granskas innan de publiceras.

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *