Enligt stadsmiljöavtalet har Lidingö åtagit sig att planlägga för 292 nya bostäder under denna mandatperiod. Detta efter flera omförhandlingar med statliga Trafikverket. Från början rörde det sig om 882 bostäder under en tioårsperiod, som Lidingö hade lovat att bygga. Vid tekniska nämndens sammanträde fick den styrande minoriteten en direkt fråga om de avser att fullfölja dessa byggplaner. Svaret blev kort och koncist: NEJ!
Fler bostäder är nyckeln till bättre kollektivtrafik. Det visar fakta om tidigare och planerat bostadsbyggande i Stockholmsregionen.
Alla politiska partier i Lidingö önskar bättre kollektivtrafik av region Stockholm för Lidingö.
Efter Lidingöbanans upprustning har inga nämnvärda förbättringar genomförts. Förklaringen är Lidingös blygsamma bostadsbyggande.
Lidingö ligger trea från länets botten efter Danderyd och Södertälje när det gäller statistik över bostadsbyggandet mellan åren 2006 och 2015 och planer för bostadsbyggandet åren 2016 – 2030. Även när bostadsbyggandet räknas i procent av 2015 års bostadsbestånd hamnar Lidingö på jumboplats efter Danderyd. Medelvärdet för bostadsbyggandet i länet är 47 %, medan Lidingö bara uppnår 20 % av 2015 års bostadsbestånd. Lidingö bygger mindre än hälften.
Elva större aktuella trafikinvesteringar, som har genomförts, uppgår till 81 miljarder kronor. Av dessa svarar Lidingöbanan för ca 1 miljard kronor (2 Mdr kr inkl. AGA-depån. Värdet på marken för AGA-depån, ca 1 miljard kronor, skänktes av Lidingö i utbyte mot att ”slippa bygga fler bostäder”). Kommuner med stora kollektivtrafikinvesteringar är - förutom Stockholm - Järfälla, Solna, Nacka och Sollentuna. Lidingö hamnar även här näst sist med 1,1 Mdr, tätt följt av Danderyd.
En extra miljard i kollektivtrafikinvesteringar motsvaras av ca 185 fler bostäder årligen. Lidingös bostadsbyggande och regionens satsning på Lidingöbanan stämmer väldigt bra med detta samband. Sambandet mellan bostadsbyggandet och investeringar i kollektivtrafiken är starkt. Hela 83 % av variationen i investeringsbeloppen mellan länets kommuner samvarierar med bostadsbyggandet.
Slutsatsen är att det finns ett tydligt samband mellan bostadsbyggande och kollektivtrafikinvesteringar. Utan bostadsbyggande ingen bättre kollektivtrafik!
Därför uppmanar vi det nuvarande minoritetsstyret att leva upp till stadsmiljöavtalet och förverkliga byggandet av de bostäder som nu har utlovats och som kvarstår att fullfölja.
Suzanne Liljegren (L), gruppledare kommunfullmäktige
Amelie Tarschys Ingre (L), oppositionsregionråd och gruppledare, region Stockholm
Martin Norrby (L), ledamot i kommunfullmäktige
Maria Wall-Petrini (L), ersättare i Tekniska nämnden
Hur fungerar detta tänk, mera/flera bostäder som skall byggas med ex betong och framtidens miljö? Känns lite moment 22 över det hela?
Dessvärre är det ju politiskt omöjligt att ställa frågan, så tur att jag inte är politiker, om antal människor påverkar miljön? För det är bevisligen så att flera människor innebär en större belastning på miljön – ja då utöver byggandet av bostäder, transportbebyggelse (om det sedan är gator, cykelstråk, spårvagn osv lägger jag ingen direkt vikt på) – men just det, antalet människor, det är inget som man vill diskutera…
Vem har sagt att husen måste byggas i betong?
Man kan ju bygga hus i trä; naturens eget material. Även höga hus i trä och små radhus.
Om inte vi i Lidingö inte vill – eller får – bygga hus, då byggs husen någon annanstans, för folk behöver tak över huvudet!
Och då byggs de troligtvis mycket längre bort från Sergels Torg än det i regionen centralt belägna Lidingö.
Och då ökar transportkostnaderna för dem som då i stället tvingas bo mer perifert, med längre skol-, arbets-, inköps- och rekreationsresor till följd. Jag har räknat på detta. Att flytta de tillkommande från Lidingö till Nynäshamn eller Norrtälje. Då ökar de boendes och samhällets kostnader med en miljon kronor under bostadens livslängd. I form av högre kostnader för resor, restid, trafikolyckor och miljöutsläpp…
… och då får medborgare i andra kommuner kanske dessutom bättre kollektivtrafik än vi i Lidingö…. men detta tänkte du kanske inte på?
Jodå, jag inte bara tänkte. Utan undrade lite klurigt, vem hugger på betet?
Dessvärre missade du slutklämmen: Flera individer på samma yta (ex. Lidingö är en Ö som jag inte tror vi avser att utöka ytan på eller?) innebär att utsläppen ökar. Antalet människor driver transporter och behov av mat, kläder, bostäder, jobb osv. Det går alltså inte att lösa miljön utan att först ge sig på antalet individer och därmed demografin – något som verkar vara politiskt omöjligt…
Vad gäller byggmaterial så är det aldrig så enkelt som man först tror. Låt oss ta detta med trä: Det kommer från levande träd, och därmed binder det co2. Att fälla massor av träd, kommer således att frigöra dessa co2-bindningar, och allt flis som förhoppningsvis återvinns och t.ex. blir värme i Värtaverket, kommer när det förbränns att släppa ut just co2. Osv osv osv. Samma gäller självklart ex. cement som krävs för att tillverka betong. Vi har nog alla läst om Gotlands Cement tillverkning. Det är knappast något co2 neutralt (även om det någonstans utanför Oslo verkar finns någon form av lösning på co2 problematiken?). Betong är således inte alls världens miljömässigt bästa material – som det görs just idag är det troligen tvärt om (notera att det t.ex. går åt runt 750 ton betong, där cementen utgör ca 105 ton, vid bygge av ETT vindkraftverk…).
Lite som batterierna i dagens elbilar, vad var det Volvo skrev nu, går att köra en bensindriven XC40 160.000 km innan en elektrisk XC40 ens får börja laddas för första gången, och därmed köras sin första meter.
Min poäng är, att flera individer är det som ställer till det.
Men det är inte det du hänger upp dig på, utan det är att det skall byggas så mycket – varför då frågar jag? Varför skall Sverige, och Lidingö, bygga alla dessa bostäder? Jo Med motiveringen ”för att få mera kollektivtrafik”? Inte ens idag fungerar Lidingöbanan som den skall, och anslutningen från Ropsten till City – den delen som skulle levererats 2014 – den lyser fortfarande med sin frånvaro….
Om vi säger såhär: Den totala förklaringsmodellen, med tillhörande ekvationer, är så otroligt komplex, att det inte går att sammanfatta med ”låt oss bygga flera bostäder så får vi mera lokaltrafik”.
Alternativet till att samla fler individer på samma yta är inte, som du tror, att de individerna inte finns, utan att individerna sprids ut över en större yta. Det är mycket mer effektivt att samla individerna på en mindre yta, för då minskas behovet av transporter, marknaden för lokala tjänster ökar (istället för bilberoende tjänster).
Trä slutar inte binda kol bara för att man bygger ett hus av det. Du har rätt i att beräkningar av miljöbelastning är mycket komplicerat, men det är väldigt okomplicerat att räkna ut att en icke-tillverkad och icke-körd XC40, oavsett om den är elektrisk eller inte, är mycket bättre för miljön .